Vicke bestämde sig för att avsluta året med den enligt Nina bästa träningen hittills fast medan jag gav honom cred så sa Nina att det är jag som äntligen börjar bli mer ”allmänt noga”.
Hon har tyckt att jag är för slarvig med….tja nästan allt 🙂 och att jag nöjer mig med good enough.
Och när jag ser tillbaka på min acceptans när jag började träna för henne och hur det ser ut idag så är det en väldigt stor skillnad men det kräver också fruktansvärt mycket mer fokus av mig som ryttare.
Jag har beskrivit detta förr; hur Vicke absolut ”gör” allt möjligt helt ok även om man bara ”åker omkring”; han kan tex göra byten trots att han ”ligger fel” ( inte är rak i kroppen), något Nina påtalat att de flesta hästar inte hade gjort alls/ bra medan han gör det lätt. Han kan också piaffera som en Grand prix-häst om man viner med spöt men det tog tidigare en kvart innan han svarade på samma vis för skänklarna.
Samma sak gäller långt enklare saker som avbrott till skritt, galoppfattningar osv- ska det godkännas Ninas way så är det med en helt annan precision än så som jag gjorde när vi träffades.
Nu ska allt detta jobb bara överföras till tävling vilket i sanning är lättare sagt än gjort eftersom de spänningar som uppstår inne på banan tar över väldigt mycket ibland.
Men steg 1 är att det mesta ska fungera på hemmaplan och där har vi kommit många steg på vägen.
Fick dessa roliga foton från Henke i morse!
Han har tydligen spöket Laban med sig på jobbet idag….
Sweet Jesus vad han skämmer bort den där hunden säger jag 🙂 !
Vad fin eran hund är, vilka roliga bilder. Så bra att kunna ta med sig henne till jobbet.
Det där med dressyr är inte lätt. Har inte ridit på någon hög nivå själv och aldrig haft någon egen häst, men jag gillar att följa hästbloggar. Din och Lina Dolk är favoriterna.
Vår stora sorg är att Molly, till skillnad från alla tidigare hundar jag haft, AVSKYR att åka bil och det har inte blivit ett dugg bättre över tid. Hon darrar som ett asplöv innan hon hoppar in i bilen och skulle absolut helst slippa.
Därför undviker vi att köra någonstans med henne vilket är otroligt synd eftersom min man lätt hade kunnat ha med henne varje dag annars.
Idag tog han med henne eftersom hon även är livrädd för nyårssmällare/ raketer och de smäller en del hemma men inte alls där han arbetar (ute på landsbygden).
Jättekul att du gillar bloggen!
Åh vad tråkigt och jobbigt för henne.
Ja, det är väldigt jobbigt och tråkigt för både henne och oss.
Mina andra hundar har älskat bilen och velat följa med precis överallt; till träningar, tävlingar osv. Molly kör vi bara när vi vill gå med henne på stranden/ i skogen och dylikt. Och efter mer än 3 år är beteendet inte ett dugg bättre så det lär liksom inte gå över….
Hej!
Det har forskats lite på hundar och bilåkning. Det har visat sig att många hundar blir åksjuka. Man tror därför att en hel del av de hundar som avskyr att åka bil gör det pga att de blir åksjuka. Behöver ju inte alls vara så i Mollys fall men jag ville ändå säga. Det finns ju receptfria åksjuketabletter (bl.a Postafen) sedan länge, men ingefäratabletter har visat sig vara lika verksamt. Har man inte tabletter går vanligt ingefärapulver precis lika bra. Dosering är ca ett kryddmått ingefära per 20 kilo hund. Ges ca 30 min innan bilfärd. Kanske värt att prova?
Tack för tipset!
Jag har själv varit inne på denna teori och läst om åksjuketabletter.
Nackdelen är ju att man måste ge dom 1,5-2 timmar innan (inte alltid så lätt att tajma in) och att det är svårt att veta om det ÄR åksjuka. Men kanske en idé att prova ingefära i alla fall….
Åh, vad tråkigt och jobbigt för henne. Har ni nära till stranden hon springer på ibland.