Månadsarkiv: juli 2018

Skrivet

Onsdag- hagbyte

I morse avverkade vi ett bra ridhuspass där det enda som störde var att mina försök att rida seriebyten blev en blandning av jättefina sådana, usla sådana och inga byten alls…

Som jag har berättat flera gånger förut tycker Vicke ibland att det är mer prioriterat att glo på….ja…vem vet vad….än att byta för givna hjälper och jag försöker verkligen att bota detta men det går sådär…

När miljön är ”otittig” byter han hur lätt som helst- när något ropar på hans fokus…tja…då blir det allt möjligt med bytena.

Jag hoppas att vi även kring denna anläggning, liksom den förra jag stod på, får någon stubbåker att rida på i höst- då kommer jag säkert att kunna rida hur många byten jag vill utan att varken en kortsida eller annat kommer i vägen.

Ja, ja…ett icke-problem egentligen då vi ju inte tävlar klasser med annat än byten i vart fjärde än så länge och dom gör vi nästan alltid fint.

Efter ridpasset bytte jag hage till Vicke i ett klent försök att ge honom liiiite mer gräs att pilla med.

Hans egen hage består just nu av kanske 0,25 % procent gräs och den han flyttat till 0,5 % så frågan är om det är lönt eller inte men då har jag gjort vad jag har kunnat förutom att ge honom det lilla gräs jag lyckas slå kring anläggningen samt en del torkade brännässlor.

Skrivet

Resa bort när man har djur?

Så här i semestertider undrar jag hur ni som har djur gör och resonerar kring att resa iväg, utomlands eller i Sverige?

Reser ni bort alls?

Om ni gör det; tar ni med er djuret eller ordnar ni passning och av vem i så fall?

Stallkamrater, grannar, släktingar, pensionat?

Tycker ni att djurägandet begränsar er vad gäller resandet; ekonomiskt och /eller pga att ni inte kan/vill lämna bort djuren?

Hade ni rest oftare om ni inte hade djur?

Både jag och Henrik är väldigt roade av att resa och jag är övertygad om att vi hade gjort det oftare och också mer spontant om vi inte hade behövt att ta hänsyn till Molly och Vicke.

Vi har ändå haft jättebra människor som passat båda men det går inte att komma ifrån att det krävs en del planering och givetvis också betalning för passningen.

I år tex är mitt nuvarande stall halvtomt då många rest bort med sina hästar och min ypperliga tidigare hästpassare, kompisen Anneli kunde dessutom av olika anledningar inte hjälpa mig.

Nu löste det sig ändå genom att en stallkamrat tog hand om mockning och fodersättning men detta är ju inget man kan förutsätta att någon vill ta på sig, framför allt om det handlar om en vecka som i mitt fall.

Molly passades av en familj som också tidigare haft henne när vi rest men där gällde det att passa in vår resa så att inte de också skulle resa samtidigt (de reste iväg dagen efter att vi kom hem).

Vi sa redan när vi skulle köpa Molly att det här med passning måste gå att lösa något vis då vi absolut inte vill avstå från ett så stort gemensamt intresse men jag vet också en hel del djurägare som inte VILL lämna djuren eller har något större intresse av att resa för den delen.

Hur gör och resonerar ni?

Skrivet

Tisdag- innanför trosorna

Det första jag såg när jag slog upp ögonen var faktiskt inte min älskade man utan den här lilla gynnaren 🙂 .

Hon lyckas ofta tränga sig emellan oss under natten, väldigt obemärkt men ändå bestämt!

Kände vid uppvaknandet att jag hade ont i min högerarm och kunde först inte komma på varför men sedan slog det mig; träningsvärk efter gårdagen:

Före….

…och efter…

Blev lite hopsamlat gräs med lien idag också och det hoppas jag att en viss bortskämd herre uppskattar.

På tal om den ”spännande”  rubriken…det gäller ju att fånga lite läsare så här i semestertider:

När jag red ut tränade jag lite på passage och fick så mycket kadens att min jättetelefon (iPhone 8 plus…på tok för stor egentligen….) höll på att studsa ur min ganska grunda ridbyxficka flera gånger.

Till slut fick jag stoppa telefonen…tja….inte riktigt innanför trosorna men nästan…mellan trosorna och ridbyxorna 🙂 !

Hemma har det inte blivit många knop; färdiglagad middag och en biltvätt är vad jag har lyckats prestera!

