Månadsarkiv: januari 2018

Fråga från en läsare om omklädningsrum

Så här skriver en läsare:

Häromdagen var det en kvinna i stallet som frågade mig var man byter om någonstans. Jag pekade då glatt på toaletterna och sa att den högra är lite större så den passar säkert bäst för ändamålet. Kvinnan synade mig då uppifrån och ner och sa, ok, då antar jag att ni inte har någonstans man kan duscha efter lektionen. Och tja, det fick jag ju hålla med om att vi inte har…
Då sa hon: Var ligger kafeterian, det är så kallt och hade varit gott med något varmt att dricka, är ju en stund tills jag ska rida.
Jag: Alltså, vi har en kafeteria men den har bara servering när vi har tävling…
Behöver jag nämna att hon blev förvånad.

Efter hennes dialekt att döma kom hon från en annan del av landet och gissningsvis var hon van vid lite andra faciliteter än vad vi har…

Frågan är ju; hur många andra sportanläggningar är det som inte har omklädningsrum/duschar eller där det inte finns mat/dryck??? Är detta speciellt för just ridsporten?? Varför är det i så fall så här? Detta är heller ingen anläggning ”in the middle of nowhere” utan den ligger strax utanför landets tredje största stad och här är x antal hundra barn/ungdomar/vuxna som rider varje vecka.

Jag gjorde faktiskt en liknande reflektion för många år sedan på den ridskola där jag stod uppstallad.

Där FANNS omklädningsrum OCH dusch men ingen använde någonsin duscharna utom jag som ju ofta skulle till jobbet efter mitt ridpass.

Folk valde således att duscha hemma och att sitta svettiga efter ett ridpass på bussen tex och jag vet inte hur vanligt det är att man gör det när man utövat någon annan sport?

Det kan säkert variera beroende på hur långt ifrån stallet man bor, hur svettig man blir osv men ändå konstigt att INGEN på en ridskola med hundratals medlemmar använde duschen?

Tisdag- here today gone today

Idag är det ett år sedan vi förlovade oss- snacka om att tiden går fort.

Fast tiden precis innan förlovningen minns jag gick i ultrarapid och vi räknade ner dagarna i veckor och provade ringarna ”tusen” gånger ha ha ha!

Annars började dagen i snömodd men som vanligt höll jag på att säga så försvann i princip allt på några timmar. Snacka om ”onödig” snö!

Vicke och jag var hos Olof sent på eftermiddagen och tränade och det var lika roligt som alltid.

Vicke får mig ibland att skratta när han säkert själv tycker att det jag begär inte alls är roligt utan snarare jobbigt- han kan fara iväg men det känns aldrig otäckt utan både Olof och jag tycker mest att det se kul ut, när mitt vanligtvis välartade djur lämnar sin ram och sparkar bakut eller försöker sticka iväg i galopp. Det sker ju väldigt sällan och känns inte som något ”elakt” utan mer en ventil när vi pressar lite för mycket enligt honom.

Annars är han stark som en björn känns det som och det är också så jag vill att han ska vara- jag tror mycket på god kondition parat med psykiskt välbefinnande för harmoni.

Sjunger ni?

Ha ha ha…jag måste erkänna att vissa namn ofta lockar mig till…tja om inte sjunga HÖGT så i alla fall tänka på vissa låt-texter.

Ingela med Robert Broberg tex…

Och varje gång jag skulle säga en fd stallkamrats hästs namn; Judy tänkte jag ”Judy min vän….”

Försäkringsdjungeln- har ni koll?

Nyligen fick jag ett erbjudande om bilförsäkring i brevlådan och för en gångs skull lät jag inte kuvertet bara singla ner i soporna utan tog mig tid att läsa det.

Och tur var det för genom att byta från Länsförsäkringar till Svedea kommer jag att spara ca 1500:-/ år!

De gånger jag jämfört priser tidigare har det varit så små skillnader att jag inte har orkat bry mig men nu kände jag ändå att 1500:- är liiite för mycket pengar för att bara köra på i gamla hjulspår för att uttrycka mig lite metaforiskt 🙂 .

Hundens försäkring är så pass billig och med bra villkor (Moderna) så det vill jag inte peta i, släpförsäkringen kostar typ ingenting och Vickes försäkring (Folksam) skulle jag aldrig våga ändra- har läst för många skräckexempel på hur bolag försöker komma undan sitt ansvar just när det gäller hästförsäkringar.

Brukar ni se över era försäkringar då och då eller kör ni på som ni alltid har gjort?

Måndag- kalla vindar

Idag är en sådan dag då det känns myyyycket kallare än vad termometern visar och anledningen stavas rejäl blåst, läs; isvindar!

Jag avnjöt trots det ett ridhuspass i morse och satt på en pigg häst som blev lite stark i handen ibland men det är inget jag bryr mig om direkt.

