Fredag- blött, blött, blött

En dag kantad av regn av varierande droppstorlek, som mest kom det ganska rejält och åtföljdes av sådant där smått som man knappt känner och märker men som ändå gör att man är genomblöt efter en timmes skrittande.

Jag och Elisabet gav oss ut på morgonen och vi och hästarna blev både blöta och ”trafiksäkerhetstränade” höll jag på att säga.

Eftersom det var så blött och lerigt på gräs och grusvägarna red vi mycket på asfalt och hade verkligen maximal otur med alla möjliga fordon och vägarbeten som vi passerade.

Det kom traktorer och lastbilar dundrande, vägarbeten med blinkande lampor och svängande grävskopor pågick….

Men våra pojkar skötte sig finemang och tur var det för jag har inte mycket att sätta emot med mitt lilla ponnyhack 🙂 !

Numera rider jag nästan aldrig ut ensam eftersom jag kan få sällskap och det blir ju så mycket roligare att rida ut tycker jag; Vicke har varit snäll i alla år, både ensam och med andra men för min egen del är det så mycket roligare om man har någon att prata med ha ha.

En kommentar

  1. Anna Karlegård

    Att rida ut med någon som man gillar mycket o kan prata om allt med är lite som terapi. Man mår superbra efter det.

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>