Fredag- invanda spår

Gammal bild men vägarna är desamma!

Idag blev det en uteritt på över en timme för Vicke och mig.

Hade från början planerat att rida lite dressyr men han gick så bra på Ninas träning igår att jag inte ville ”push my luck” och kanske också trötta honom.

Det var skönt att rida på välkända vägar och slippa oroa sig för både vildsvin och kor 🙂 !

Jag hade ju maximal otur när jag stod i förra stallet och mötte 3 vildsvin 2:a gången jag red ut (!), andra i stallet har klarat sig från dylika möten i åratal.

Tyvärr blev både Vicke och jag rejält uppskrämda av den encountern; Vicke när det hände och jag i efterhand.

Det var verkligen otäckt att sitta på en skenande häst och veta att vi hade en färist bara en liten bit längre fram och inga möjligheter att svänga av någonstans och jag lyckades med nöd få stopp på mitt vettskrämda djur precis innan vi nådde den.

Så jag var inte så jättesugen på fortsatta uteritter i dessa omgivningar därefter även om risken att möta nya vildsvin rent objektivt säkert var minimal. Men bara känslan….

Förutom dagens uteritt har jag gått en långpromenad med Molly, Netflixat i någon timme samt varit på massage.

Åkte tillbaka till stallet vid 16.00 för att hjälpa till med intaget eftersom det stormade rejält men Vicke stod så lugnt i blåsten och verkade helt obekymrad.

Han har skaffat ny tjej nu- både box och haggranne som han verkar trivas med och det är så klart roligt att det fungerar så bra även om jag inte hade förväntat mig något annat av min snälla häst.

6 kommentarer Skriv kommentar

  1. Linda Persson

    Vi har också både kor,vildsvin o rådjur här
    Alla utom vildsvin möter vi gärna på men när vi.mötte en galt lika stor som Malva är man icke kaxig 😉

    Svara
    • Birgitta

      Rådjur har jag mött rätt många gånger utan problem och kor springer ju inte lösa men vildsvin var ”something else”- där gick gränsen definitivt för Vicke, särskilt eftersom de galopperade i full fart.

      Svara
  2. Linda Stridh

    Fy vad hemskt när ens häst blir så skrämd så att den skenar . Tur det slutade bra, men förstår att du inte var sugen på att rida ut mer där.

    Svara
    • Birgitta

      Ja, det var jätteotäckt. Kan inte minnas när jag satt på en skenande häst sist- det måste ha varit massvis av år sedan, typ i tonåren!

      Är sååå tacksam att jag inte hade hacket på som jag ofta har när jag rider ut- då hade jag garanterat ramlat av eller hade vi gått omkull 🙁 !

      Svara
  3. Carina

    Hälsa Neon från mig med en jättepuss min dotters älskade tävlingsponny under många år. Så glad att Ellie har henne nu. Vi ses kanske när det blir bättre väder, har sagt länge att jag ska åka ut. Ellie tror vi ska rida ut, tror nog jag avstår, kan ju skylla på ”vildsvinen”

    Svara

Skriv en kommentar till Linda Persson

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>