Söndag- konstiga människor

image

Jodå, nog har det regnat…..idag också…

Det höll inte upp förrän sent i eftermiddag och då gick jag och djuren på en promenad i geggan.

Jag var mycket tacksam över mina gummistövlar, ett skodon jag annars nästan aldrig använder, eftersom det var rejäla vattensamlingar både här och där.

För övrigt fick jag för ”miljonte” gången tillfälle att förundras över mänskligheten under min promenad med hund och häst.

Jag mötte en bil på en raksträcka och den körde så snabbt emot oss att jag gjorde tecken att jag ville att den skulle sakta ner vilket den också gjorde en bit ifrån oss.

Men föraren nöjde sig inte med att minska farten, hon valde också att peka mot sitt huvud med pekfingret snurrande runt tinningen (det internationella tecknet för att man tycker att någon är dum i huvudet) och jag såg med sorg att det satt ett barn i en bilbarnstol.

Stackars barn som har en så korkad morsa som kanske lär ut fler dumheter än att köra som en dåre på vägarna utan hänsyn till andra….

Men att bilförare kan vara väldigt obetänksamma är inget nytt så kanske borde jag inte ens reagera?

14 kommentarer Skriv kommentar

  1. Prick

    Utgår från att du var på en mindre väg och att föraren höll en alldeles för hög hastighet? I så fall – det finns folk till allt…

    Har varit med om liknande när jag själv suttit bakom ratten. Människor som är ute och går med hund på 70-väg och som börjar vifta och ha sig för att de tycker man kör för fort. Fastän man kör långsammare än maxhastigheten. Gå någon annanstans! tänker jag då.

    Svara
    • Birgitta

      Ibland är det svårt att ”gå någon annanstans” om ens anläggning ligger utmed en 50/70/90-väg och man inte direkt kan gå in i en skog, på mindre grusväg, whatever.

      Men absolut är fotgängare på stora vägar också ”galna” många gånger; går helt svartklädda i mörkret osv. Jag är ofta rädd som förare faktiskt.

      Eller de som har reflexer på sig själv men låter den svarta hunden gå ytterst utan reflexer…

      Svara
    • Frida

      Fast maxhastigheten är ju just MAXhastigheten, det betyder inte att man har rätt att i alla lägen köra i den hastigheten utan man måste alltid anpassa hastigheten till rådande omständigheter. Ett hästeikpage är en sådan omständighet, man ska sakta ner och hålla ögonkontakt. Om ryttaren dessutom signalerar att man ska sakta ned är det bara att göra det. Man har ett väldigt stort ansvar som bilist och man har inte rätt att hålla en viss hastighet. 70 känns inte så fort när man sitter i bilen men när man är på vägen så är det rätt fort och man ska inte behöva känna sig otrygg när man rör sig på vägarna (de vägar som man får röra sig så klart) oavsett om man går, cyklar, rider eller rastar hunden.

      Svara
  2. Linda

    Tycker att det hör till rent folkvett att sakta ner (och hålla ut rejält) när man möter någon efter vägen, speciellt med häst men även folk med och utan hundar. Gående eller på cykel.
    Ibland måste man helt enkelt passera en sträcka där hastigheten är högre än vad som känns bekvämt när man promenerar.Jag saktar alltid ner för folk och hade önskat att alla hade visat mig samma respekt.

    Svara
    • Prick

      Fast det beror också på hur området är i övrigt. Det finns ingen anledning att ge sig ut på trafikerade 70-90-vägar om det finns alternativ. Tex gång och cykelbanor eller fina stigar i skogen.

      Svara
      • Frida

        Det ser sällan ut så någonstans. Hade jag kunnat hade jag mer än gärna sluppit rida på trafikerade vägar (och jag bor så pass att jag kanske möter 1-2 bilar max, kanske någon traktor) men det är tyvärr ett måste. Oavsett om ekipaget har anledning att rida på vägen eller inte så har de rätt att rida där och man har skyldighet att som bilist visa den hänsyn som lagen kräver. Fast just 90 vägar är jag tveksam till att man får rida på? Jag har svårt att förstå att dessa diskussioner ens uppstår, alla måste ju följa lagen?!? Nu är just denna diskussion så farlig men har sett en hel del otroliga diskussioner på t ex facebook där folk (läs: män) hävdar att hästar inte har på vägen att göra och kan man inte hålla koll på sin häst ska man inte vara där för de har minsann rätt att köra hur de vill och hålla vilken hastighet som de själva vill. För att inte tala om denna hästskit som smutsar ner deras bilar. Man blir helt mörkrädd….

