Månadsarkiv: december 2018

Spara kvitton

Jag har flera gånger haft nytta av att spara kvitton på saker jag köpt, framför allt om jag har behövt reklamera något.

Men det är ju lätt att dessa små papperslappar försvinner lite överallt så jag brukar lägga alla i en låda för att veta var jag har dom.

Har på senare tid dock noterat att en del kvitton bleknar betänkligt, kanske beroende på dålig papperskvalité?

Så ett tips är att ta en kopia på viktiga kvitton så att man inte en dag står med ett helt oläsligt papper- då har man ju sparat kvittot helt i onödan!

Måndag- god jul

Hmmm…dagens känsla är ”söndag” och inte alls varken måndag eller julafton och jag gissar att denna ”dagförvirring” kommer att hålla i sig några dagar- tycker det brukar vara så när det är långledighet för de flesta.

Vicksters julklapp till mig var ett fint ridhuspass, min till honom var extra morötter i krubban.

På tal om julklappar möttes jag av denna trevliga syn i vår sadelkammare härom dagen:

Presenter och godis i mängder till alla hästägare- annars brukar det väl (?) vara tvärtom att hästägarna ger stallägaren en gåva?

Hur gör ni? Ger ni julklappar till stallägare, hovslagare, tränare?

Orolig…not…

Nu har även jag fått nedanstående trams från ”Anonymous Hackers” i min e-mail. Oj vad orolig jag blir….

Jag som porrsurfar och allt….

De är trevliga i alla fall och avslutar hotet med ”med vänlig hälsning” 🙂 🙂 🙂 !

Hej

Jag har tittat på dig i flera månader nu.
Faktum är att du har smittats med skadlig programvara via en vuxen webbplats som du besökte.
Om du inte är bekant med det här kommer jag att förklara det.
Trojan-viruset ger mig fullständig åtkomst och kontroll över en dator eller någon annan enhet.
Det betyder att jag kan se allt på skärmen och slå på kameran och mikrofonen, men du är inte medveten om detta.
Således fick jag också tillgång till alla dina kontakter.
Varför antivirusprogrammet inte upptäckte skadlig kod?
Svar: Jag har en drivrutin Trojan, jag uppdaterar sina signaturer var fjärde timme så ditt antivirus är tyst.
Jag gjorde en video som visar hur du tillfredsställa dig själv på den vänstra halvan av skärmen, och på höger halvdel ser du videon du tittade på.
Med ett klick av en knapp kan jag skicka den här videon till alla dina kontakter med e-post och sociala nätverk.
Om du vill förhindra detta, överför beloppet 600€ till min bitcoin-adress (om du inte vet hur, google ”Köp Bitcoin”).
Bitcoinadress: 1Ax3aRcMHM35jx4dVXfVfFPGz3wQ9QVg6n
Så snart betalningen är mottagen, tar jag bort videon och du kommer aldrig att höra mig igen.
Jag ger dig 24 timmar att betala.
Oroa mig inte, jag har en anmälan som läser detta brev, och timern fungerar när du läser detta brev.
Inlämning av klagomål till någonstans är inte meningsfullt, eftersom det här e-postmeddelandet inte kan spåras som min bitcoin-adress.
Jag gör inga misstag.
Om jag upptäcker att du har skickat in en rapport eller delat det här meddelandet med någon annan kommer videon att distribueras omedelbart.
Med vänliga hälsningar!

Veckan som gått

Ingen julmat hos oss….

Årets sista vecka börjar och föregångaren har bjudit på omväxlande vinterväder representativt för Skåne, dvs blötsnö och regn.

Jag är tyvärr oroligt lagd så nu ”ska” jag oroa mig för frusna hagar (läs: risk för vrickning), leriga dito (läs: risk att halka), sulömhet pga knöligt underlag, kolikrisk om hästen inte dricker tillräckligt och tusen andra saker. Lite skämt och mycket allvar…det hade verkligen varit skönt att ha en mer laid-back inställning men tyvärr…

Ridningen fungerar jättebra i alla fall och jag är nöjd efter alla pass- det är jag otroligt tacksam över.

Jag har börjat jobba igen och med mitt schema blir det ingen automatisk ledighet när det är röda dagar utan jag jobbar 3 nätter, är ledig 3, jobbar 3 osv året runt.

Lusten att ”hitta på saker” är väl inte på topp när det är både kallt och nästan konstant mörkt ute men vi försöker ändå att komma ut på långpromenader med Molly, något restaurangbesök och annat inte så avancerat.

Söndag- vitt

Idag kom det en hel del blötsnö under flera timmar på morgonen- väldigt vackert och tacksamt att fotografera men nackdelarna överväger utan tvekan om ni frågar mig.

Om inte annat kändes det inte alls bra att konstatera att Vicke stod med skyhöga ”klackar” under framhovarna efter 2 timmar i hagen och då har han ändå sulor.

Jag kan bara fantisera om vilka vrickningar som kan bli resultatet om en häst far iväg med sådana styltor under fötterna….

Vi red ut som planerat i alla fall och min önskan från gårdagen om kontakt med bettet blev minst sagt infriad- det kändes som att det gick ett järnspett mellan min hand och Vickes mun 🙁 .

Den känslan har jag aldrig någonsin när jag rider dressyr men om Vicke spänner sig vid uteritt kan den uppstå och idag var tydligen all snö som dolde eventuella…tja..vem vet vad….anledning att inte slappna av.

Den som söker han finner….

…..något annat 🙂 !

För några dagar sedan upptäckte jag att mitt ena guldörhänge inte längre satt där det skulle, dvs på/ i örat.

Att tappa just örhängen är ju inte sååå ovanligt men det var väldigt retligt eftersom de var en present från Henrik.

Jag har letat ”överallt” men gissar att smycket är tappat utomhus och i så fall är det ”givetvis” adjöss för evigt.

Ligger det i stallet passar väl uttrycket ”som att leta efter en nål i en höstack” utmärkt….

Det jag däremot fann medan mitt letande pågick och när jag ryste det skydd jag har över förarsätet var en mankam!?!?

Den låg under skyddet och den har jag varit av med i över en månad, minst.

Ja, ja…alltid något skulle man kanske kunna säga även om jag har 2 andra mankammar och den jag hittade kostar gissningsvis en tia….

Lördag- trippel


I morse blev det ett väldigt lugnt dressyrpass i ridhuset med målsättningen att få ett bra stöd fram till bettet och därmed en önskvärd förbindelse genom hela kroppen- något som kan fallera ibland för vår del.

Men dagens känsla var mycket fin och jag avslutade nöjd.

Just nu är jag ”hästvakt” åt bortresta stallkamrater så jag gör ”trippelt” av allting- mockning, fodersättning osv.

Det går bra enstaka dagar men det är onekligen bekvämt med bara en häst att fixa åt.

På tal om bilden ovan: har era hästar också ett ”scary corner” i ridhuset? Vicke har det absolut och ibland är det sååå tröttsamt att han vill spänna till varje gång man passerar fast man har ridit där 764 varv sedan tidigare…