Jag har många gånger hört åsikten ”hästen ska lära sig” när man har diskuterat allt mellan himmel och jord och oftast instämmer jag till 200 % medan jag ibland undrar hur långt man ska gå för att eventuellt lära hästen vad det nu är man vill uppnå.
Jag har exempelvis stött på en hel del hästar som skrapar och/ eller bankar otroligt otåligt vid fodring och lika många gånger hört från olika hästmänniskor att dessa hästar ”ska lära sig” att sluta med detta.
Lösningen enligt dessa personer är att man inte ger hästen mat förrän den slutar skrapa/ banka och definitivt inte börjar med att ge en sådan häst mat före någon annan.
Vet ni hur jag gör?
Jag ger en sådan häst mat först av alla och detta av flera olika anledningar:
För det första är jag väldigt känslig för vissa ljud varav ovan beskrivna oväsen definitivt tillhör den kategorin.
Jag vill helt enkelt minimera tiden som jag ska tvingas lyssna på oväsen men jag vill också minimera för de andra hästarna att göra detsamma.
Jag vill inte bara minimera oljud utan även åverkan på stallgolv och boxinredning för det blir onekligen märken av skrapande och bankande.
Men framför allt har jag erfarenhetsmässigt insett att det är ytterst få hästar som snabbt och smidigt lär sig av med skrap och bankande genom att de får mat sist.
De skapar bara onödig oro i stallet för att en människa har bestämt sig för att visa vem som bestämmer.
Samma sak vad gäller att lära hästar att stå ensamma i stallet.
Absolut kan det i mycket enstaka fall vara 100 % nödvändigt att en häst kan stå helt ensam i stallet men har man en sådan stallsituation och en häst som inte vill lämnas ensam och man inte ser någon annan lösning än att just kunna lämna hästen ensam ska man vara införstådd med att detta beteende i vissa fall kan, jag säger kan, ta väldigt, väldigt lång tid att få bort och då talar vi månader/ år.
Detta har i alla fall flera hästägare som har provat att vänja av oroliga hästar vittnat om och jag har inga skäl att misstro deras uppgifter efter att ha sett hur min egen Vicke beter sig.
Här kommer dessutom en säkerhetsaspekt in om man tvunget vill lära hästen att vara ensam och detta tänkte jag på då en vän berättade om sin ”hysteriska” häst.
Denna häst kastar sig alltså mot/ klättrar på väggarna och lever verkligen om i boxen rejält: stor skaderisk enligt både vännen och mig.
Hur länge ska man ha is i magen och låta hästen härja innan den förhoppningsvis lugnar sig….eller skadar sig allvarligt?
Ja, det är så klart upp till varje enskild ägare att avgöra, eventuellt i samråd med en stallägare som kanske inte vill ha skador på boxen?
För att undvika misstolkningar så är jag som nämnts i början av texten absolut för att lära hästen allt möjligt som behövs och jag är själv otroligt noga med att hur många saker som helst ska fungera.
Men ibland och i enstaka fall måste man kanske rucka på sina principer av olika skäl och här ovan har jag gett 2 exempel där jag oftast tycker att man får ”ge sig”.
Jag gav mig tex och flyttade snabbt från ett mycket litet stall (2 hästar förutom Vicke) eftersom han blev superstressad av att stå i boxen fast han kunde se de två andra i hagen utanför.
Jag varken vågade eller hade tid att försöka träna bort beteendet utan valde att flytta medan någon annan säkert/ troligen hade framhärdat.
Ja, så tycker jag. Håller ni med? Har ni andra exempel?
I exemplet med hästar som ska tränas i att vara ensamma tycker jag inte att det är så lämpligt att de ensamtränas på det sättet som du berättar om. Dels så menar jag att hästen har inte lärt sig att vara ensam, den har lärt sig att ge upp dvs inlärd hjälplöshet, den har lärt sig att det spelar ingen roll vad jag gör jag kommer inte att få komma till min flock ändå. Och för hästar är flocken livsviktig, en häst som lämnas i en box och visar sådant beteende visar i princip dödsångest, den är livrädd! För mig är det inte förenligt med etisk ok hästhållning. Vill man lära hästen att det är ok att vara ifrån flocken är det bättre att ta lite i taget, t ex börja med att ta den ifrån en minut, ge en morot och sedan tillbaka. Det handlar om att få hästen trygg och säker och det tar tid så klart. Men är betydligt mer humant och säkrare för alla än att stänga in i en box och förvänta sig att den ska lära sig.
Instämmer givetvis helt! Skulle aldrig utsätta min häst för den stressen och ärligt talat inte mig själv heller.
Jag skulle också ge en sån häst först. Är man flera som fodrar hästarna, så hade det inte funkat ändå…. I såna fall får man ju va otroligt konsekvent. Min häst kunde inte stå kvar inne själv om de andra gick ut på morronen, tränade henne korta stunder genom att leda ut hennes kompis, från början 20 sekunder kanske. Det var min fasa att hon skulle behöva boxvila… Sen plötsligt en dag var det inga problem! Men fick alltid lite hö när de andra gick ut. Väldigt smidigt om de släpptes ut tidigt, långt till hagen o man inte kunde va där precis vid utsläpp. I nuvarande stall är det inga problem alls.
Sedan tycker jag att graden av oro får avgöra om det ens är lönt/ tillrådligt att träna.
En del hästar blir ju bara knappt påverkade, andra ”river boxen”.