Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 57 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även ett 18-årigt varmblod, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Vi är nog många som har förundrats över de måhända lika många som har hamstrat toalettpapper nyligen.
Jag kan verkligen inte förstå varför ”man” valt ut just denna vara att bunkra upp av de miljoner produkter man kan köpa?
Jag hade möjligen förstått det i en magsjukeepidemi eller om det hade presenterats några tvärsäkra råd om att just toalettpapper är livsnödvändigt om man smittas av coronaviruset men så är det ju inte?
Själv kan jag tänka mig väääääldigt många saker som jag hellre hade haft massvis av hemma vid ett coronautbrott och dasspapper står definitivt inte med på den listan.
Herregud folk…tvätta er i häcken med tvål och vatten säger jag och skojar inte!
Än så länge fortgår mitt liv precis som vanligt men jag är högst medveten om att det kan ändras snabbt på många olika vis; det tycker jag att man har blivit varse de senaste veckorna.
Jag tycker att jag lever ett tämligen ”icke-utsatt” liv även i vanliga fall men tänker extra mycket på att försöka undvika smitta om jag kan.
Jag åker aldrig kollektivt, går sällan i affärer, är nästan alltid ensam i stallet och jobbat ju ensam på natten….
Idag var jag och tränade för Nina och den enda försiktighetsåtgärden vi vidtog var att öronsnäckan som jag använder tvättades av före och efter användning.
Jag rider oftast ensam i ridhuset eller med maximalt 1-2 andra ekipage och någon närkontakt är det ju inte att tala om alls.
Dagens glädjeämnen var att Nina tycker att Vicke ”ligger på plus” (är i aningens överhull) och har musklat även baken rejält så att han inte bara har sin gigantiska hals som tidigare lite motpol till en mycket mindre bakdel samt att en annan ryttare som bara ser oss sporadiskt spontant uttryckte lite positiv feedback kring vår utveckling. Sådant gör mig glad!
Idag har jag hämtat det sista virket till vårt bygge; väldigt praktiskt att ha ett eget släp som man kan använda även om många företag tillhandahåller gratis utlåning.
Inga hästbilder idag men några på en av Anettes katter (hon har 2).
Denna pojk-katt kan man främst se bevaka eller strosa över ägorna (hagmarken runt stallet) när han inte är hemma hos Anette och jäser medan kattflickan är den som håller koll på stallet och gärna ligger uppe på ensilagbalen eller värmer sig i någon box.
Men på dessa bilden är det kattpojken som håller koll på Vickes hagboots.
Medan Vicke har haft vilodag idag har jag utfört något som jag nästan vill jämföra med ett gympass 🙂 !
Jag har varit och hämtat nästan allt virke till vårt boxtillverkningsprojekt och det var så mycket att jag fick köra det i 2 omgångar.
Tanken är att ha 45 millimeter tjocka plank som boxfronter och till mellanväggen mellan de 2 andra boxarna (Vickes box kommer att uppta hela motsatta långsidan av stallet).
Dörrarna kommer att göras av 28 millimeter tjockt virke och omges av U-profiler i metall för att göra dom mer stabila men ändå inte så tunga att gångjärnen ger sig och att de känns klumpiga.
Jag ska visa er allt eftersom byggandet fortskrider men vi är inte riktigt där än eftersom Henrik ju jobbar heltid.
Det är för övrigt inte lätt när man inte själv kan något om snickeri/ bygge och alla facktermer.
Både jag och mannen jag talade med i telefon när jag skulle beställa U-profilerna började skratta när jag skulle förklara vad jag ville ha och sa ”de ser ut som ett stort L med ett tak över” 🙂 ! Men han fattade i alla fall och det heter alltså U-profil.
Denna dörr med en U-profil har vi i stallet om ni undrar vad jag menar:
Härom dagen städade jag bland en del hästgrejer som jag inte använt på ett tag och hittade ett ryggstöd som jag glömt av att jag hade.
Men det var faktiskt väldigt skönt att använda och gav ryggen bra support så jag tog fram det igen.
Det finns ju en hel del hjälpmedel man kan använda sig av både i vardagen och när man rider men kanske är vi ryttare liksom lite vana vid att ofta ha småont både här och där utan att reflektera särskilt mycket över det eller söka bot?
Jag har flera gånger berättat om hur jag skadade min nacke sist jag ramlade av och med facit i hand tog jag verkligen inte hand om den skadan optimalt vilket säkerligen förlängde läkningsprocessen.
När jag tänker tillbaka borde jag, om jag nu tvunget skulle jobba, rida och försöka leva som vanligt provat någon form av halskrage för att avlasta nacken i stället för att ha jätteont i många veckor och röra mig stelt och icke-ergonomiskt för att slippa smärta.
Sedan behöver man ju inte ha ont för att vilja hjälpa kroppen eller tex få en bättre hållning; för flera år sedan provade jag denna hållningsväst samt någon enklare variant och gjorde till och med en utvärdering.
Har ni använt er av något hjälpmedel likt de jag beskrivit och vad tycker ni i så fall om effekten?
Dagens ridning bestod av att jag och Vicke skrittade till ridhuset där det blev ett 30 minuter lösgörande pass med bland annat en hel del slutor i galopp. Sedan skrittade vi hem igen och that was that.
Senare på eftermiddagen fick jag en kryptisk bild från min stallkamrat Elisabet och innan jag hann skriva tillbaka och fråga vad tusan hon menade med detta:
….kom följdkommentaren:
”Guldklimpen kissade innan han gick in”!
Alltså…jag dog nästan…
Både över att Vicke, om än säkert tillfälligt/ slumpmässigt valde att besudla hagen hellre än boxen 🙂 och att Elisabet både noterade och fotograferade skiten…jag menar…kisset 🙂 !
That’s the spirit och säkert något jag själv hade gjort för att rapportera en så banbrytande händelse så jag blev verkligen full i skratt. Tack snälla Bettan ❤️, you know me so well!
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer