Inte riktigt där än

För säkert 30 år sedan hittade jag en fin dikt i en tidning och den har följt med mig sedan dess.

Jag är inte där än men kommer väl förhoppningsvis dit någon gång:

Till slut blir vi alla gummor, om vi lever länge nog, fast det trodde ju inte flickan när hon sprang i sin barndoms skog.

Hon som hoppade i höet, från ladans högsta topp och sprang ikapp med hästen, på ängen i vild galopp.

Då var det så fjärran tänka sig att ungdomens fröjder tog slut, så man måste sakta på stegen- fast i hjärtat är allt som förut.

En kommentar

  1. Mymind

    Vissa av oss växte aldrig ur ”I love horses”-fasen i vårt liv…
    No matter how old I become, I still get excited every time I see a horse…
    De här citaten fick jag på en stor mys-tshirt till morsdag… :)… tangerar ämnet, så här 50+, snart 60- … :)!
    Fin dikt! Tack för den! 🙂

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>