Veckan har av olika anledningar gått i frustrationens tecken- ni känner säkert igen det där att många saker plötsligt börjar krångla, gå sönder och att man har oflyt kring sådant man har planerat.
Jag kan bli jättestörd av ovan men får försöka trösta mig med att i alla fall en del är rent materiella ting som även om de drabbar min plånbok inte medför så mycket mer än det…och lite merarbete.
Annat hoppas jag löser sig i veckan- jag jobbar på det i alla fall.
Vicke har ridits hela veckan och känns över lag fin.
Han blir lite spänd i det nya ridhuset men så höll han på i alla år i den senaste anläggningens ridhus också- kunde spänna till på den ”farliga” kortsidan så att man ibland kunde känna ”att du orkar….”.
I hagen har han varit mycket lugn det JAG har sett och det är jag glad över.
Jag är ju måhända överdrivet rädd för hältor i allmänhet och avtrampade skor i synnerhet men det har sina skäl….min hästs hovar håller ju inte högsta standard tyvärr.
2 uteritter har det blivit och jag har kunnat konstatera att uteridningsmöjligheterna är mycket bättre än förväntat.
Eftersom jag inte bryr mig sååå mycket om just uteritter var det inte där mitt fokus låg när jag förhörde mig om och accepterade stallplatsen även om jag ”så klart” inte hade kunnat stå i ett stall med obefintliga möjligheter att rida ut.
Jag började också jobba under den gångna veckan- hade då varit ledig i 3 veckor vilket kändes härligt och lyxigt.
