Fler än jag som känner igen detta scenario:
1. På träning lokaliseras något som man får i hemläxa att träna på.
2. Man tränar detta intensivt på hemmaplan och får till det riktigt bra.
3. Man ser fram emot att visa tränaren de fantastiska framstegen.
4. På nästa träning undrar tränaren hur det gått med hemläxan och man svarar i översvallande ordalag att det har gått sååå bra.
5. Tränaren ber en att visa upp det man tränat på.
6. Hästen går sämre än någonsin och spelar heeelt oförstående när man ger sina hjälper under en allt ökande frustration.
Nu tror jag inte att hästar har humor utan det är väl mer ens iver och ambition som på något sätt slår över eller vad tror ni 🙂 ?
Sägas ska att det brukar bli bra efter en stund 🙂 !
En skojare????
Känner igen det.
Japp. Eller när tränaren vill att man t ex ska försöka rida mer framåt eller minska tempot eller ngt annat och så övar man så mkt på det att nästa lektion får man öva på det motsatta. Inte lätt att vara ambitiös….
Ha ha…exakt!
Och det är tyvärr det jag har insett att jag har gjort på en del tävlingar.
Har tränat så mycket på samling så när jag sedan har tävlat har domarna tyckt att det bara ser långsamt ut 🙂 .