Förr hade jag på tok för lite i tyglarna och Vickes huvud liksom bara böjdes in av sig själv så detta är ett ”kärt besvär”.

När jag lämnade honom och körde hem stod han i vinden med mat och vatten bredvid sig och jag försökte överföra ett tyst ”snälla…stå stilla hela tiden och skada dig inte” genom vindrutan. Hoppas han förstod.

Veckan som gått

Ur hästträningssympunkt har det varit en bra vecka- det känns som att jag långt om länge har lyckats knäcka koden vad gäller bytena i varje.

Först lyckades jag göra 6, sedan 8 och därefter 10- jättekul.

Måste nog få min snälla man att komma och filma någon morgon även om jag unnar honom att få sova ut lite på helgerna (han börjar 7 på vardagarna) för det hade varit kul att se.

Ni fick i alla fall se lite film i veckan även om det var Olof som red.

Roligt att flera av er också tyckte att Vicke ser fin ut för jag är inte så bortskämd med att höra det, kanske för att folk aldrig ser mig rida ha ha ha!

Olof är nästan den enda som ser oss 🙂 och under den gångna veckan blev det förutom hans egen ridning av Vicke även blivit en lektion för mig hos honom.

Annars är det inte så mycket action hos familjen Jacobson just nu- kylan och till viss del mörkret (även om det faktiskt märks att vi går mot ljusare tider) är ganska begränsande.

Lusten att ligga i soffan i stället för att vara ute mer än nödvändigt är stor och efter att hund och häst har fått sin motion så blir det inte så himla många fler utomhusaktiviteter.

Söndag- i kyla

På väg tillbaka till stallet (som syns i bild). Detta är den tristaste/ besvärligaste delen på uteritterna eftersom marken här har varit enormt vattensjuk. Idag var det fruset så då gick det bättre. Det handlar dock bara om 5-10 minter på detta underlag sedan är det helt ok och efter ca 15- 20 minuter är man i skogen.

Idag skrittade jag ut tidigt på morgonen- rejält påpälsad vilket var tur eftersom den enda minusgraden kändes som många, många fler.

Någon timme senare luftade vi Molly på stranden i Lomma och sedan drog det i ögonen kan jag säga.

Nu ska jag vila mig resten av dagen- ikväll är det jobb igen.

Vilken solskenshistoria!

Läste nedan på Facebook och har fått skribentens tillåtelse att publicera det även här.

Vilken historia säger jag och man blir så rörd och glad:

Lilla Lilly !

7 år har gått sen vi sågs, du bara försvann en dag. Vi letade efter dig, vi har saknat dig i alla år och alltid undrat vad hände dig . Död, skadad, stulen.?
Så kommer ett samtal 2018-01-05 ifrån Habo, jag har din katt Whattttt !!!!! Hur i helsike 7 år senare får man veta att någon har sin katt som försvann… Lilla Lilly hade hoppat in i en bil, som stor parkerad med kombin öppen vid Max , vid denna tid bodde vi på kålgården. Där hoppade hon in och följde med denna familj till landet utanför Habo. När hon väl va framme stack hon i väg . Denna familj såg henne ett par gånger men fick aldrig fatt i henne. Men i närheten av denna familj bodde Rune 86 år som odlade lax (Fiskeodling) och hade rökeri. Där valde Lilla Lilly att kolla läget och blev kvar hos denna äldre man tills han nu 93 år avlidit. Och Lilla Lilly blev änka katt. Sonen till Rune hade lagt märke till att katten hade en tatuering i örat och tog med lilla Lilly till veterinären för att kolla vem som EGENTLiGEN ägde katten. Och det var ingen annan än jag ! Så igår åkte vi för att hämta tillbaka våran lille kisse 7 år senare . Vilket ögonblick, kan inte förstå, men ändå känns det som i går , 7 år sen. Fortfarande liten till växten men ngt rundare. Tillgiven och kelig hon är och lyssnar till sitt namn Lilla Lilly. Välkommen tillbaka …

Stort tack Rune att du tog dig an Lilla Lilly i hela 7 års tid. Och att hon fick tillbringa dagarna med dig på din fiskodling. Tills dagen då du lämnade jordelivet. Och ett Stort tack till Kenneth, Runes son som engagerade sig att ta reda på vart Lilly kom ifrån , så hon fick komma tillbaka till oss igen .

Lördag- slappt

Stallbesök i morse med ett dressyrpass där jag fokuserade på travslutorna.

Väl hemma har det inte blivit många knop men jag har i alla fall gjort en jättegryta chili-con-carne to last us a lifetime höll jag på att säga 🙂 .

Det märks att det blir liiite ljusare för varje dag och det är väldigt skönt. Hoppas bara slippa snö i allmänhet och minusgrader i synnerhet men gissningsvis dyker båda upp förr eller senare…