Månadsarkiv: december 2017

Veckan som gått

Veckan har av olika anledningar gått i frustrationens tecken- ni känner säkert igen det där att många saker plötsligt börjar krångla, gå sönder och att man har oflyt kring sådant man har planerat.

Jag kan bli jättestörd av ovan men får försöka trösta mig med att i alla fall en del är rent materiella ting som även om de drabbar min plånbok inte medför så mycket mer än det…och lite merarbete.

Annat hoppas jag löser sig i veckan- jag jobbar på det i alla fall.

Vicke har ridits hela veckan och känns över lag fin.

Han blir lite spänd i det nya ridhuset men så höll han på i alla år i den senaste anläggningens ridhus också- kunde spänna till på den ”farliga” kortsidan så att man ibland kunde känna ”att du orkar….”.

I hagen har han varit mycket lugn det JAG har sett och det är jag glad över.

Jag är ju måhända överdrivet rädd för hältor i allmänhet och avtrampade skor i synnerhet men det har sina skäl….min hästs hovar håller ju inte högsta standard tyvärr.

2 uteritter har det blivit och jag har kunnat konstatera att uteridningsmöjligheterna är  mycket bättre än förväntat.

Eftersom jag inte bryr mig sååå mycket om just uteritter var det inte där mitt fokus låg när jag förhörde mig om och accepterade stallplatsen även om jag ”så klart” inte hade kunnat stå i ett stall med obefintliga möjligheter att rida ut.

Jag började också jobba under den gångna veckan- hade då varit ledig i 3 veckor vilket kändes härligt och lyxigt.

Söndag- våfflor

Även idag blev det ett kortare ridhuspass, jag rider ännu inte ”för fullt”.

Lämnade en lugnt ätande Vicke i hagen och gick tillsammans med Henrik bort till en kompis och hennes sambo för att äta saffransvåfflor tillsammans med ytterligare ett par.

Efter lite trevligt umgänge var det dags att vila inför den tredje nattens jobb, sedan är jag ledig igen.

Lördag- äntligen sol

Åhhh vilket soligt väder vi har haft idag och så efterlängtat efter vad som känns som en evighet med regn var och varannan dag.

Vicke har ridits i ridhuset i morse och gick fint för det mesta.

Dock var han väldigt okoncentrerad när jag skulle rida seriebyten utmed långsidorna och de tänkta treorna och fyrorna blev flera gånger något i stil med 3,1,1,4 eller 4,4,1,5.

Det finns lite uppställda hinder och annat på den ena kortsidan plus att fåglar väsnas där ibland och då tappar Vicke koncentrationen= ignorerar byteshjälperna eller byter när han inte ska.

Irriterande så klart men samtidigt ett bra sätt ATT träna på att behålla hans fokus, när det funkar he he…

Efter stallet åkte jag och köpte havre hos en bonde utanför Staffanstorp, 1,70 kilot känns som ett bra pris om man jämför med vad kraftfoder kostar ”i affären”.

På eftermiddagen körde Henrik och jag in till Malmö för middag och jag blev väldigt förtjust i restaurangens hembakade bröd.

Lyckades köpa med mig en limpa hem så nu väntar några goda frukostar.

Fredag- på tur med min filur

Red ut i gryningen i morse och skänkte en tacksamhetens tanke till min fina häst som är så lättsam vad gäller det mesta (dock inte att stå ensam i ett 3-hästars stall he he….).

Tänk så mycket omständligare allting hade varit om jag var tvungen att ha ridsällskap för att komma någon vart…så som det var för det mesta med min förra häst Kreon.

I detta stallet rider ingen så tidigt som jag och eftersom det passar mitt livspussel bäst så vill jag ju helst göra så och slippa anpassa mig efter andra.

Idag utforskade vi en lite annan del av vårt närområde och jag konstaterar igen att möjligheterna här är….om inte oändliga så i alla fall så att det räcker och blir över för min del.

Skotträdd hund

Jag har under alla år jag haft hund varit helt förskonad från att de reagerat på skott/ smällare/ raketer.

Visst har jag lidit med de hundägare som inte haft samma ”tur” men först nu förstår jag vidden….

I Staffanstorp härjar sedan gud vet hur länge ett eller flera ungdomsgäng och dessa unga ”roar” sig sedan i höstas med att av och till och med ojämna mellanrum smälla smällare i centrum.

Molly som var helt lugn förra nyår har börjat reagera med att skaka i hela kroppen när hon hör dessa smällar och det tar ganska lång tid innan hon slutar. Har man då otur kommer det en ny smäll….

Jag är så arg så jag kokar bara jag tänker på dessa ungdomars elakhet och fasar redan för nyår.

Hur f..n ska vi tillbringa den?

Jag känner ingen som bor väldigt ”off” och för den delen vill jag vara i mitt eget hem.

Det känns för djävligt att ”några” kan ställa till med detta för en, helt i onödan.

Och i dagsläget kan de börja smälla redan vid 18.30 hos oss så det handlar inte om några sena kvällar/ nätter och tyvärr inte heller ” helgbus”, det smälls oavsett dag.

Jag har i många år förespråkat ett totalt fyrverkeriförbud och de senaste händelserna har ju inte minskat min önskan om att slippa smällande.

Men de insatser som görs är eller känns i alla fall som helst verkningslösa så jag har inget hopp alls!

Snabbt och lätt, färdigbrett

Måste åter slå ett slag för annonssidorna på Facebook.

Henrik hade en några år gammal platsjulgran i källaren och den tog en del plats i sin kartong så jag gick ner nyss, tog ett foto och la upp en annons.

15 minuter senare hade jag fått ett svar och 10 minuter efter det kom en köpare.

Vi fick bättre plats i källaren och slapp köra till tippen!

Torsdag- sluta

Ridhuspass i morse och fokus låg på slutorna- mest i trav och lite i galopp.

Denna rörelse lär jag ju aldrig ”bli av med” i de olika tävlingsprogrammen så det är lika bra att träna på 🙂 .

Idag la jag också tid på att putsa upp lite lädergrejer och röja upp bland andra saker- det behövs ju då och då.

Tycker jag börjar komma in i lite rutiner kring det nya stallet och som det ser ut i dagsläget ska jag mestadels försöka rida på morgnarna och därefter släppa ut Vicke i hagen.

Här kan jag lägga ut det ensilage han inte hinner äta upp innan jag rider och sedan lunchfodras alla hästar i hagen igen vid 12-13 vilket passar mig jättebra.

Vicke äter ibland i ultrarapid och hade jag inte kunnat lösa det enligt ovan hade han kanske hunnit äta 1 kilo innan jag ville rida och att sedan stå utan mat till intaget runt 16.00 hade inte varit hållbart.

Då hade jag fått rida på eftermiddagarna i stället ( och ta in tidigare, dvs förlora någon timmes hagtid vilket jag inte vill) – så kommer det fortfarande att bli ibland men inte på en regelbunden basis.

Här tas alltså hästarna in innan det blir beckmörkt vilket jag också tycker är klokt och bra när man har många inackorderingar.

Att halka runt i leran (som det ser ut just nu) eller på knögglig is för att ta in hästar i mörker ser jag som en säkerhetsrisk när många olika personer ska sköta detta.

Har man eget stall funkar det säkert bättre och då gör man ju dessutom som man vill och anpassar hagar, utfodring osv därefter.