Rekommendation vs mångas verklighet

Sitter och läser följande om hag(o)vänner och blir lite matt.

Råden i sig är det väl inga större fel på utom att jag aldrig i livet skulle försöka i 3 år (!!!!!) – se sista meningen, men jag undrar hur många hästägares verklighet eller rättare sagt HAGAR som ser ut så att dessa rekommendationer kan följas?

Som ni väl vet utgår jag i hagfrågor ofta från Skåne och de stall där jag, mina vänner och bekanta har häst och få av dessa ställen, om något, erbjuder milsvida hagar och/ eller möjlighet att rumstera om bland hagarna efter tycke och smak.

Så i mitt fall har jag vad gäller hagkompisar valt ”better safe than sorry” snarare än ”hagkompisar är alltid bättre för hästen än att gå ensam”.

Nu HAR mina hästar nästan alltid gått med sällskap i alla fall men banne mig inte till vilket pris som helst.

Decima var tex rädd för att komma för nära andra hästar (fruktansvärt jobbigt på framridningarna to say the least….) och jag såg ingen anledning att tvinga på henne en kompis när hon så tydligt visade att hon trivdes bra ensam.

På bete gick det bra att ha henne med ett fåtal lugna och snälla hästar- där var ytan tillräcklig för att hon skulle kunna hålla sig undan.

Kreon fick också gå ensam- han hade jagat hästar ur hagen hos sin uppfödare och jag tyckte inte att det var lämpligt att prova på vår anläggning, i samråd med uppfödaren som kände sin häst väl.

Övriga hästar har fått gå med andra när det ”har passat”- inte alltid så lätt på anläggningar där hästar flyttar in och ut och där man kanske inte har samma syn på hagvistelsen som sina stallkamrater.

På ridskolan var jag tex lite ”känd” för att vilja ha min häst ute i ”alla väder” medan andra kunde se både regn, snö och annat som hinder. Nej tack till sådant för mig och då sköter jag mig hellre själv.

Leon är till dags datum en ultimat hagkompis till Vicke och hans ägare och jag tycker exakt lika kring just hagen.

Hästarna är bästa vänner på alla vis men skulle det bli problem av vilket slag det än må vara skulle jag inte tveka en sekund att sära dom åt.

Som sagt är jag better safe than sorry och det står jag för.

13 kommentarer Skriv kommentar

  1. JohannaB

    Jag är också ”better safe than sorry” och därför har jag mina hästar med sällskap, och det står jag för 😀

    Svara
    • Birgitta

      Ja, du har EN supersnäll häst som sällskap, som du dessutom äger själv.

      Det känns mycket säkert, det håller jag med om.

      Så hade jag TVEKLÖST gjort om jag hade haft eget stall.

      Men i vissa stall har man en hel hop hästar tillsammans, olika ägare, ofta nya hästar in i flocken och DET hade jag aldrig vågat.

      Minns en bekant som hade det så; hennes häst var mer skadad än ridbar enbart pga hagsituationen…..

      Svara
      • JohannaB

        Just nu har jag det så men jag har varit hästägare i 25 år och haft sex olika hästar i fem olika stall innan jag köpte mitt eget och av dessa stall har det varit tre större (två stora, 20-30 hästar, en ”normal” 12 hästar) anläggningar och två mindre stall (5 respektive 6 hästar).
        Om vi skulle jämföra vårt hästägande, är du säker på att du haft mindre hagskador än vad jag har haft? 🙂
        Nu bestämmer du själv hur du vill ha häst, men jag är inte helt säker på att man kan garantera att det är säkrare och mer hälsosamt för hästen att stå ensam i hage (att hagen ofta blir liten när man har dem själv är ju en annan sak men bidrar säkerligen till skadeproblematiken, att ha hästen ensam i stor hage eller med sällskap i stor hage gör nog skillnaden mindre mellan de två alternativen)

        Svara
        • Birgitta

          Tja om inte annat kan hästen aldrig bli sparkad eller biten om den går ensam och det är ju relativt vanliga hagskador.

