Månadsarkiv: december 2018

Måndag- slutet gott…

Jag kan bara hoppas att det nya året blir minst lika bra som detta och att dagens ridpass är en indikator på vad som väntar.

Träningen för Nina var lika rolig som vanligt och det sker ständigt små, små förbättringar för att jag får fler och fler aha-upplevelser och en känsla för hur det ska kännas.

Vet inte om det är fantastiskt eller hopplöst 🙂 att det fortfarande finns så mycket att lära?

En annan förhoppning är att vi tar oss igenom dagen och framför allt kvällen och natten utan allt för mycket ångest för Mollys del.

Det har smällt otroligt mycket mindre i våra trakter jämfört med samma tid förra året men när det kom ett rejält smatter igår kväll blev Molly bokstavligen helt skakig direkt.

Det är så ledsamt att se sitt djur så och dessutom helt i onödan men tyvärr kan vi inte göra så mycket åt andras idioti.

Vi hade faktiskt ursprungligen hyrt en stuga några mil hemifrån och långt ut på landet men när det kom till kritan valde vi ändå att vara hemma ikväll av olika anledningar.

Nu får vi i stället flytta in tv:n i sovrummet, ha på volymen högt och stänga in oss där och hoppas på det bästa.

Veckan som gått

En vecka där det rått viss ”dagförvirring” för inte bara min del har jag förstått.

När det är så många röda dagar är det ibland svårt att veta vilken veckodag det är och det kommer ju att fortsätta några dagar till gissar jag.

Vicke har tränats som vanligt, i tisdags för Nina och i fredags för Olof.

Sedan har jag så klart ridit några ridhuspass på egen hand och även ridit ut.

Det har, ta i trä, inte alls smällt lika mycket i år som förra året men varje knall är en för mycket vad gäller Molly som blir orolig trots Adaptil-halsband och Zylkene-tabletter.

Det är bara att hoppas att de närmaste dagarna förflyter utan allt för mycket oro och att fyrverkeri-älskarna därefter drar sig tillbaka.

Söndag- asfalt

En liten tiggare….

I morse skrittade jag ut i ett mestadels oskönt väder, under nästan hela rundan blåste det rejält och Vicke kändes spänd och tittig. Inte hela tiden men tillräckligt länge för att jag inte skulle kunna slappna av helt.

Vi skrittade mest på asfalt och lite i en skog där det i alla fall var lä.

Hemma har vi haft besök av min mamma och nu väntar hämtmat från en närliggande restaurang- det är annars ett av våra ”I-landsproblem”; vad vi ska äta till middag.

Ingen av oss är någon mästerkock eller gillar ens att laga mat och Henrik är dessutom lite kinkig med vad han gillar och tål (han är laktosintolerant) så det begränsar ju en del.

En sista kommentar

Jag vet att jag har tjatat om detta med raketer och smällare varje år och de som borde läsa och ta åt sig gör det ändå inte så det är egentligen meningslöst men jag vill ändå avsluta med att kopiera in ett inlägg från Facebook skrivet av ”Silverbjälke” som jag tycker sammanfattar mina egna åsikter ganska bra:

”Jag är inte mycket för förbud av alla de slag men fyrverkerier & smällare begriper jag mig inte på alls.

Tiden går och varje dag har 24 timmar oavsett vad, att fjutta på pappinlindat krut som värsta kinesen för 2000år sedan i modern värld 2019 bara för att tiden gått är för mig helt obegripligt. Ett importerat förlegat påfund som idag kallas för sed & tradition.

Fyrverkerier & smällare är även ett av de största hycklerierna vi har eftersom de flesta som har hund & katt vet hur deras djur reagerar så de stänger in djuret med en skål mat, drar ned persienn & rullgardin, sätter på radion och åker någon annanstans och smäller av fyrverkeri & smällare så inte deras djur blir rädda utan bara andras djur.

Jag bor på landet och har tur, det är glesare här med sånt men ändå har jag firat nyår de senaste åren genom att från 22 tiden till 02 tiden övervaka, lugna och ibland försöka fånga in både mina unga och mina äldre dräktiga djur då de skenat i hagarna. Ja de är djur och bor alltså ute. Ett år firade min hemkommun 100år och slog på stort vilket innebar att jag några veckor efter nyår fick stå och dra ut ett dött föl ur en väldigt febrig & sjuk hästmamma, långt gågna dräktiga djur som bockar, kastar sig, rusar och gör tvära oberäkneliga kast kan nämligen sno navelsträngen runt fostret eller slå en liten ”knut” på den så fostret sakta sakta svälts till döds därinne för att folk tycker det är kul att fjutta på en pappersinlindad krutklump och tjoa lite…. Som avslut på den händelsen kan jag berätta att stoet aldrig blev sig själv igen och utvecklade en apati så jag fick avliva henne på sommaren sedan.

folk lägger 300 – 3000 på det utan att blinka men anser att 9 öre mer för bensinen är ett övergrepp trots att det motsvarar merkostnaden av att tanka bilen i 2,4 år framåt.

