Månadsarkiv: januari 2019

Protein through the roof

Har studerat några foderanalyser i höst/ vinter och kan konstatera att en del visar på värden som verkligen ligger skyhögt över vad en hobbyhäst behöver.

Trots att skördarna förra året många gånger blev rekordlåga blev det således per automatik inte ”bukfylla”- tvärtom och jag kan inte låta bli att undra hur många som har koll på vad de stoppar i sina hästar.

Att ge exempelvis proteintillskott, ofta för dyra pengar behövs i många fall inte alls, tvärtom höll jag på att säga men hur ska man veta utan analys?

Jag har också med egna ögon flera gånger fått bekräftat att man definitivt inte kan avgöra ett stråfoders värden genom att TITTA på det så som en del faktiskt tycks tro och eftersom det kan skilja så enormt mycket på tex proteinvärdena från stråfoder A jämfört med foder B så finns det mycket pengar att spara på en analys, bortsett från att man också kan förhindra exempelvis avmagring eller i värsta fall sjukdomar som tex fång.

Tisdag-ko-terapi

Bra glans!

Idag har jag ridit ut med 2 andra ekipage från anläggningen; jättebra att få veta var man lämpligast rider och annat som kan vara bra att känna till.

Det var verkligen tur att jag inte red ensam på just dessa vägar för vad eller snarare vem tror ni kom vandrande mitt över vägen; helt obekymrade?

En hel drös med kor, Vickes största skräck i livet!!!!

Tur för oss så var framför allt den ena hästen både van och ”iskall” så ryttaren kunde nästan driva bort korna som en riktig cowboy (eller i detta fallet cowgirl) och eftersom Vicke både såg att de andra hästarna inte blev uppätna och han inte ville stanna kvar ensam och kanske själv bli uppäten följde han sansat efter sina hästvänner och that was that.

Väldigt bra träning för honom kan jag säga och hade jag varit där själv hade vi antingen stått kvar där än, vänt hem eller så hade undertecknat legat på marken…typ.

I stället blev det en behaglig tur, dessutom med uppehåll just den timmen vi var ute för annars har det regnat i princip non stop sedan igår kväll.

Vissa, många, flera

Hade en intressant diskussion med en bekant gällande en arbetsplatsrelatetad fråga nyligen men det jag vill dela med mig ur den kan appliceras på alla möjliga sammanhang.

Det jag tänker på är det jag kallar farliga förstärkningsord och det som kännetecknar dom är att de används för att förstärka/ betona något.

Varför jag kallar dom farliga är för att de inte behöver vara objektivt sanna och därför kan det bli farligt eller i vart fall felaktigt att sätta tilltro till dom.

De farliga förstärkningsorden är tex ”alla”, ”många” och ”flera” och jag ska ge exempel på vad jag menar.

Någon kan tex säga ”många tycker…..”, ”flera vill….”, ”nästan alla säger….” och det är lätt att ta personen på orden.

Men jag har flera gånger erfarit att många/ alla/ osv handlar om långt färre personer än vad den som uttalat sig vill sken av och mitt råd vid minsta tvekan är att ta reda på hur många dessa många egentligen är.

Annars finns risken att man fattar beslut utifrån felaktiga uppgifter; man kanske tror att en majoritet vill ha en viss förändring/ ett inköp/ whatever och så är det egentligen bara ett fåtal, kanske ”starka” personer som får igenom sin vilja.

Måndag- bra start

Gammal bild, gammal kärlek, nya utmaningar….

Började veckan utmärkt dvs med ett dressyrpass för Nina.

Jag har mycket bättre förbindelse genom hela kroppen på mitt stora djur, kontakten är stadigare och ”rejälare” och sist men inte minst är jag själv mer noga och släpper inte igenom sådant som jag för några månader sedan hade tyckt var good enough vad gäller tex fattningar, övergångar och avbrott.

Nina är verkligen petig men det är bra, jag skärper mig och vill visa att vi kan bättre.

Nu ska jag strax försjunka i en ny serie jag tipsats om, Scott & Bailey som går på SVT Play. Kan rekommenderas!

Veckan som gått

Den gångna veckan inleddes med en bra träning för Nina som på fredagen följdes av en lika bra träning för Olof.

Mycket tacksam för ovärderlig tränarhjälp- utan den hade jag inte tyckt att det var roligt med ridningen.

På tisdagen flyttade jag Vicke till ett nytt stall, ett nödvändigt ont skulle jag beteckna det som.

Samtidigt får jag kanske inse att det inte är ”hela världen” att just flytta sin häst- jag vet många som gör det ständigt och även om det inte är något jag personligen eftersträvar så ska man inte stanna kvar om det inte fungerar, man hittar något bättre, billigare, närmare eller vad man nu kan ha för skäl.

Jag har insett samma sak om jobb för övrigt; ser hur mina unga kollegor inte drar sig för att byta arbetsplats med ganska täta intervall medan jag har stannat i evigheter på de få jobb jag haft.

Nu har jag ju stannat för att jag har trivts så bra och samma gäller med de stall jag stått i tidigare men jag inser också att man kan missa bra möjligheter om man är för förändringsobenägen.

Söndag- utebox

Ovan en bild på Vickes nya boende.

Jag har aldrig haft häst i utebox tidigare (annat än på meeting) men tycker det känns bra med all frisk luft.

Nackdelen kan kanske vara om det blir rejält kallt med massa minusgrader och vatten som fryser men sådana temperaturer har vi sällan i Skåne tack och lov.

Idag blev det ett bra ridhuspass med fokus på bärighet och kontakt- jag var väldigt nöjd efteråt.

Nu; ut och äta med maken!

Lördag- svamp

Idag har Vicke och jag utforskat omgivningarna kring stallet lite; jag skrittade mest och lämnade hacket i sadelkammaren så här på första uteritten ensamma på nya vägar.

Men Vicke var hur lugn och avslappnad som helst- som han ju är för det mesta.

Rätt som det var såg vi all denna svamp som ni ser på bilden; stora flak utmed vägen!

Tydligen finns det en svampodling i närheten.

Jag motstod frestelsen att stoppa fickorna fulla av champinjoner utan nöjde mig med ett foto.

Skämt å sido; jag ska be stallägaren att rida ut med mig en dag så att jag får ett bättre hum om uteridningsmöjligheterna som ska vara fantastiska- inte för att jag är ett jättefan av uteritter men det gör verkligen inte ont om det blir bättre variation än vad jag varit van vid sedan tidigare.