        Svara
        • Birgitta

          Minns att en karl kommenterade på min blogg för kanske 1 år sedan i otroligt oförskämda ordalag där att det kom hästskit på hans däck tycktes vara det värsta som kunde hända.

          Tycker i DET sammanhanget att detta är något man måste räkna med om man väljer att bosätta sig i ett hästtätt område, liksom att sakta in när man möter hästar.

          Sedan kan vi ryttare så klart också försöka att UNDVIKA att rida där det är mindre lämpligt och försöka få hästarna att bajsa i ett dike osv.

          Ingen ÄGER vägen och det går oftast utmärkt att samarbeta utan för mycket ansträngning.

          Svara
          • Frida

            Ja det borde det göra, det är bara ett fåtal som beter sig illa (både ryttare och bilister) men som ryttare kan man inte veta vem som tänker blåsa förbi som en dåre och folks åsikter om detta ämne är skrämmande. Bara det att det är fler som saktar in när jag går med hunden än när jag rider säger en del om kunskapen hos vissa bilister.

      • Linda

        Jag skrev ju att man ibland måste passera en sträcka som man kanske egentligen helst undvikit men hursom så har har hästar och promenerande människor lika stor rätt att vara på vägar som bilister så då kan man väl åtminstonde visa varann lite respekt. Hur svårt ska det vara?

        Svara
        • Anna-Kajsa

          Kommentar till Fridas svar egentligen: jag gjorde en intressant observation för ett par veckor sedan. Jag red på vår lilla asfalterade väg hemma – det är väl eg en 70-väg,men det går absolut inte att köra 70 där, smalt och slingrigt. De flesta kör alltså lugnt och sansat. Ungefär 100 m framför mig gick en person med en hund. Alla bilar visade hänsyn och tog det lugnt, men det var tydligt att de saktade ner MER för personen och hunden än för mig och min häst. Det är ju egentligen lite konstigt, hade de krockat med hundmänniskan hade de skadat en människa ett djur, hade de krockat med mig hade de skadat en människa, ett djur och antagligen sig själva och sin bil också. Men antagligen kan fler identifiera sig med en person som går med en hund än en ryttare?

          Svara
          • Birgitta

            Ibland har jag lite raljerande tänkt att de obetänksamma bilförarna kanske har sett för många cowboyfilmer där man kunde göra lite hur som helst med hästarna utan att det verkade bekomma dom?

          • Frida

            Det är nog så att det många gånger beror på okunskap, folk överlag har allt mindre kontakt med djur (förutom hund och katt möjligtvis) och med det följer att de har allt mindre förståelse och kunskap. När jag jobbade som ridlärare blev detta rätt tydligt ibland, man har liksom inte förmågan/kunskapen att förstå hur hästar fungerar. Man kan bli livrädd när de frustar men att böja sig ner med huvudet precis vid bakhovarna för att plocka upp ngt tänker man inte på. Man verkar tro att de är som cyklar ungefär, har varit med om att föräldrarna och eleven bara gått iväg och lämnat hästen på medellinjen efter lektionen och blivit förvånade när hästen inte stannat kvar. Om man tror att de är som vilket fordon som helst så är det inte konstigt att man inte förstår varför vi vill att de saktar ned….

  3. LenaLu

    Gå in på polisen i Örebro Fb och kolla vad de skriver om hästar i trafiken. Bl.a. att man ska passera ett ekipage som om det vore vilt djur, mao kryp köra förbi – oavsett om det är en 70-väg. Upplever själv att de allra flesta visar hänsyn, men ibland möter man riktiga puckon. Undrar om de förstår att de utsätter andra för stor fara med sitt otroligt dåligt omdöme.

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>