Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 57 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även ett 18-årigt varmblod, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Idag har jag varit ganska flitig om jag får säga det själv.
Började morgonen med att skritta till ridhuset där jag nöjde mig med att trava i en lite länge och lägre form under lättridning och galoppera en del i lätt sits (men även under nedsittning).
Det kändes lagom i ridschemat just idag och så slapp jag dessutom ta av både ländtäcket på Vicke och termobyxorna på mig själv ha ha.
Tillbaka i stallet blev det omgång nummer 3 för i år med min gamla slitvarg Aesculapen (klippmaskinen):
Precis innan jag skulle sätta igång fick jag någon märklig tanke: …”hmmm…behöver jag verkligen klippa Vicke”….men det var nog förvirringen eller latheten som talade för när jag väl var klar var skillnaden (så klart) stor och jag vet att jag hade stört mig hur mycket som helst så fort han hade blivit så svettig som han alltid blir när han rids ”ordentligt”.
Kolla förresten så konstig en bild kan se ut tagen ur fel vinkel 🙂 !
Nog för att jag ibland skojar om att ”halva Vicke består av en stor hals” men riktigt så här ser han faktiskt inte ut i verkligheten hi hi (jämför med översta bilden om inte annat…).
Här en mycket finare bild innan vi gick in i ridhuset i morse!
På temat ”flit” har jag precis kommit hem från en långpromenad med Molly; vädret idag har varit fantastiskt fint med sol och skön frisk luft.
Medan jag var i Florida och eftersom Vicke bara gick i hagen i lite över en vecka så valde jag att ta bort allt kraftfoder (helhavre) för att minska risken för kolik.
Och snacka om skillnad när jag skulle mocka hans hage efter hemkomsten!
I vanliga fall, dvs när jag fodrar med helhavre, är allt bajs i Vickes hage fullständigt pulvriserat, det är fåglarna som pickar sönder det i jakten på havrekorn. Det blir inte mycket kvar att mocka men resterna är desto svårare att få upp.
Nu utan havre i maten kunde jag lyfta ut fullständigt intakta bajshögar 🙂 , plättlätt även om det blev mer i kärran!
Om Vicke hade fått sätta upp en plansch i sin box tror jag att han hade valt ovanstående motiv 🙂 !
Idag blev det ett nästan ”normalt” ridhuspass vad gäller intensitet och innehåll och min känsla var väldigt bra. Vi får se om Nina instämmer när det är dags att träffas på nytt 🙂 .
Jag har använt dagen till att åka till Börjes och handla lite foder och kunde konstatera att de inte har lika generösa regler som Byggmax vad gäller ”trasiga säckar”.
Byggmax är väldigt gentila och säljer spånpellets för halva priset om säcken är det minsta trasig, på Börjes får man ynka 10% rabatt på ihoptejpade fodersäckar.
Men missförstå mig inte; jag tycker det är bra att man ens kan köpa produkter på detta vis; valet är ju kundens.
Efter Börjes åkte jag vidare för att handla morötter i massor; Vicke det bortskämda djuret äter kilovis av detta varje dag.
Nu har Molly och jag precis kommit hem efter hagintag i stallet, mörkret faller snabbt nu och jag vill ha alla hästarna i stallet innan dess.
Inte undra på att jag ser så här glad ut på bilden; vår Florida-resa blev verkligen otroligt lyckad.
Våra önskemål om ett solsäkert resmål där det också skulle finnas lite annat att göra än att ligga på stranden och vid poolen infriades helt, det blev en lagom mix tycker vi.
Vi kan absolut tänka oss att återvända till USA men dock inte till just Miami Beach kanske av den enkla anledningen att vi vill se så många olika platser i världen som lockar oss och som vi hinner med. Så att återvända till ett tidigare resmål ingår inte i planen än så länge men kanske senare i livet.
Dagarna rusar förbi och nu har vi redan varit tillbaka i Staffanstorp i flera dagar.
Jag är mycket tacksam över att jag har en otrolig förmåga att fullständigt koppla bort att jag faktiskt är en hästägare när vi är bortresta; det är en mycket bra självbevarelsedrift utan vilken jag hade förstört våra semestrar genom att oroa mig för 693 olika scenarion med Vicke i huvudrollen.
Nu hoppas jag på att kunna sätta igång med de sedvanliga dressyrpassen och träningarna under en annars mycket tråkig årstid som tex igår visade sig från en av sina sämsta sidor med rejäla ösregns-skurar.
Jag har semester ännu någon dag och ska passa på och vila så mycket jag kan samt att ordna med lite ärenden.
Efter att ha konsulterat klart.se när jag vaknade insåg jag av vi skulle vara ute på…här kommer en ordvits….djupt vatten idag!
En lång stund under min uteritt tillsammans med en stallkamrat såg det ut som att mina farhågor var ogrundade; det var uppehåll minsann men den sista kvarten brakade regnet löst och det var bara att stå ut, ihopkurad i sadeln med iskall väta piskande i ansiktet och rinnande ner från hjälmen.
Tillbaka i stallet var det dags för den gemensamma stalltvätten likt den vi hade i slutet av sommaren.
Väldigt bra att detta görs så ”ofta” tycker jag, smuts och annat hinner inte gro in och vi var klara efter knappt 2 timmar och avslutade med god fika från bakande stallkamrater och stallägare.
Vi handskurade våra respektive boxar med såpa, ett mycket bättre alternativ än högtryckstvätt tycker jag som i annat fall hade fått lägga ut minst 500 spänn på att strö upp boxen på nytt.
Vi har inte utrymme att spara strö från 9 boxar någonstans medan vi tvättar och det skulle vara både tyngre, mer tidskrävande och oekonomiskt att högtryckstvätta som jag ser det och dessutom vet ni ju hur blött det blir av en sådan tvätt, inte alls lämpligt i december när vi som jag beskrev ovan har nog av väta från himlen…
Det visade sig som nämnts verkligen värt att hålla stallet i ordning mellan tvättarna, givetvis inte bara för att det går fortare att tvätta av icke-ingrodd skit utan för att det så klart ser så mycket trevligare ut med ordning och reda.
I vårt stall är alla tilldelade olika ansvarsområden som ska utföras en gång i veckan; något jag verkligen kan rekommendera andra stall/ stallägare!
Ansvarsområdena tar inte speciellt lång tid att utföra (jag ska tex sopa utrymmet där vi förvarar kraftfodret och ett liknande utrymme där vi kan ta äthalm) men uppdelat på x personer (i vårt fall ett tiotal) så gör det stor skillnad mot om en och samma person ska göra allt eller hoppas att ”någon” ska förbarma sig då och då.
Denna ”någon” kan antingen vara/ bli en person som tycker om att fixa och pyssla eller, om någon sådan inte existerar så blir det irritation hos vissa över att ”det ser ut som det gör” medan andra inte bryr sig alls.
Och genom ovanstående så kan stallet antingen hållas ganska prydligt ändå eller förfalla rätt så rejält; jag har sett båda varianterna!
Sedan är man som nämnts olika känslig för ”smuts”; jag har valt bort stall med sadelkammare och/ eller stall som verkligen luktat….ja….”gammal smuts” eller vad jag ska kalla det…ställen med mögligt läder, diverse tillskott och dylikt som gått ut i datum för många, många år sedan och tjocka lager av damm som täcker stora ytor.
Ett stall jag besökte var så belamrat av alla möjliga grejer runt boxarna att jag knappt förstod hur hästarna togs in och ut ur dessa; snacka om både bökigt, fult och om inte annat farligt!
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer