Månadsarkiv: januari 2017

Velar ni?

Jag är våg och om man tror på horoskop så sägs det ibland att ”vågen är velig” alternativt ”vågen väger” (dvs väger olika alternativ för och emot och fattar ett beslut därefter).

Jag tycker själv att jag är allt annat än velig; jag fattar mina beslut oerhört snabbt och ångrar dom i princip aldrig och under denna snabba tid har jag också hunnit att väga olika alternativ för och emot.

Eftersom jag är som jag är kan jag tycka att det är jobbigt med veliga personer som antingen aldrig tycks bestämma sig eller som bestämmer sig och sedan ändrar beslutet ”hundra gånger” om.

Jag har en sådan person i min bekantskapskrets och ska jag vara ärlig så tar jag numera allt personen säger med en nypa salt och lyssnar ibland knappt för erfarenheten har lärt mig att det som gäller idag kan vara fullständigt förändrat inom några dagar och så kan det hålla på i en aldrig sinande ström.

Jag har också slutat att engagera mig och ge personen råd annat än om det verkligen efterfrågas för mitt råd kan tas emot med tvärsäkerhet och entusiasm (”gud vilket bra råd…ja, så ska jag verkligen göra”) och så vet man att inom kort är det något helt annat som gäller…

Annars finns det absolut värre saker än att vara velig men enda gången jag faktiskt medvetet avslutat en vänskap så berodde det på personens velighet; det sög helt enkelt för mycket energi från mig att ständigt behöva revidera MINA planer utifrån personens ”klyddande” eftersom jag oftast var inblandad när det skulle ändras hit och dit. Det passade helt enkelt inte mig och där är man ju olika.

Hur är ni som personer?

Upplever ni själva att ni velar och stör det er (eller andra?)?

Fattar ni snabba beslut eller funderar ni länge?

Ångrar ni ofta beslut, stora som små?

Onsdag- storm i miniatyr?

För att inte utmana ödet satte jag ett frågetecken efter rubriken men det KÄNNS som att stormandet och snön som föll över mina trakter är ett minne blott efter bara ett fåtal timmar. Vi får väl se….

Vicke och Leon togs in redan på förmiddagen och då var jag glad över att jag hade gjort det- då hade vinden börjat ta i och en stund senare föll också stora snöflingor som dock redan är omvandlade till en massa vatten överallt pga plusgrader.

Vicke fick ett kort (25 minuter) ridhuspass där vi hoppade 20-talet språng och det tyckte han nog var kul.

Gårdagens Gullis- skulle kunna gosa med honom i timmar!

Sann täckesnarkomani

Oj vilken sann film he he!

Nåja…kanske bara en aningens överdriven 🙂 !

Kom att tänka på den friska promenadhäst i sina bästa år jag såg i ridhuset för ett tag sedan.

Oklippt men med ridtäcke i ridhuset I PLUSGRADER ?!?! Why oh why 🙂 ?

Tja…täcket var snyggt i alla fall….

Er bästa stund?

Oftast kommer jag hem från stallet strax innan 16.00, kanske svettig efter ett ridpass och nästan alltid hungrig.

Efter att ha ätit, legat i badkaret för att få upp värmen och sedan lagt mig i myskläder i soffan med min kära I-phone i näven och en repris av Greys Anatomy som jag sett tusen gånger: det är min bästa stund i vardagen 🙂 !

Vilken är er?

Tisdag- gnagare

Idag har Vicks och jag tillbringat en knapp timme i ridhuset och förutom att trava en jäkla massa gånger (typ 20) över en jäkla massa (7) bommar på marken som någon hade lämnat kvar så tränade vi på bytena som de ligger i MSV B:4 (gick super), övergångar mellan galopp och skritt (det tar sig) och ”vanlig trav” med näsan väl framme (bra).

Världens finaste katt!

Världens finaste hund!

Fyllde på trälagret i hästarnas hage!

Slutprodukten- färdig för trädgårdsavfallstippen!

Tv-tips

Blev tipsad om en superbra serie av en bloggläsare: Doctor Thorne som ni kan se via Svt Play. 3 delar om vardera 46 minuter som jag sträckglodde på 🙂 .

