Månadsarkiv: april 2018

Goda egenskaper

Ni har säkert varit med om det på anställningsintervjuer; att man ombeds att räkna upp x saker ”som man är bra på”.

En av mina bästa egenskaper tycker jag själv är att jag har en väldigt hög arbetsmoral och uthållighet; jag kan liksom inte göra ett dåligt/ halvdant arbete pga mitt samvete om inte annat och jag kan jobba nästan hur länge/ mycket som helst, om det behövs.

Nu är mitt mål i livet verkligen inte att slita, tvärtom, men jag kan som sagt göra det om det behövs och har också gjort det i kortare eller längre perioder.

När jag tänker tillbaka på en del saker jag gjort kan jag i efterhand inte förstå hur jag orkade/ klarade av det men tydligen gick det.

Exempelvis hade jag ett tag ett extrajobb med städning av en ridskolas kontor och ”allmänna utrymmen” och detta 5 dagar i veckan.

Förutom heltidsarbete skulle jag alltså städa dessa 5 gånger i veckan, driva en cafeteria i samma stall 3-4 timmar om dagen varannnan kväll och rida och tävla var och varannnan helg.

Extrajobbet tog kanske 1 timme så jag fick stiga upp i ottan, först för att städa, sedan rida, komma till jobbet vid 8 och därefter infinna mig i cafeterian runt 16.30.

Och så höll jag på i typ 1 år…

Extrajobb har jag för övrigt haft under i princip alla år så för mig är det inget konstigt att arbeta både alla möjliga tider på dygnet och alla röda dagar som finns.

Numera lever jag ett mycket lugnare liv och är tacksam för varje dag som jag kan ha det så.

Det har aldrig varit ett självändamål att jobba mycket men när det har ”behövts” (läs: under alla år som ensamstående hästägare som ville unna sig alla träningar och tävlingar) så har det blivit så.

Men vad säger ni läsare; vad är era goda egenskaper?

Onsdag- dränkt

I morse bestämde jag och en stallkamrat oss för att skritta ut tillsammans.

Det duggregnade lite lätt när vi gav oss ut men efter ett tag tilltog vätan och efter en timme kände jag bara ”låt mig komma in i värmen nu, nu, nu”.

Mina ridbyxor var helt genomvåta och jag såg till att göra klart allt i stallet i rekordfart så jag kunde åka hem och äntligen slita av mig allt blött.

Som ni ser har det lämnats en ca 2 meter bred ”sträng” runt åkrarna åt oss så att vi kan ta oss vidare till skogen. Tur är det för annars hade vi fått lasta och köra dit vilket känns lite onödigt (eller så hade man fått skritta rätt länge på trafikerade vägar vilket inte heller känns så säkert eftersom det kör en del tung trafik där).

Min nya favorit i stallet; en pytte-chihuahua som får plats i min handflata.

Inte det minsta ”bjäbbig” heller som en del kan vara så den leker jag med så ofta jag kan.

Nu har jag precis kommit hem efter att ha fått ny färg på naglarna och möttes av de här vackra blommorna från min fina man.

Vettiga giveaways

Hade ingen bättre bild på min ”ryktkorg”- man ser den bättre här

Härom dagen kom Henrik hem från någon mässa han hade varit på och hade med sig en hel del giveaways; godis, som ju alltid går hem men även annat smått.

Jag blev då påmind om MIN senaste giveaway; en ihopfällbar picknick-korg som jag plötsligt hittade ett jättebra användningsområde för; som ryktkorg/ väska.

Jag hade tidigare en sådan där fyrkantig plastlåda men den började bli lite väl skraltig och ärligt talat är den här korgen behändigare och lättare att hålla ren.

När jag ändå var inne på Alltrycks hemsida för att hitta bilden på min korg passade jag på att kolla vad man mer kan ha som giveaways och det är ju hur mycket som helst, beroende på vilka summor man är villig att lägga så klart.

Men någon snygg hoodtröja eller piké hade gärna fått följa med hem nästa gång jag tex ger blod (de har numera inga kontanter eller presentkort utan man får just olika saker)- det behöver inte vara samma gamla trista muggar 🙂 .

Vad säger ni läsare? Är ni av princip motståndare till att gå omkring med reklam på kläderna (beror kanske vad ni skulle marknadsföra ha ha ha) eller skulle ni kunna tänka er någon produkt från tex ett foderföretag, en ridsportaffär eller dylikt?

Tisdag- fina vän

Nu var det flera veckor sedan Olof red Vicke och jag slits ständigt mellan om jag ska rida mer själv eller låta honom rida- båda delarna behövs och ger effekt men jag har ju inte obegränsat med pengar tyvärr.

Idag behövde jag inte vela i alla fall; jag har varit drabbad av förkylningen (influensan?) från helvetet och även om jag är på bättringsvägen så har det mest satt sig i halsen = jag kan knappt prata!

”Vad skönt för dig att få rida i tystnad” väste jag när Olof satt upp- vanligtvis babblar jag konstant medan han rider eftersom jag har så få tillfällen att prata med en vettig hästmänniska IRL (jag är nästan alltid ensam i ”mitt” stall).

