Månadsarkiv: oktober 2019

Torsdag- lat

Idag har Vicke vilodag.

Jag hade inga problem med att få ihop några timmar i stallet trots det men kände mig faktiskt lat nog att bara borsta av honom innan jag förpassade honom till hagen igen och utan min initialplan att ta en liten promenad.

Promenaden fick vänta till senare på dagen då jag tog den med höglöpande Molly i stället.

Skulle ni piska?

Med ”smiskan” i näven….

Läser en diskussion på nätet som handlar om huruvida det är tillåtet att tävla dressyr med spö i olika länder och tydligen förekommer det lite ”överallt” på jorden.

I Sverige får man ju ”bara” använda sig att sporrar; rätt så rejäla kan jag tycka, men man får varken smacka eller använda spö- motsägelsefull eller ej?

Idag undrar jag vilka hjälpförstärkare ni skulle använda er av om det blev tillåtet?

Skulle ni tävla exakt som ni gör idag eller skulle ni ändra något och varför i så fall och vad?

Jag skulle utan tvekan göra som jag gör på träning; börjat tävla med spö men lagt bort sporrarna.

Jag tycker jag får bättre effekt av en lätt touch av spöt och så som jag använder det är risken att ”skada” hästen inte alls jämförbar med ett sporrmärke.

Det är möjligt att jag även hade smackat vid enstaka tillfällen; det tror jag att både jag och andra möjlighet gör lite mer omedvetet?

Onsdag- skuggan

Vaknade, precis som igår till minusgrader.

Fördelen med kyla är att den ofta åtföljs av vackert väder och det stämde bra idag. Sol och blå himmel!

Den här vackra skuggan och jag tillbringar en timme innanför de gula väggarna och tränade på lite allt möjligt med bra känsla.

Nu är det gott att ha tillgång till bra ridhus för med minusgrader kommer en annan följeslagare; den frusna marken!

Hästars ärthjärnor och vattensökande

Har ni läst om detta?

Det har stått en del om det på bland annat Facebook i syfte att förbereda hästägare på eventuella olägenheter och jag har absolut tänkt att detta skulle kunna utgöra en potentiell skrämselgrej för Vicke i hagen.

Igår, precis efter träningen mötte vi helikoptern!

Jag hann tänka ”shit….hinner jag tillbaka in i ridhuset” innan jag insåg att jag inte skulle klara det.

Men eftersom ingen vet hur hästars hjärnor fungerar och vad som skrämmer dom; en bomb eller ett grässtrå så kanske ni inte finner denna filmen alls förvånande…..:

Flygmätning utanför Granelundshallen

Tisdag- vacker som en dag

Jag nämnde härom dagen för någon att jag tycker att man kan få väldigt fina kort även med en IPhone och om ni kollar bilden ovan kanske ni instämmer?

Min jäkla linslus till häst gör sig så bra på många bilder tycker i alla fall den måhända partiska ägaren och detta är alltså ett bild jag bara har ”knäppt av” i farten, utan minsta lilla förberedelse eller ”arrangemang”.

Tänk om man själv kunde se lika nice ut ”bara sådär”?

Fotot tog jag förresten efter dagens träning för Nina och jag passade också på att filma lite, en 30-sekunders film som jag ska visa er imorgon. Jag ska inte göra detta till en ”teaser” utan redan nu berätta att filmen inte har något alls med ridningen att göra ha ha!

På träningen är det numera en hel del fokus på linjerna ur MSV A som gäller vilket är roligt och utmanande.

Det programmet kan nog passa oss den dagen vi får ihop alla delar så som det ska utföras.

Livet på landet

Det är lätt att bli hemmablind men rätt ofta när jag är ute och rider slås jag av hur lyckligt lottad jag är som har så fina omgivningar att rida i, vacker natur och ett levande jordbruk inpå knuten samtidigt som jag jobbar i Sveriges tredje största stad.

Även när jag hade häst på en ridskola i Malmö hade vi nära till bra uteridningsmöjligheter vilket inte är en självklarhet kring storstäder.

Men jag ser hur till och med min lilla håla Staffanstorp byggs ut åt alla håll och risken är så klart att det blir svårare och svårare för oss med häst att kunna rida ut på ett bra och säkert sätt när trafiken bara blir mer och mer intensiv och det byggs industrier på det som tidigare varit ödetomter.

Ridskolan i Staffanstorp har länge letat ny mark att flytta sin anläggning till utan att lyckas och jag vet hur många (väldigt många) år det tog innan man för bara en månad sedan tog det första spadtaget till en ny anläggning åt min gamla ridskola.

Det är inte lätt att både hitta mark som är lämplig för många hästar och som är lätt att ta sig till med allmänna kommunikationer och risken med att flytta ut en ”central” ridskola långt ut på landet är ju att man tappar många elever.

Man får ju nästan söka på nätet efter något i stil med miljökonsult Stockholm när man planerar dylika projekt tänker jag så att man verkligen har tänkt till innan man flyttar på en så stor verksamhet som en ridskola.

Jag ser stora vinster i att man från politiskt håll värnar om ridningen som ger så många barn, ungdomar och vuxna en meningsfull fritid och att man tar hänsyn till detta i samhällsplaneringen- ridskolor tex är många gånger fantastiska fritidsgårdar.

Måndag- så ska det se ut

Om det nu måste vara höst, och det måste det ju 🙂 , så tycker jag att alla dagar borde vara som idag.

Sol, vindstilla, relativt varmt! Visst ser det fint ut på bilden?

Jag och Vicke körde en ”favorit i repris” och skrittade ut med stallkamrat Elisabeth och det blev en avkopplande och kravlös timme för både folk och fä.

Hade detta varit kor och inte gäss hade Vickster inte nöjt sig med att stå och betrakta dom i godan ro- det vet jag att bitter erfarenhet höll jag på att säga ha ha!

Håller annars på att plöja alla avsnitt av New Amsterdam på Viaplay och har precis kollat igenom alla dito av ”The good doctor”.

Fick flera bra serietips av Elisabeth i morse; återkommer när jag har börjat kolla!