Månadsarkiv: oktober 2018

Onsdag- change of plans

Förmodligen årets sista fallfruktsskörd

Det är inte ofta jag frångår mina ridplaner men i morse gjorde jag just detta och gav Vicke en oplanerad vilodag.

Det stormade nämligen rejält när jag kom till stallet och jag hade ärligt talat ingen lust att rida ut i sådant väder, inte heller riskera att något skulle hända.

Nu rider jag ju ”ordentligt” 5 dagar i veckan så vilan tror jag inte störde min kära häst det minsta- han såg inte alls ledsen ut när jag åkte hem i alla fall 🙂 !

Into the dark

Konstaterade igår att tidsomställningen i helgen varken gjorde till eller från på morgonen- det är ändå mörkt när jag åker till stallet.

Sist jag tränade för Olof var det nästan lite läskigt att köra på slingriga vägar utan gatubelysning, i beckmörker, regn och lite dimma och jag slogs av tanken att jag inte skulle ha en chans att väja om någon plötsligt hoppade ut på vägen. Och fotgängare, cyklister, hundrastare och ”andra” kan verkligen leva farligt.

När jag köpte min bil hade den extraljus monterade men dessa lyckades någon stjäla (!?!) medan den fortfarande stod på bilfirman och då tyckte jag inte att det var något att tjafsa om eftersom de ändå inte ”tillhörde” bilen så att säga men nu börjar jag ångra mig.

Funderar på om jag tex skulle installera xenonljus som ger väldigt mycket bättre belysning, framför allt eftersom jag på väg till stallet kör förbi ett område med vilt.

Hur tänker ni kring transportkörning i mörker? Undviker ni det om det går genom att tex senarelägga träningar?

Har ni extraljus eller något annat som underlättar?

Tisdag- övergångar

Som vanligt blev jag på väldigt bra humör efter ett fint dressyrpass där jag repeterade det vi hade tränat på igår.

Jag gjorde typ 538 övergångar mellan galopp och skritt eftersom en vän mycket klokt påpekade att den övergång vi gjorde i lördags på tävlingen (jag skickade en filmsnutt till henne) inte var good enough.

Idag blev de bättre utan varken tvärnit eller något halvt travsteg mellan!

Vad man skriver på fejjan

Nyligen träffade jag en fd stallkamrat som jag inte sett på ett tag och vi kom att prata om gemensamma bekanta.

Samtalet gick över till vad dessa personer, som vi ibland har som gemensamma vänner på Facebook, postar där och stallkamraten uttryckte både förvåning och irritation över vad hen menade var mer eller mindre lögner.

”Varför skriver xx så…det är ju inte sant” klagade hen.

Och jag var ”tvungen” att instämma för jag har gjort samma reflektioner många gånger.

Sedan är det väl inte alltid rena lögner folk postar utan mer förskönande av sanningen eller undanhållande av alla fakta.

När man skriver att man ”blev 2:a” på en tävling kanske man medvetet inte skriver att bara 3 ekipage deltog tex 🙂 ?

Eller par som ständigt förklarar sin kärlek till varandra där man vet att det ”vänstrats” från bådas håll….ja, ja…man kan förvisso vara tok-kära i varandra ändå…kanske?

Att man rent subjektivt tycker att något (ens egna husdjur framför allt) är mycket finare än vad någon annan ser tycker jag inte är så konstigt även om det också här kan bli lite för mycket av det goda ibland men samtidigt är det härligt när folk är positiva.

Värre är det när man skriver rena lögner med tex rasistiska förtecken; när man påstår att flyktingar minsann får både det ena och det andra som jag som mångårig socialarbetare vet är fullständigt gripet ur luften.

Och inte hjälper det att dementera skiten…nej…dessa faktaförvrängare har sååå bestämt sig att gud fader inte hade kunnat rucka dom i sin övertygelse.

Nej, ska man vara aktiv på ”fejjan” får man tveklöst utrusta sig med både lugn nog att inte självantända av all smörja man läser och/ eller känna ett behov av att kommentera allt.

Jag försöker att knipa igen om jag inte har någon snällt att säga men lyckas verkligen inte alltid.

Men vad säger ni läsare; reagerar ni någonsin på det ni läser eller förblir ni ganska oberörda?

Vad om något stör er?

Måndag- bra start

Om man gillar att träna, och det gör ju jag 🙂 , kunde veckan inte ha börjat bättre eftersom det stod just träning på schemat.

Fokus ligger fortsatt på att förbättra galoppkvalitén, galoppen kan lätt bli det jag kallar ”kråkig” eller ”struttig”, dvs ej helt tretaktig.

Märks mest vid spänning (läs: inne på tävlingsbanan) men jag har ju också blivit lite van vid denna galopp och därmed inte varit tillräckligt aktiv i att få igång den rejält vilket går.

Jag tycker oftast att det mycket handlar om att man ska bli det jag benämner ”medvetandegjord”- det räcker oftast ganska långt.

Men så länge man tror att man gör rätt och inte får påpekat för sig att ”det där är inte bra” så är det lätt att befästa felaktigheter.

Vicke kan ofta ligga på nästan 70 % på galoppdelen när vi tävlar men det är inte för att galoppkvalitén är särskilt bra (den ser snarare inte alls speciellt bra ut tycker jag själv) utan det beror ju på att han ändå gör tex bytena korrekt och bra.

Skönt i alla fall att det inte råder diskrepans mellan det jag får höra på träningarna och kommenterat från domarna- alla är överens 🙂 !

Veckan som gått

Nu är det verkligen höst och snart också vinter!

Den första snön kom igår, kom och försvann direkt men ändå…

Och innan dess har det regnat och blåst och detta tillsammans med ett tilltagande mörker har gjort höstkänslan total.

På hästfronten händer det inga revolutioner; vi har tränat och tävlat med ungefär de resultat vi brukar ha.

I fredags blev det nya skor för Vickes del, själv har jag mina myyyyycket längre innan de byts ut 🙂 .

Nu är det extra viktigt att försöka att liva upp sig med träningar, goda luncher och annat man gillar, det är i alla fall mitt tips för att uthärda de kommande månaderna.

Söndag- rekordtidigt

Uteritt stod på schemat idag.

Jag kände mig för övrigt inte det minsta ”extra utvilad” av den extra timmen och det beror säkert på mörkret.

Så länge det är mörkt ute vill i alla fall jag sova- så enkelt är det nog.

Jag vill nog inte bara kalla Flyinge ett ”hästcentrum” utan även ett stork-dito, i morse såg jag över 10 långbeningar som struttade omkring i en hästhage.

Om ni undrar om Vicke har fått mjäll så är det korta svaret ”nej”.

Det något längre är att det banne mig började snöa (!?!?!) under vår tur.

Jag trodde knappt mina ögon…det är fortfarande oktober för tusan!!!

Kan inte minnas när det snöade så tidigt på året….eller snöade och snöade…vita små saker föll över oss, landade på marken och försvann. Så kan man nog mer korrekt beskriva det som hände.