Anna Hassö reflekterar och jag med henne

Igår läste jag denna publikation skriven av Anna Hassö, ord som redan har fått en ganska stor spridning på tex Facebook.

Jag har alltid gillat Anna; har träffat henne på många tävlingar och alltid tyckt att hon är väldigt….tja…naturlig eller vad jag ska kalla det.

Inget ”se på mig….jag är minsann svårklassryttare och märkvärdig” typ.

Därför tycker jag att det är bra att hennes kloka ord får spridning och uppskattning för på gott och ont gör fotfolket många gånger det som ”kändisarna” gör.

Det som jag tycker är sorgligt är att många hyllar hennes ord som om hon har uppfunnit hjulet typ 🙂 , för mig är mycket i texten fullständiga självklarheter och inget man skulle behöva framhäva i den bästa av världar.

Men som vi alla vet lever vi inte där även om jag faktiskt vill påstå att mycket kring hästhållningen i Sverige trots allt HAR blivit bättre- i alla fall det jag har sett (därmed inte sagt att det är representativt…det kan jag bara hoppas och tro).

Jag har ju flera gånger berättat för er ”hur det gick till” när jag köpte min första häst för över 30 år sedan och stallade upp den på en av Sveriges då största ridskolor.

Det var tex bara jag och en galopp/häckhindertränare (Lars Swärd) som ville ha våra hästar i hagen dagligen och tur var det för det fanns bara EN hage till över 50 hästar.

Lektionshästarna gick i en gruspaddock enstaka timmar då och då men inte enligt något schema och låååångt ifrån alla kom ut dagligen.

Maxgivan hö var på den tiden (30 år sedan alltså) 5 kilo och många promenad/hobbyhästar åt minst 3 kg havre om dagen.

Det var tillåtet att röka till häst, man fick rida sin egen häst utan hjälm, upplockningstvång existerade ej bla bla bla…..

För många yngre låter nog detta jättemärkligt och fel men så var det.

Jag tycker ändå att medvetenheten kring mycket har ändrats till det bättre; grovfodrets betydelse, foderanalyser, träckprov, säkrare hästtransporter, mycket mer funktionell häst och ryttarutrustning, sadelutprovningar, bättre underlag i ridhus och på utebanor….I could go on for ever….

Och jag har även en känsla av att det här med hagvistelsens betydelse som Anna skriver om är något som folk börjar ändra åsikt om men här finns det tyvärr faktorer som försvårar en positiv utveckling.

Dels har vi det enkla men oomtvistliga faktumet att vårt avlånga land ser väldigt olika ut och att mark i Norrland kan köpas för heeelt andra pengar än Skånes dyra åkerjord tex.

Och det är i storstadsregionerna många hästägare finns….

En annan faktor är att det fortfarande finns ”toppryttare” inte bara utomlands utan även i Sverige som i princip knappt har sina hästar ute och som jag vara inne på tidigare….hobbyryttarna ser många gånger upp till dessa, vill ha samma utrustning och göra som de…

Detta var bekymret redan på den tiden jag i min ensamhet ville propagera för mer stråfoder på ridskolan.

Vår ridhuschef på den tiden hade många hästar som gick svår hoppning med den foderstat jag berättade om ovan (5 kg hö, många kilo havre) och hens hästar gick aldrig i hagen.

Om dessa hästar ÄNDÅ kunde prestera på svårklass-nivå så skulle inte lilla Birgitta 20 bast komma och försöka inbilla sig att hennes lätt-klasshäst behövde mer hö. Typ….

Ja, det finns mycket att säga om detta; jag hoppas och tror ändå att vi ”går åt rätt håll”- eller vad tror ni? Är jag naiv?

13 kommentarer Skriv kommentar

  1. Jenny

    När jag jobbade på ridskola (för 27 år sedan) gick alla hästarna ute i flock, de fick rejält med hö – kanske inte som dagens hästar men ca 10kg om dagen iallafall. Så dina upplevelser för ”länge sedan” känner inte jag igen. Då var det inget snack om små hagar för att separera hästarna (inte bland privathästarna heller). På anläggningen fanns ca 100 hästar uppdelade i ca 9 olika hagar beroende på vilket stall de stod i. Hagvistelsen var 8-14 för lektionshästarna medan privathästarna gick in när ägaren kom (en del kunde vara ute ganska länge) Men jag håller med om att säkerheten i allt annat har gått framåt.