Det är populärt i samhället att vilja värna svenskproducerad mat för att vi inte plågar våra djur och samma människor som vill köpa svenskt ser inget djurplågeri i att otalet kor, får & lamm tvingas äta hö innehållande rester från vassa plastspetsar, papp med obränt krut och stålbitar från lyktramar som river sår i tarmar & magsäck och orsakar en plågsam långsam död inifrån enbart pga att det är kul att fjutta på en pappinlindad krutklump med färgglad plastspets som far upp i luften, jihoooo skitroligt i 0,7 sekunder och kostar lika mycket som en ryan air biljett till Barcelona.

Alla som jobbar hårt, kämpar i vardagen och vill njuta av en speciell kväll förtjänar det men folk är för korkade för att förtjäna det. Det kostar 285:- att flyga till London en weekend och jag tror de skulle ha ett betydligt trevligare minne & avbrott om de gjorde något sånt ist.

Men eftersom så många är så slut i huvet som de är så är jag för ett förbud.

Det finns 100 olika liknande texter som min om nyår och våra upplevelser av nyårsfyrverkerier och jag ser inte hur det ska kunna förändra någonting eftersom de man vill nå är för dumma & egoistiska för att ta in verkligheten.

Jag hatar faktiskt Nyår.”

Själv vill jag inte gå så långt som att säga att jag ”hatar nyår” men jag räknar onekligen ner dagarna tills det förhoppningsvis blir lugnare, tryggare och säkrare för både min häst och hund att vistas utomhus.

Speciella annonser del 675: för snabbt

Fick nyligen denna idiot-annons via mailen och rubriken lovade ”hur du tappar 10 kilo i veckan utan att träna”.

Skrämmande….inte för att jag för en sekund tror att denna diet fungerar varaktigt men OM den skulle göra det så inte tusan är det hälsosamt någonstans att gå ner så mycket så snabbt av en massa anledningar även om jag också förstår att de flesta ”bantare” vill ha en quickfix och snabbt synliga resultat.

Lördag- smuts

Drömmer mig tillbaka…..

I morse blev det ännu ett ridhuspass, kände inte för att ge mig ut i mörker och duggregn.

I stället filade jag på kontakten framför allt och att Vicke ska ta i med bakbenen och kännas lätt framför mig och inte bara trumma på snabbare med benen i travökningarna- en av våra största akilleshälar sedan dag 1.

Konstaterar att det är mycket smuts med denna årstid- i alla fall om inte packad vit snö döljer det mesta.

Annars är det mycket leriga hästfötter, dito tassar, skor, bil, överdragsbyxor och mycket annat.

Många hästar ser ganska tilltufsade ut med lång vinterpäls som är svår att få ren, inte så fräscha täcken, det är gegga i hagarna och tja…det mesta är helt enkelt allmänt grått och inte lika estetiskt tilltalande som på sommaren.

Smäll från hell

Traditionsenligt vid denna tiden på året ”måste” jag spy galla över det förbannade raketskjutandet, smällandet och allt som hör därtill.

Läser att många sätter sitt hopp till ett kommande raketförbud men jag tillåter mig att tvivla om detta verkligen får bort allt smällande.

Igår läste jag att hästar i ett stall jag känner till här i Skåne hade skrämts av raketer och en häst hade både gått omkull och blödde ”här och där” och jag blir helt matt när jag tänker på det.

Hade det varit min häst vet jag inte vad jag hade gjort…

Och ja, hade de som absolut måste smälla gjort det ett fåtal timmar vid nyår hade jag utan tvekan accepterat att hålla hästen inne just de timmarna men som förra året då ”man” i mina trakter började smälla flera veckor innan och efter nyår!?!?

Kanske håller dock detta ofog saaaakta på att avta….det känns så utifrån allt jag läser på sociala medier i alla fall.

Opinionen är tveklöst emot smällandet och det blir fler och fler affärer som avstår försäljning av hänsyn till…tja…sina kunder till syvende och sist för det bertraktas numera som dålig reklam med försäljningen känns det som.

Och färre och färre enskilda ”erkänner” att de faktiskt gillar att smälla/ fyra av raketer/ elda pengar- det känns så i alla fall eller så önsketänker jag?

Fredag- mer träning

I morse körde jag till Olof och fortsatte vårt never ending arbete med samling, skolor och tja…det vanliga.

Hade ingen filmare/ fotograf med mig 🙂 , bilden är från i tisdags.

Det är nu runt 5 grader och känns ”varmt” och jag funderar på hur jag ska göra med en eventuell klippning.

Jag har alltid klippt Vicke 3 gånger och det har absolut behövts även om han efter den sista klippningen har kunnat se väldigt trist ut i pälsen, inte så glänsande som vanligt.

I år tycker jag inte att han har svettats alls lika mycket, de flesta ridpassen inte alls och klipper jag nu riskerar jag dels den trista pälsen jag vill slippa och dels att det smäller till och blir rejält kallt.

I många minusgrader lär jag inte behöva en nyklippt och helklippt päls liksom?

Ja, vi får se vad jag bestämmer mig för men det lutar nog åt att jag avstår från den tredje klippningen.