Vakna!

Vissa vilar…

Jaha, då sitter jag i bilen igen; denna gången på väg FRÅN Ullared.

Fick shoppat en hel del till både häst, hund, hem och mig själv.

Notan slutade på strax under 3000 pix , ungefär det jag brukar handla för.

Det blev bla 3 fleecetröjor, lite underkläder,  ett par ridhandskar och ridbyxor, hygienprodukter, hushållsgeråd, badhandukar, ljus, boots och E-vitaminer till Vicke och hundgodis till Soya.

Besöket avslutades med en rejäl Thai-buffé så nu kommer nog mat-koman att vagga mig till sömns under den 2 timmar långa hemfärden.

Tjoho…nu sitter jag i bilen på väg till Ullared (det är inte jag som kör)!

Vi är 4 tjejer som ska storshoppa är planen och ni kommer som vanligt att få se massa bilder.

Vicke är redan motionerad- det blev ett jättefint tömkörningspass i ridhuset.

Nu trampar han så lätt och fint att det är en ren fröjd att gå bakom och heja på och Vicke själv verkar väldigt nöjd med sina prestationer.

Jag behöver knappt hjälpa till med pisken som i sig kan trigga bakutsparkar om man inte gör en korrekt avvägning hur man ska använda den rätt så det är ju skönt.

Jag vill ju ha maximal kadens men som sagt inte elda upp hästen så att det kokar över i hopp och sparkar och nu hittar vi den rätta balansen för det mesta- jättekul!

Idag hade jag ett sådant där pass som jag är lyckligt förskonad från 99 gånger av 100.

Ni vet…man är jättesugen på att rida och så ägnas 40 minuter av passet till ”tjafs” för att avslutas med 10 ok/ bra minuter….

Idag tyckte Vicke att han inte skulle gå rak i kroppen på långsidorna i vänster varv, i alla fall inte om jag hade spöt i ytterhanden och…Gud förbjude…dristade mig till att peta till honom.

Nix, då blev han…som en stallkamrat helt korrekt beskrev det…en MAKARON som gick på snedden och ojade sig.

Jag å min sida ansåg att jag ska få ha spöt i vilken hand jag vill, även i vänster och inte bara höger varv och så tjafsade vi på….

Väldigt moget av oss båda inser jag nu när jag skriver detta- kanske borde jag ha valt att vara ”The bigger man” (woman), eller inte?

Nåja…man kan inte alltid vara på topp och jag är glad att jag som sagt ytterst sällan har sådana här ridpass att stånka över….

Många veterinärbesök och lika många blodprovstagningar har det blivit sedan förra året då Soya fick en kronisk tarminflammation men hon uthärdar allt med stoiskt lugn.

Idag har både jag och Soya gått med bandage- jag för att jag var och lämnade blod och hon…tja…egentligen av samma anledning.

Doggy får ju en hel del mediciner och för att försöka fasa ut en del av dom utan att hennes värden försämras måste vi ta blodprov var och varannan månad.

Tur att vi bor nära djursjukhuset och att Soya är så snäll- en schäfer jag hade för länge sedan blev helt olycklig bara man körde på den väg där djursjukhuset ligger.

Vickes motion bestod idag av ett lättare och kortare (40 minuter) uteridningspass i lång och låg form och han kändes fin.