    Svara
  2. Cia

    När jag började på ridskolan 1980, stod alla lektionshästar i små spiltor och gick inte i hagen, de gick på ridlektionerna. Sen stod de uppbundna i sina spiltor.
    De som hade stallet, då en känd hoppryttare i eliten hade sina tävlingshästar på box även de flesta privathästar stod på box.
    Har tittat tillbaka på foton i mammas album från när jag började rida, ridskolehästarna var magra…. huruvida privathästarna gick i hagen vet jag inte. Tävlingshästarna fick i alla fall gå lösa i manegen ( som aldrig mockades )då och då.
    1984 köpte ridskoleinnehavaren tillika tävlingsryttare in en lastbilslass med unghästar från Tyskland. Alla dessa hästar fick gå i hagen varje dag. Mins tydligt vilket halabalo det var när de skulle ledas till och från hagen av de äldre stalltjejerna…
    1985, lämnade hoppryttaren och hans stab ridskolan. Det var knackiga tider och vi kämpade för att kunna ha den kvar.. fick låna in hästar från olikamänniskor runt om. Allt som var ridbar lånades in.
    Då vände det med hästhållningen på ridskolan som drevs i ryttarföreningens regi. Alla ridskolehästar och privathästar fick gå ut VARJE DAG.
    När ryttarföreningen tog över blev hästhållningen mkt bättre. Hästarna blev rundare och lektionshästarna byttes ut efterhand. Ridskolan hittade på något halvfoder system så folk kunde köpa häst, ha den själva på halvtid och så hade ridskolan den andra halvan. Det fungerade väl så där…
    Nu drivs denna ridskola fortfarande i ryttarföreningens regi. Hästarna har det jättebra, föreningen äger sina hästar och har privathästar inhyrda.
    Nu bor jag inte kvar på den orten, men har jag tid och vägarna ditåt så åker jag fortfarande förbi, då jag känner paret som driver ridskolan och gör det be bravur. Både hästar och ridande elever får det bästa av allt på denna ridskolan.

    Svara
    • Cia

      Fast jag försåt Anna Hassös vinkel.
      Det är vanligt med tävlingsstall ( särskilt ”elithästarna ” som går lätt klass *ironi*) där hästarna är inlindade i bubbelplast *ironi igen* och inte får gå med andra hästar eller får möjlighet att vara hästar…
      Det finns en hel del såna här fall också…

      Svara
      • Nina

        Håller verkligen med om det! Så ofta man ser det. Hästar som rids på en procent av sin ork och som sen ska vila i boxen och inte gå ut i hagen. Går den i hagen ska den alltid gå själv….sen undrar man varför de får sönder.
        Jag föder upp hästar och de går alltid i flock och nu i olika lösdrifter. Mina hästar älskar sina lösdrifter och sina kompisar.

        Svara
    • Birgitta

      Tack för att du delade med dig!

      Vi hade också spiltor till alla lektionshästar utom 2 som hade box.

      I princip alla lektionshästar hade vita ”öar” på ryggen av utläkta skav och säkert säkert hälften gick med tjocka gråa arméfiltar under sadlarna för att undvika tryck/ skav. Man satt ganska långt ovanpå hästen…..

      Ändå tycker jag att denna ridskola alltid har försökt att sköta sina hästar på bästa vis.

      Svara
  3. Mia

    Mycket har nog förbättrats med åren men just synen på hagvistelse är lite knasig. Jag inbillar mig att numera ges möjligheten i många stall att ha hästen ensam i en ruta och då väljer många det alternativet av bekvämlighetsskäl. Det är vissa som tycker att det är jobbigt när täcken blir sönderbitna mm och då väljer lilla rutan där hästen verkar vilja komma in, förmodligen mest för att den har så tråkigt, så då behöver den bara vara ute vid fint rent väder typ..

    Svara
    • Birgitta

      I min region (Malmö) är min erfarenhet att det är ganska vanligt med ”grusrutor” och att detta beror på att marken är dyr.

      Att hästägare accepterar/ vill ha sin häst ensam i en grusruta verkar bero på okunskap, rädsla för skador, att det blir för trångt (olycksrisk) med 2 hästar på så liten yta och som sagt att detta är ett vanligt uppstallningsalternativ här, ffa om man vill ha tillgång till ridhus.

      Det råder ett otroligt vanligt ”antingen eller”-förhållande här; antingen finns bra hagar men inget ridhus eller motsatsen. Tyvärr.