Tänk Downton Abbey, lite mer förutsägbart och med ett lyckligt slut- perfekt om ni frågar mig!

Tappar ni motivationen?

Sitter och läser följande på ett forum på nätet:

Kära medlemmar!
Jag är inne i en totalübersvacka!
Jag tycker det är tråkigt att rida, hästen skenar, kastar sig, sticker.
Jag har heeelt tappat motivationen. Och hästen med känns det som.
Vad göra?

Hitta glädjen igen..? Men hur?
Ska försöka rida ut mer i helgerna, men jobbar 8-16 vardag så vad göra i veckorna?
Ridhuset känns såååå tråkigt. Försökt med bommar, tömkörning, löshopp.

Hittar inte glädjen.

Tipsa!

 

När jag läste hur hästen beter sig tänkte jag i mitt stilla sinne att jag hade mer än tappat motivationen- jag hade inte velat äga en häst som beter sig på detta vis.

Det intressanta var att personen fick massor av svar (allt från att lära hästen spansk skritt till att lägga ner ridningen ett tag) medan ingen verkade reflektera över att det både låter farligt och tveklöst ”icke-roligt” med en häst som skenar osv.

Nåväl; ovan fick mig att fundera över det här med tappad motivation för den inträder ofta vintertid bland hästägare har jag hört och läst.

Själv drabbas jag aldrig så länge hästen är frisk, jag är bara så tacksam över detta faktum (hälsotillståndet) och har dessutom inordnat mitt hästliv på ett sådant vis att det inte ska kännas motigt.

Det viktigaste i detta sammanhanget är nog dels närheten till stallet och tillgången till ridhus- hade jag inte haft det sistnämnda hade min motivation rasat ihop som ett korthus tror jag; jag har aldrig provat och vill inte göra det heller.

Men hur känner ni?

Tappar ni motivationen ibland och när inträffar detta? Vad gör ni åt saken och hur går det över?  

Tillgång till ridhus- framför allt när det är kallt och fruset ute: en förutsättning för min motivation!

Måndag- tantvarning

Morgonen inleddes som vanligt i stallet där jag började med att lösgaloppera Vicke som fick en vilodag och därefter tömköra Miss My.

Föga förvånande hade det börjar töa och stallet var omgivet av isiga partier vilket fick till följd att jag nästan stod på öronen när jag skulle köra hem.

När det blev dags för Mollys powerwalk fann jag därför för gott att utrusta mig med mina avtagbara broddar som jag inte använt på länge men som är väldigt effektiva.

Kan verkligen rekommendera ett köp- mina kostade runt en femtiolapp.

Better safe than sorry!

Veckan som gått

Årets första vecka har swischat förbi ungefär lika snabbt som alla sina föregångare!

Vädret har varit minst sagt omväxlande med plus och minusgrader om vartannat med bottennoteringen minus 12 en av dagarna.

As we speak har vi någon form av fläckvis pudersnö i mina trakter- vi får väl se om lagret fylls på i veckan eller om det också försvinner som snön brukar göra här.

Vicke har jobbat mycket i ridhuset; när jag rider ut är det mest att betrakta som nästan vilodagar, framför allt om det är för knöggligt i marken och det inte går att galoppera och trava var man vill.

Igår kunde jag dock nästan göra detta och dessutom klättra men eftersom jag har en så sulkänslig häst är jag vanligtvis lite försiktig när det är fruset i marken.

Hos Olof fortsätter det att gå finemang och jag betraktar allt som oftast mycket stolt honom och Vicks.

Jag tycker om att Vicke får en fin vidareutbildning på ett, tja långt ifrån kravlöst sätt för han måste verkligen ta i och ibland långt mer än han vill men utan buller och bång så att säga utan lugnt och metodiskt.

Jag är ju av åsikten att jag måste kunna rida väldigt lätt efter den som utbildar min häst- det kan liksom inte vara för stora skillnader i vår hjälpgivning och styrka i sadeln och det kravet tycker jag absolut att Olof uppfyller även om jag ibland har roligt åt att det skiljer 7 hål mellan våra stigläder 🙂 !