Månadsarkiv: augusti 2017

Lördag- färdigkvalad

Det är tur att man är en mästare i logistik!

Idag startade jag min andra klass 19.18 och stämplade in på jobbet 20.38?!?!?!?

Då hade jag ändå 3 mil från tävlingsplatsen till stallet och därefter ytterligare knappa 2 mil till jobbet!

Kvällsridningen visade sig vara mödan värd; Vicke klarade det andra kvalet till MSV A så nu kan vi rida på den nivån när vi vill 🙂 .

Inte för att det är ett självändamål och något jag kommer att göra i brådrasket men ändå kul att uppnå ännu ett av de mål jag satte för i år.

När Vicke sin vana otrogen först stod som en fastfrusen staty när det stod ryggning i programmet och därefter började galoppera två eller tre gången i en travökning (!!!)  kände jag ”hejdå kvalet” men hans fina byten räddade upp procenten vilket var jättekul när vi har varit så nära vid minst 3 tillfällen sedan i våras.

Grimmans förbannelse

Det slår aldrig fel:

Man släpper ut hästen i ”åka-på-träning-lädergrimman” i hagen EN gång och den går sönder.

Man släpper ut hästen i ”nylongrimman-som-någon-lämnade- kvar-vid- flyttning- för-att-den-var-så-sliten” 543 gånger och den vägrar att gå sönder….yes!

Fredag- lerinpackning

Så här fin hade Vicke gjort sig i hagen idag!

Det händer så sällan och det kunde han gott unna sig efter fint arbete hos Olof tidigare under dagen.

Dom två ägnar sig främst åt piruettförberedande arbete när Olof rider och det är ett nöje att se hur detta fortskrider från marken.

Samlingen, formen, centreringen- allt blir en aningens bättre för varje vecka!

Vad avskräckte er?

En gång om året typ…..

Har ni någon gång läst/ sett/ upplevt  något som avskräckt er från en viss sak ”i evighet”?

För att förklara ska jag ge er några exempel:

När jag gick i högstadiet fick vi se en film om vilka skador man kan få i munnen av att snusa. Filmen var värre än den värsta skräckfilm och jag minns den väldigt levande än idag, ca 35 år senare. Skulle aldrig få för mig att prova snusning- delvis pga filmen.

Några år senare läste jag om hur många (ca 10) sockerbitar en 33 cl burk Coca Cola innehåller. Sedan dess dricker jag mycket sällan läsk fast jag tycker att det är gott. Light-läsk dricker jag däremot även om det säkert är ”farligt” av andra orsaker.

Sist men inte minst kommer jag ihåg en gång för många år sedan då jag ville gå ner i vikt. Jag vägde mig VARJE DAG och vågen visade på stadigt neråtgående siffror även om det vissa dagar handlade om typ minus 100 gram.

En dag åt jag för ovanlighetens skull en PIZZA och nästa dag hade jag gått upp ETT HALVT KILO?!?!?Förvisso gick jag ner det snabbt igen men detta fick mig ändå att bli avskräckt från denna typ av föda som jag därefter äter väldigt, väldigt sällan.

Har ni liknande exempel?

Torsdag- aktiv vilodag

Nåja, aktiv och aktiv….men vi skrittade  i alla fall ut en sväng över alla härliga stubbåkrar.

Vicke rör sig inte mycket i hagen; det blir mest lite långsamt strosande så jag vill gärna röra lite på honom utöver det för att säkerställa att magen hålls igång.

När det blir tristare väder kan lösgalopp i ridhuset göra samma jobb men just nu känns detta ganska trevligt.

Våra vanliga uteridningsvägar är sååå tråkiga i jämförelse så det gäller att passa på.

Och fast Vicke är snäll är det skönt att skritta på öppna fält och slippa möta robotgräsklippare, alla möjliga små och stora fordon, barn som hoppar studsmatta, hundar som bjäbbar bakom staket och hobby-byggare som hamrar, spikar, sågar och borrar 🙂 !

Låna häst på foder

Läser en fråga på nätet där skribenten undrar varför det är så svårt att hitta foderhäst.

Vis av erfarenhet tycker jag inte att det är det minsta konstigt; vet ”tusen” exempel på folk som lånat ut hästar som återlämnats i ett mer eller mindre bedrövligt skick.

Min erfarenhet är också att det för ”vanliga” hobbyryttare är i princip omöjligt att få låna en bra häst, oavsett hur duktig man är.

Vill man ha en häst som det går att träna och tävla med måste man antingen köpa den eller KÄNNA någon som vill låna ut sin häst även om det sistnämnda är väldigt ovanligt.

Men att hitta en tränings och tävlingsbar häst att låna via annons skulle jag nästan säga är omöjligt.

Har bara hittat en sådan häst själv trots periodvis idogt letande och den hästen valde ägaren att låna ut till någon där det inte blev så bra utan ägaren fick ta hem hästen i förtid.

Sedan hade jag faktiskt en duktig och tävlingserfaren stallkamrat som fick låna en på pappret jättefin häst och vi kunde inte förstå hur hon kunde ha sådan tur.

Men även där visade det sig att hästen var lååångt knepigare än vad som framgick från början och stallkamraten valde att lämna tillbaka den.

Onsdag- nya vägar

Tog detta fina kort på Vicke i morse!

Några timmar senare fick jag ett ryck och gjorde en jättegryta chili-con-carne; det är trots allt nyttigare att laga egen mat om man bara undviker onödigt fett och tänker på vad man använder för ingredienser i övrigt (jag använde tex fullkornsris i stället för ”vanligt” ris).

Efter hagintaget var det dags att åka till Olof och få hjälp med de nya vägarna ur ett FEI- program jag planerar att tävla.

Vicke fick den sedvanliga guldstjärnan den rackaren och jag gjorde nog också ganska bra ifrån mig 🙂 .

Tävlingsgalning?

Nyligen läste jag en diskussion som handlade om hur mycket som var ”lagom” att tävla dressyr (frekvensen).

Som vanligt fanns det nästan lika många åsikter som skribenter- som med det mesta som har med hästar och ridning att göra.

Jag läste också i senaste numret av Ridsport lite halvt förskräckt om en 6-årig häst som nyligen hade tävlat 5 klasser inom  loppet av 3 dagar och på 3 OLIKA (!!!!) tävlingsplatser (varav det var 20 mil att köra till den ena) och det LÄT förskräckligt mycket för en så ung häst men vem är jag att döma?

Hästar ÄR olika och man får ju hoppas att deras ryttare/ ägare själva känner vad som blir bäst!

Jag har ju själv tävlat otroligt mycket med en av mina första hästar, Heron, som ett år startade 73 gånger- hoppning och dressyr blandat.

En gång tävlade han också runt 10 helger i rad (!) men han var en häst som bara gick bättre och bättre ju oftare han tävlade, vi åkte aldrig mer än runt 5 mil till tävlingar och blandade som sagt hoppning med dressyr.

Men det fanns säkert dom som tyckte att jag plågade livet ur hästen trots hans fina resultat….

Så sammanfattningsvis tycker jag inte att det går att ange något ”lagom intervall”- det måste man avgöra från häst till häst och utifrån hur hästen beter sig på tävling, efter tävling och inte minst; hur den presterar.