Idag kom bebis-Birgitta, aka Birgitta 6 år fram!
Vi var hos Olof och jag ville ha hjälp med piruetterna där Vicke i vänster galopp har börjat vända ”av sig själv” när jag samlar galoppen på en liten volt.
Han gör det förvisso helt ok de första stegen men lika lite som man vill få aldrig så flotta byten i förvänd galopp lika lite vill jag att min häst inte alls lyder hjälperna utan bara ger sig av/ ramlar inåt och att jag inte heller kan bryta det direkt.
Och det handlar om en ovilja att bära vikt på inne bak och att jag måste rätta framdelen efter bakdelen; lätt i teorin men svårt i verkligheten.
Logiskt förstår jag att det tar tid men när vi inte ”fick till det” helt perfekt idag tjurade jag som ett barn.
Olof förstod både tjurigheten och vari problemet ligger för hästen och mig så han försökte ”trösta” mig med att ”ja, det ÄR jättesvårt på denna detaljnivån, det kommer att ta tid, nej det är inte roligt när man inte lyckas direkt bla bla bla”.
Och åter igen; jag vet innerst inne att jag är hur löjlig som helst!
Jag är så van vid fina pass och vill ha den där omedelbara behovstillfredsställelsen i stället för att tänka att jag är en bortskämd apa som nu har något att pyssla med på kommande träningar 🙂 !
Att galoppen är mer ”platt” och osamlad i höger varv men 100 % på MIN valda linje bekommer mig inte alls lika mycket för där fick jag bättre galopp med lite hjälp från Olof men det är ju också egentligen ”fel” om man ska granska det hela kritiskt för inte heller med sådan galopp kommer Vicke att orka vända runt.
Som sagt; nu finns det saker att jobba med…som om det inte alltid finns det ha ha ha….
För övrigt är det kanske ”roligt” (?) att läsa om att även jag, som alltid sjunger träningarnas lov kan ha en dålig dag?
Jag hade annars lätt bara kunnat skriva något i stil med ”idag jobbade vi en del med piruettgaloppen. Punkt” och det hade ju inte varit alls att ljuga- bara att inte berätta ”allt” 🙂 .
