Svårfångad

Jag läser ibland om hästar som är otroligt svårfångade i hagen och är väldigt glad att jag aldrig haft något sådant djur.

Jag brukar tvärtom känna ett litet glädjehugg i hjärtat när Vicke oavsett hur lång eller kort tid han varit i hagen och även om han skulle vara fullt upptagen med att äta gräs, som han älskar, direkt kommer strosande när han ser mig.

Som sagt har jag läst om hästar som både jagats i timmar och fått lämnas kvar ute över natten för att man fått ge upp och det kan inte vara roligt!

En enda gång som jag kan minnas har jag haft problem med att fånga någons häst i hagen.

Det var på ridskolan för över 10 år sedan och eftersom hagen ändå var väldigt liten löste jag set genom att jaga på hästen lätt.

När den hade sprungit runt ett tag ville den stanna men då jagade jag på den igen och efter ett tag ville den inget hellre än att bli fångad.

Men det var som sagt en liten yta och jag behövde inte ens hålla på särskilt länge innan hästen lät sig fångas.

Hörde att en annan person som tillämpat samma metod fick hålla på i 2 timmar och att hästen var så trött till slut att den knappt kunde stå på benen. Den blev å andra sidan lättfångad därefter och inte bara den dagen….

Jag vill påstå att det för en vuxen, normalt hanterad häst till absolut största del handlar om ledarskapet eller bristen på detsamma om hästen inte vill låta sig fångas, precis som med lastning.

Sedan finns det säkert undantag men de är, åter igen precis som med lastningen, inte så många.

5 kommentarer Skriv kommentar

  1. Jenny Hamberg

    Det är en sak som fascinerade mig när jag höll på med hästar. Folk ägnar hellre en timme om dagen, varje dag, åt att låta hästen aktivera dem i hagen, än att ägna en timme om dagen i en månad åt att LÄRA hästen hur den förväntas bete sig.

    Samma med en del andra saker, som hästar som går iväg eller undan när man ska sitta upp och ryttaren hoppar efter på ett ben, med andra foten i stigbygeln. Över hela gårdsplanen. Varje dag. Varför inte lära hästen att stå still?

    Svara
    • Birgitta

      Jag instämmer helt och vill inte ursäkta beteendet men ibland tror jag att man helt enkelt blir hemmablind och liksom inte ser problemet som utomstående gör. Man har blivit så van vid det.

      Och ibland reder man helt enkelt inte ut problemet och vill inte ta hjälp.

      Svara
  2. Anna

    Jag hade en medryttarhäst som var otroligt svårfångad. Kunde traska efter honom i hagen hur länge som helst innan han gav upp. Han var även helt hopplös på stallgången innan man hade ridit så ibland när han verkade extra vild sadlade jag och tränsade i hagen så jag bara kunde sitta upp. Efter ridningen var han en helt annan häst, världens snällaste.

    Han blev dock bättre och bättre när vi lärde känna varandra men sedan började ägarna ”träna” honom med stryk så då var allt förstört igen. Ångrar fortfarande lite att jag inte köpte honom men en besvärlig korpulent äldre häst var inte riktigt med i mina planer just då…

    Svara
  3. Ida

    Ledarskap. Nej.
    Det handlar om att hästen försöker tala om att människan inte är rolig att umgås med av någon anledning.

    Läs på lite om nya rön angående ledarskap, det är ett förlegat tänk.

    Svara

Skriv en kommentar till Jenny Hamberg

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>