Skrivet

I höbristens spår

Är man det minsta aktiv på tex Facebook eller andra sociala medier kan man omöjligt ha undgått att läsa om det skriande behovet av stråfoder som tycks råda i hela vårt land i princip.

Jättejobbigt och stressande så klart och eftersom nöden är uppfinningarnas moder så har jag också läst många förslag på lösningar vilket känns bra.

Man ser sig om efter foder i andra länder, använder mark som egentligen var tänkt att ligga i träda och massvis av kommuner har erbjudit bönderna att gratis ta tillvara större eller mindre ”plättar” som inte nyttjas.

Jag tycker att det är fantastiskt med detta gensvar och det hade varit ÄNNU roligare om man i efterhand får läsa om och hur dessa ”extrainsatser” utnyttjats!

Jag hoppas verkligen att det inte blir ”mycket snack och lite verkstad” utan att de flesta erbjudandena utnyttjas och i slutändan kommer våra hästar tillgodo!

Skrivet

Måndag- halvslött

Har inlett veckan lite halvslött.

Var i alla fall aktiv i stallet; red ett dressyrpass i ridhuset och ägnade sedan liten tid åt att slå ogräs (framför allt brännässlor);runt stallet och Vickes hage.

Hemma har jag faktisk inte gjort något alls i princip men är det semester så är det…

Konstaterade i alla fall att om vädret kunde ”ge en fingret” så har jag fått det IGEN.

Såååå mulet ett tag så att man nästan kände regndropparna men icke….

Samma sak en dag i förra veckan; kolsvart himmel och man bara väntade på nederbörd med glädje som sedan förbyttes till resignation.

Skrivet

Veckan som gått

I början av den gångna veckan befann jag mig fortfarande i ett soligt Italien- så glad för denna resa vilket väl syns på bilden 🙂 !

Vi kom hem tisdag eftermiddag och planet hann knappt landa förrän jag stod i stallet hi hi.

I torsdags hoppade jag upp i sadeln igen och har nu ridit 4 lätta och korta pass på min kära häst som verkar ha njutit av sin ledighet.

Solen har inte bara strålat i Italien; om man ”bara” vill njuta av det gula klotet hade man inte behövt åka utomlands denna sommar- jag tror att det har regnat en gång i mina trakter på typ 2 månader.

Viss skillnad från förra året då det i stället regnade massor; jag minns hur jag satt på planet till Kroatien och såg regnet strila på Sturup flygplats.

Vi har hunnit med lite trevliga restaurangbesök också och avslutade veckan på Falsterbo Horse Show- en lagom mix av slappande och aktiviteter.

Skrivet

Söndag- Falsterbo

Morgonen bestod som vanligt av lite stallarbete och på det följde ett kort (30 minuter) men fint ridhuspass.

Jag gjorde bara lite skolor, galopperade lite och kände på fyrorna så som de ligger i MSV B:5 och med det avslutade jag.

Plockade lite körsbär också- varken jag eller Henrik äter dessa bär men jag brukar ge dom till en snäll granne; det känns så trist att så fin frukt bara ska gå till spillo eftersom nästan ingen i stallet heller äter från träden.

Som ni som läst bloggen länge säkert förstår älskar jag min man oerhört och kärleken blev inte mindre när han, totalt ointresserad av hästar fullkomligt opåverkad av mig föreslog att vi kunde åka och titta på Falsterbo Horse Show ”som en liten utflykt” !?!?!

Själv kan jag både ha och mista detta evenemang efter att ha varit där x gånger men det var roligt att visa Henrik hela grejen liksom.

Det blev lite shopping (en viss man köpte en tröja till en viss fru…) men ärligt talat var det inte speciellt billigt i stånden med mina mått mätt.

Såg tex en utställare som sålde Ultrashield med stora orangea prislappar på vilka det stod 310:-, detta insektsmedel kostar 229:- på Gekås!

Sedan blir jag alltid lika sur när jag ser den hord av hundar som släpas omkring i hettan; de har ingenting där att göra om ni frågar mig och har det bättre utan trängsel och värme.

Det blev en enklare middag i solskenet innan vi gick upp på….

…den stora hoppläktaren för att njuta av denna vackra vy.

Maken var nöjd med vår utflykt och kan dessutom tänka sig att återvända….vad har jag gjort för att förtjäna denna man undrar jag 🙂 !