”Oj vad liten han blev” kommenterade mamman till en annan elev Olofs uppsittning och som hon påpekade så ser ju Vicke mycket mindre ut än när hans mycket kortare ägare sitter i sadeln.

Men liten eller stor…fan…ursäkta…vad fin han såg ut.

Halsen kommer fram mer och mer även på kandaret, traven ser bättre ut, alla spelande muskler…ja, jag är en partisk ägare men så tycker jag.

Jag bad Olof att rida lite skolor och ”glädjande” nog bekräftar han att de ÄR svåra så det är faktiskt inte bara en oskicklig ryttares ”fel” att det blir låga betyg på tävling.

Ska man förenkla och sammanfatta handlar det om att Vicke inte bär tillräckligt med vänster bak, inte tar stöd i vänster tygeln när den är yttertygel och behöver komma mer mellan denna tygel och höger skänkel. Lätt som en plätt…not!

Intressant att se att min teori kring en annan sak stämmer; precis som jag förutspådde för över 1 år sedan.

Då sa jag till Olof att det inte skulle förvåna mig om Vicke börjar använda piaffen för att komma undan arbete- jag har sett det hos andra hästar som har lätt för samling.

Och nu kommer det då och då. När det blir för jobbigt och man vill ha både samling och utföra whatever (säg en skola tex) så börjar Vicke piaffera- för det är ju så enkelt för honom jäkla typ 🙂 !

Ja, ja…inget som oroar mig alls utan mer ett konstaterande och så klart något man ska ha i åtanke och inte uppmuntra.

Tips om du driver företag

Ibland blir jag lite fundersam över hur en del företag/ affärer drivs.

Ska ge exempel nedan men vill börja med att tipsa de som har någon form av affärsverksamhet att se till att framför allt vara lättillgängliga.

Idag är konkurrensen om kunder oftast väldigt stor så vida man inte säljer en väldigt unik produkt/ tjänst och jag gissar att jag inte är den enda som inte ”krusar” utan letar vidare om det känns för omständligt med ett specifikt företag.

Och nu när ”alla” har mobiler och Facebook så är det ju väldigt lätt att vara nåbar- i teorin i alla fall.

I verkligheten kan det se ut så här:

Jag fick härom dagen lust att piffa till mig lite och få ögonbrynen plockade på någon salong.

I teorin dräller det av de som utför denna tjänst…faktiskt även i hålan Staffanstorp så jag trodde inte att det skulle bli så svårt.

Körde förbi ett ställe, stannade till, drog i dörren till salongen: LÅST!?!

Ringer numret i skyltfönstret och den som svarar uppger att hen har semester i en vecka.

”Men ni har ingen skylt om detta på dörren” konstaterar jag utan att få något svar !?!?

Nästa salong skickar jag ett meddelande till via Messenger och får svar direkt. Dock kan jag inte få svar på NÄR om några dagar jag kan få komma för personen är inte på salongen just nu (klockan är 15.00).

Det tredje stället jag provar kontaktar jag per telefon och möts av ”personen du har ringt kan inte ta ditt samtal just nu….”.

Jag lämnar mitt nummer….ingen har ringt än….

Förstår  ni vart jag vill komma?

Måndag- jag passade på

Idag gjorde jag något som jag nästan aldrig gör; dels för att tillfällena inte är så många men också för att jag är lat och bekväm; jag åkte och red på en klubbs ”öppna bana” inför helgens tävlingar.

För övrigt ett jättebra initiativ och lättförtjänta pengar för klubben och något som fler borde ta efter kanske?

Med facit i hand var det bra att jag åkte dit (tog 25 minuter att köra) för det var ju lite spänningar och gloende initialt och det slipper jag gärna.

Önskar att jag kunde säga att passet gick såååå bra men det kan jag inte 🙂 , känslan var helt ok men inte så som jag skulle önska på tävling- då måste allting ”snäppas upp” så vi får väl se om jag lyckas när det gäller.

Nu har jag gjort vad jag har kunnat så här långt i alla fall…

Veckan som gått

Under den gångna veckan har fokuset som vanligt legat på dressyr även om jag för ovanlighetens skulle inte har ridit i vårt ridhus en enda gång.

I stället har jag använt vår utebana som hittills varit en positiv upplevelse (jag är nog ovanligt petig när det gäller underlag) och jag har också varit hos Olof 2 ggr.

Dock inte för att träna för honom båda gångerna utan vid det ena tillfället ”bara” för att kunna utnyttja hans speglar 🙂 .

En uteritt med en stallkamrat har också hunnits med och förhoppningsvis kan vi få sällskap fler gånger.

Jag vill ogärna rida annat än tidiga morgnar; dels för att det passar mitt ”vadagsschema” bäst men också för att jag inte vill inkräkta på Vickes hagtid och rida när han egentligen ska var ute.

Våren är nu här ”på allvar”- Vicke och Molly går utan täcke och själv har jag packat ner termobyxorna.

Söndag- vila

Jag är glad så länge ”rid-delen” av denna cirkel är större för min del men vet också hur snabbt det kan ändra sig.

Jag försöker att hålla Vicke frisk genom bland annat varierad ridning (om än fokus på dressyr), varierade underlag och avvägd vila.

Idag blev det det sistnämnda- enbart hagvistelse och inget annat.