          Svara
          • JohannaB

            Är det de hagskador du har haft?
            En väns fina SM-ponny bröt benet i boxen.. Där någonstans blir man ju lite matt, de kan verkligen skadas var som helst och hur som helst.

          • Birgitta

            För egen del har jag haft väldigt få hagskador sett till de 30 år jag haft häst (inte ens 10 skulle jag säga).

            Men tycker att jag relativt ofta hör om hästar som sparkar varandra i hagen och/ eller bits och det spär på min skepsis om ”många hästar i samma hage” ffa om flocken skiftar ofta som ju risken är i ett inackorderingsstall.

            Men allting är relativt och alla som aldrig haft hagskador skriver väl sällan och aldrig om det? Det är ju ofta när något är ett problem som det avhandlas?

          • JohannaB

            Jag har haft en hagskada, ett spiktramp. Det berodde således inte alls på sällskapet i hagen utan på spiken i densamma 😛 Men det var en jäkla skada, kunde ha tagit död på min häst på bara någon mm till

          • Birgitta

            Ibland kan man banne mig inte skydda sig från skador vad man än gör….

            När V(r)icke fick sin hovledsvrickning för ganska exakt 3 år sedan var han ohalt när jag ställde in honom i boxen efter ett dressyrpass i ridhuset och halt när han klev ur boxen morgonen därpå. Var också en mycket allvarlig skada med osäker prognos.

  2. Manda Stillnert

    När jag läser om den låter de precis som en tinkervallack jag jobbat med som senare som jag förstod såldes. Hm iaf mina hästar går i flock 3 och 3 de funkar iallafall, visst nyper de varandra ibland när de ska fodras men man är aldrig rädd för att gå in i hagen så de får helt enkelt gå i sina flockar 😉

    Svara
  3. Titti

    Som med allting annat så beror det ju på vilka individer man för samman. Jag hade inte heller velat ha ihop min häst med någon annan till viket pris som helst. Fast funkar det med hagkompis så är det väldigt bra.!!

    Svara
  4. JenniferDressage.se

    Håller med dig i stort, skulle aldrig riskera för mycket BARA för att prompt ha hagkompis. Det beror ju så mycket på individen och hur det ser ut på anläggningen med hagar osv. Min nuvarande häst är inte särskilt intresserad av andra hästar och verkar trivas bättre själv. Men hon får ändå ha kompis när det finns någon lämplig då det gör att hon kan få gå i en större hage och det brukar funka fint också. Sen är ju hon den som oftast bestämmer så jag känner mig sällan orolig att hon ska bli sparkad t ex, inte heller särskilt orolig att hon ska sparka någon annan då hon inte brukar behöva ta till såna medel för att få de andra att gå undan för henne. 😉 Nu skadade hon sig i transporten i höstas så har fått stå själv sen dess, liksom vid tidigare skador, men planen är att släppa ihop med en snäll valack så fort broddsäsongen är över. 🙂

    Svara
  5. Frida

    Vill helst att de ska ha kompisar men inte till varje pris. Funkar det inte så funkar det inte. För att kunna ha en flock måste hagarna vara tillräckligt stora så att de kan komma undan varandra när det behövs. Jag har sett hur illa det kan gå i ett riktigt hästslagsmål i en mindre hage. Det var inte roligt kan jag säga och man är extremt maktlös i de läget. I detta fallet var det en stor häst och en ponny och det hela tog slut för att ponny halkade och lyckades kasa ut under staketet. Det resulterade i blåslagna hästar och fula, långdragna sår. Men hade inte ponnyn råkat halka och glida ut så hade de slagits till en var död det är jag övertygad om….

    Svara
    • Birgitta

      Min förra häst Kreon jagade enligt uppfödaren sin mamma så att hon blev kroniskt halt samt sin egen bror så att denne sprängde staketet vid 2 tillfällen.

      Med denna vetskap har jag svårt att tro att andra inackorderingar hade varit sugna på att prova ihopsläpp med min häst när det fanns flera snälla hästar att välja bland.

      Svara

Skriv en kommentar till Birgitta

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>