Har på senare tid läst lite diskussioner på nätet där åsikten om att en del hästar ”tävlas sönder” framförs.
Man menar att en del ryttare saknar omdöme nog att matcha sin tävlingspartner på ett klokt sätt vilket påverkar hälsa och hållbarhet.
I dessa diskussioner har frågan om att centralt (via Ridsportförbundet) på något sätt begränsa hur ofta/ mycket man FÅR tävla väckts- en intressant tanke tycker jag.
I sak skulle jag inte tycka att detta är negativt, tvärtom men tyvärr tror jag att hästars välbefinnande, hälsa osv långt mer påverkas av vad som sker på hemmaplan där ”ingen” ser än på tävling där man trots allt har ganska många ögon på sig.
Även om det förekommer både olämpliga bestraffningar på tävling, utrustning som skadar hästen (för hårt dragna nosgrimmor och skarpa sporrar tex) och ryttare som rider/ hoppar fram ”för mycket/länge” så menar jag att det förkommer ÄNNU mer galenskap hemma på den egna anläggningen och antingen är man ensam (inga vittnen) eller så ser/ tycker omgivningen en massa utan att våga/vilja lägga sig i.
Jag har i alla fall sett allt möjligt och detta hos både proffs och amatörer så att säga och nej, jag säger inte heller alltid till.
Direkt djurplågeri skulle jag inte tolerera men om någon enligt MIN uppfattning rider för lite, för mycket, på underlag som jag själv aldrig skulle rida på, tränar för någon som jag tycker kass osv- tja…..vem är jag att döma och lägga mig i?
Jag kan FÖRSÖKA att framföra mina åsikter om det känns som läge för det eller på direkt fråga men min erfarenhet är att ryttare/ hästägare sällan är så himla mottagliga för sådant som kan upplevas som ifrågasättande/ kritik även om det handlar om hästens väl och ve.
Så en begränsning i hur ofta man får tävla- absolut men hur man ska komma till rätta med vad en del gör bakom ”stängda dörrar” hemma är en svårare nöt att knäcka…..
Vet inte heller riktigt vad jag tycker. Har inte uppfattat att det skulle vara ett stort problem, åtminstone inte på dressyrsidan. Det jag kan tänka mig är att man ffa tävlar sina yngre hästar för mkt i strävan att komma med till Breeders, Falsterbo eller annat. Men för mig är det i så fall mer kvalregler och själva formen för dessa tävlingar som borde ses över. Den genomsnittliga ryttaren tror jag inte tävlar sönder sin häst faktiskt utan säger nog som du där att det handlar nog mer om vad man gör mellan tävlingarna. Även om du skulle starta t ex varje helg så är det ändå bara 1 dag av 7, de resterande 6 dagarna borde ju har större betydelse för hästens hållbarhet…
Instämmer!
Sedan spelar det absolut roll vad för ”kynne” ens häst har och hur långt man åker tänker jag.
Min häst tycks tex helt obekymrad av att åka till olika platser och jag väljer 9 av 10 gånger tävlingar dit det tar 30-60 minuter att köra.
Skulle man i stället tex köra 3-4 timmar varje gång man tävlade är det möjligt att detta skulle påfresta vissa hästar liksom jag med egna ögon sett hästar som blir så nervösa av att åka att det ”rinner av dom” och en del tom står och skakar på stallgången.