      Svara
  4. Manda Stillnert

    De är välkomna hem till oss och kika på våra hagar .. nu på vintern går de i skogshage med träd överallt. Ute 06.30 till 19.00 nu iaf när de börjar bli ljusare ute. Efter alla träningspass åker tävlingshästen ut så hon får röra på sig och gå av sig tex mjölksyra. Hon har tävlat hela vintern hårt med en paus på tre veckor december/januari och då sliter brodden hårt på en travhäst. Ofta måste jag säga att travtränare har sina hästar nere ute en elitryttare på ridsidan men sen finns de så klart tränare hos oss också som hästarna knappt går ut men tror ändå travet kommit längre där. Sorgligt men sant! Besökte under sista veckorna i gymnasiet ett travstall,ett dressyrstall och ett hoppstall i Skåne. De sista stallet kommer inte skriva ut något namn iför som de blev ett jäkla rabalder när en klasskompis med en större blogg skrev ut hur de var där nere men iaf de hade inga hagar. Hästarna stod på box större delen av dygnet innan de släpptes i skrittmaskin och sen reds. Eller jo fanns en hage med ett ensamt gammalt fölsto i. Helt sjukt blev så ledsen när jag lämnade stället. De här var ändå hästar som då tävlade i världscupen!

    Svara
  5. Nina

    Jag är också uppvuxen på ridskola där alla hästar stod i spiltor (endast privata hästar stod i box) och det fanns bara två hagar för 30 hästar.
    Ponnyerna (som var oskodda) fick gå ut tillsammans i två grupper, men de andra var ute en timme var…
    Även här var maxgränsen för hö sex kilo per dag och de största halvbloden åt två kilo havre och ett kilo Krafft varje dag. Majoriteten av både lektionshästar och ponnyer blev över tjugo år gamla och var väldigt sällan halta och tävlade regelbundet på regional nivå.

    I stallet där min häst är inackorderad har vi inte heller mer än ”rutor” att tillgå vintertid, men jag och en stallkompis slog ihop våra hagar, så att hästarna får gå tillsammans.
    Bägge är skodda och fullt broddade men vi resonerade som så; att om de varit dödspolare hela sommaren är risken ganska minimal att någon av dem helt plötsligt ska bli lätt i rumpan mot den andra.

    Svara
    • Birgitta

      Vad bra att ni fick lov att göra en speciallösning som fungerar.
      Det fick jag och Leons ägare också till våra hästar men tyvärr flyttade ju Leon efter ett tag.

      Svara
  6. Anna

    Det där med hagar och stråfoder känner jag inte alls igen från min tid på ridskola som barn (90-tal). Hästarna var ute tillsammans i stora hagar och från maj-september på dygnsbete (de kom ju in på eftermiddagen till ridlektionerna förstås). De stora hästarna fick åtminstone 7-8 kg hö och de stod på halm dessutom, plus bete ute då så länge det fanns gräs. Nu bodde jag på en liten ort så det var inte samma brist på mark förstås.

    Spiltor hade de däremot och om man åkte runt lite ute på ”vischan” så kunde man se riktiga skräckexempel på stall som var rent farliga… det är bra att det är mer reglerat nuförtiden.

    Svara
  7. Frida

    Jag är också övertygad om att utvecklingen går framåt. De flesta hästar har ett bättre och mer hästvänligt liv idag än förr. Det finns så klart de som inte har så vettig hästhållning men normen skulle jag säga är mycket utevistelse, mycket stråfoder osv. Inte box och liten ruthage även om det så klart av olika anledningar förekommer. Idag har man dessutom ofta bättre och mer anpassad utrustning, förr köpte man en sadel och la på helt enkelt. Det finns så klart mycket som kan bli bättre och avarter finns alltid men över lag har den genomsnittliga hästägaren mer kunskap och bättre hästhållning. Att så många håller med Anna tyder ju faktiskt på det även om det är förvånande att det tas emot som något revolutionerande….

    Svara
    • Birgitta

      Ha ha…ja, det där med att man köpte ”vilken sadel som helst” känns väl igen. Så gjorde jag också på den tiden 🙂 .

      Och internets intåg har gjort att många väldigt lätt kan inhämta kunskap/ tips osv från mer kunniga. Avigsidan är så klart att det sprids mycket dumheter också men jag tycker ändå nyttan överväger.

      Jag har själv lärt mig en hel del bara av mina bloggläsare….

      Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>