Månadsarkiv: december 2015

Julfrid?

Sitter och läser detta och undrar: känner ni igen er?

Skiljer sig december från andra månader om året för er del och beror det i så fall på någon form av ”julhets”?

Julstädar ni? Bakar ni? Köper ni mycket julkappar?

Tycker ni att julfirande är enbart underbart eller kan ni känna stress och otillräcklighet?

Jag har faktiskt aldrig åkt julstess-tåget, delvis för att jag varken har egna barn eller någon släkt i Sverige förutom mina föräldrar.

Men jag har också vägrat att ställa upp på att stirra omkring för att baka, städa och handla en massa och jag har aldrig saknat det.

Men man är givetvis olika i det avseendet och idag undrar jag hur ni har det?

På bloggen märks det i alla fall en tydlig nedgång av läsningar varje december liksom på sommaren när folk har semester.

Torsdag- fynd!

Visst är det roligt att fynda?

Och det gjorde jag med råge idag!

Såg på Facebook igår att en möbelaffär i Staffanstorp skulle sälja ut ett konkurslager med hästgrejer idag och begav mig dit så fort de hade öppnat.

Och det var nog tur för det var mycket som försvann med vindens hastighet, dock hann jag roffa åt mig allt jag ville ha utan problem.

Jag HAR ju ”allt” höll jag på att säga och kände verkligen inte att jag måste hitta ditten eller datten men alla ridstrumporna jag köpte kändes som bra köp.

Det blev 5 par (alla som fanns kvar) härligt tjocka Bocaj knästrumpor för ynka 25 kronor styck, ett 3-pack John Whitaker ridstrumpor som också kostade 25 kronor (för alla 3 paren) samt ett par………..GULDBOOTS?!?!?!?

Jag minns så väl hur jag förfasade mig när en bloggare skrev att hon hade köpt ett par guldboots som hon sedermera använde på prisutdelningen de gånger hon vann en klass (urfjantigt tycker jag) men idag kunde jag inte låta bli bootsen eftersom också de kostade 25 kronor.

Dels är de av god kvalité (Catago) och dels tänkte jag ha dom som en kul grej på Olofs träningar- det kan ju vara något att garva åt för en sådan liten summa.

Och ärligt talat kan Vicke ha dom i hagen i värsta fall ha ha ha.

Hur som helst kände jag mig mycket nöjd med mina fynd och blev ännu nöjdare då jag i efterhand insåg att jag debiterats 100 kronor (!!!!) för allt jag köpte.

Hur mannen i kassan kom fram till denna summa fattar jag inte men jag redovisade allt jag hade köpt och hade ingen tanke på att gå tillbaka och klaga- därtill var jag om inte annat för stressad då jag skulle möta upp Vickes hovslagare.

Så det blev även nya skor idag och dom är ju inga fynd som ni vet…hejdå 2500 kronor.

Idag slogs också broddar i runt om så det blir väl som förra året; då hade jag nytta av dom i 2 dagar eller nåt.

Men better safe than sorry och utan broddar hade vi nog fått en riktig is-vinter gissar jag.

Dagens dressyrpass avhölls i ridhuset och Vicke kändes bra men nu längtar jag efter Minis och Olofs tränarögon på mig- det var på tok för länge sedan sist!

image

Här (på väg till kassan) har jag radat upp mina fynd!

Var är passet?

Så här är det enligt Jordbruksverket:

Du måste kunna visa upp passet.
När hästen är uppstallad eller på bete ska hästhållaren kunna visa upp hästpasset direkt. Vid transport ska hästpasset alltid vara med. När hästen förflyttas till fots, till exempel vid ridning, ska du kunna visa upp hästpasset inom tre timmar.

Min fråga till er är var ni generellt förvarar er hästs pass?

Hemma, i det egna stallet, där ni har hästen inackorderad eller annan plats?

Jag tror i ärlighetens namn att det är väldigt ovanligt att man överlämnar denna värdehandling till sin stallägare men kanske har jag fel?

Onsdag- underbara människor

Huuu vilken start på dagen jag fick!

Jag var lite nervös för att låset till min bil skulle ha frusit fast pga några minusgrader under natten (härom morgonen höll jag inte på att få upp dörren) så jag drog en suck av lättnad när det gick hur lätt som helst.

Vred om nyckeln för att STARTA bilen och….DÖD….tystnad…

Jaha, mitt batteri hade tydligen lagt av och jag kände paniken komma krypande eftersom jag var tvungen att åka ut och tömköra Vicke och därefter hasta vidare till en heldagskonferens i Malmö.

Provade att ringa x-maken (som bor någon kilometer bort) och när hans telefon var avstängd tvekade jag i några sekunder innan jag tog tjuren vid hornen och ringde mina stallägare.

Klockan var då 5.20 och de sov givetvis men för att göra en lång historia kort så befann jag mig i stallet 20 minuter senare, efter att en av stallägarna hade kommit ut och räddat mig!

Jag var verkligen mycket tacksam och vet ju med mig att jag har väldigt svårt att be om hjälp så att ringa någon på detta viset kändes ju sådär kul…

Men tack och lov har vi en mångårig överenskommelse om att vi försöker ställa upp för varandra vid behov vilket verkligen räddade mig idag.

Fina Vicke fick ett kortare tömkörningspass innan jag åkte vidare till nästa underbara hjälpare i nöden- min bilmekare som jag också messade vid 5.20 med frågan om han hade ett batteri hemma till min bil på vilket han svarade efter några minuter (!!!) att han hade.

Så slutet gott, allting gott och Vicke traskade dessutom på så fint från steg 1 så klockan 8 kunde jag sitta på konferensen som om ingenting hade hänt…

Vad hade du köpt?

Sitter och läser om denna osjälviska kvinna och funderar:

Vad hade du gjort eller köpt om du vann 100.000 respektive en miljon?

Hade du delat med dig och till vem i så fall?

Själv hade jag satt in de 100.000:– på sparkontot att ha till när bil och/ eller häst ”rasar ihop” (förhoppningsvis bilen många år före hästen).

En mille…då hade jag nog unnat mig lite…fast exakt VAD kan jag faktisk inte säga så där på rak arm. En fin resa kanske?

Har tack och lov inga lån annars hade jag säkert löst dom.