Rida på travare- eller inte?

När jag började blogga för över 10 år sedan var ifrågasättandet av travhästens lämplighet som ridhäst något av det värsta man kunde skriva/ diskutera på hästforum.

Ville man ha igång en hätsk debatt var detta ett säkert kort och är i viss mån än idag.

Själv har jag alltid haft samma åsikt i frågan och har än idag och när jag läste en kommentar på nätet nyss som jag tycker är såååå bra formulerad kände jag att jag var tvungen att delge er vad jag tycker.

Först kommentaren:

Travhästen idag är ett resultat av målmedveten framgångsrik och genuin avel som pågått i flera hundra år. USA började sin planerade avel på travare i mitten av 1700-talet. Aveln har alltjämt förbättrats. Jämför bara våra travare på 70-talet som räknades till riktigt bra hästar om de sprang under 1.20, då oftast med betydande balansering på hovarna mm och dagens travare som susar fram barfota i tempon man bara drömde om för 50 år sedan 😮 Man har genom aveln utvecklat en skönhet, näst intill perfektion i exteriören till ändamålet – nämligen att trava fort. Som har ett rörelsemönster medfött (muterad travgen) en fantastisk hållbarhet i de farterna de tävlar i på banorna, uthållighet (hjärta, lungor), explosiv styrka och snabbhet. Därtill ett psyke som är lätthanterlig till vardags men med en lust att få springa fort, att tävla och en vilja att springa snabbast. Även ”dåliga” travare bär dessa gener – lusten, viljan, förmågan! Jag går sönder av sorg när man bevittnar hur denne vackra skapelse hanteras av vissa ”ryttare”. Där allt vi avlat den för blir till dennes ”nackdelar”, där den ska tassa runt i ett grymt behärskat tempo, utföra rörelser och gångarter i en balans och form som en annan ras av häst är avlad lika länge och framtagen för 😮 Vem skulle komma på idén att skola om en dressyrhäst till travare? Det är precis samma sak, för ridhästen kan också trava och bli körd! Travaren är en fantastisk häst och visst kan man ha den till ridning, men då får ryttaren forma sig inte hästen. Man lägger inte ner hundratals år av avel för att någon ska få för sig att ”omskola” den till en helt annan ras, som redan finns för det ändamålet.

Min åsikt är väl inte att man absolut inte ska rida på travare men om man gör det ska man vara väldigt medveten om att man per automatik så att säga tar på sig en långt svårare uppgift än om man hade köpt en häst/ ras mer lämpad för ändamålet.

Och visst; jag förstår att en del människor älskar utmaningar men tro mig; utmaningar får man om man så köper en till 100% utbildad dressyrhäst tex.

Jag tycker att det är sorgligt att i alla fall de travare jag sett under de senaste 40 åren många gånger köpts av personer som inte är så kunniga och som, handen på hjärtat, inte ”reder ut” det här med ridningens svåra konst speciellt väl.

De kämpar i åratal med sådant som en normalbegåvad ”ridhäst” klarar av redan som unghäst (att galoppera mer eller mindre samlat tex) och jag tycker ibland synd om travaren som måste vara med på denna mångåriga resa.

Jag fattar att många ridtravarägare tycker att jag med ovanstående åsikter/ kommentarer är en idiot som inte vet vad jag snackar om men det bjuder jag på för jag talar utifrån min erfarenhet och vad jag har sett många gånger, inte bara ”hittepå” från nätet eller andras fria fantasier och överdrifter.

Jag har själv ridit väldigt många travare i min ungdom; detta var då hästar som hade tävlat i trav eller skulle göra det.

I princip alla hästar var jättefina att rida ut på; de gick fram överallt, var snälla, okomplicerade bla bla bla och till detta tycker jag att ridtravare är lämpade så länge man accepterar att man får hålla ett högre tempo i galoppen än vad man skulle önska eller kräva av en ”ridhäst”.

Att däremot ha som mål att göra en travare till en hopp eller dressyrhäst tycker jag är inte är så lämpligt då det finns betydligt mer adekvat avlade raser för dessa ändamål.

Jag förstår helt enkelt inte varför man vill göra det svårare för varken sig själv eller hästen; som jag redan har nämnt är det svårt nog ändå.

Att travare är långt billigare än tex halvblod torde vara den enda anledningen att man köper de förstnämnda i syfte att ha som ridhästar – jag är övertygad om att 95% av de som kunde få ett halvblod för exakt samma pengar som en travare hade valt halvblodet. Faktiskt.

Men det är också ledsamt att pengar/ inköpspriset styr så otroligt mycket vad gäller just ridtravare och detta medför också att en del, inte alla men en del travare, hamnar hos folk som egentligen inte har råd att ha häst på ett bra sätt.

Och ja…jag vet att detta finns bland alla typer av hästägare absolut men det är mer sannolikt att en fd travare inte får det foder, skoning, utrustning och bla bla bla den behöver än att samma sak ska drabba ett halvblod köpt för 150.000. Tyvärr. Men jag har sett det så många gånger så jag vågar skriva det även om jag både vet att en del ridtravarfolk tycker att jag är helt ute och reser och att en del ridtravare har ett jättebra liv hos sina ägare.

Så ni som äger en travare; känn er inte per automatik påhoppade av dressyrkärringen Birgitta; det jag skrivit om ovan menar jag inte gäller varenda ridtravare i Sverige men tillräckligt många för att jag ska tycka som jag tycker.

Och ja; jag generaliserar i detta inlägg så ni behöver inte ge mig exempel på fd travare som tävlar i både hoppning och dressyr med framgång ; jag är väl medveten om att dessa djur existerar men de är enligt mig undantag och inget man kan mäta den stora massan efter.

23 kommentarer Skriv kommentar

  1. Cia

    Det finns lika många åsikter om travare och ridning som det finns hästfolk…

    Är inne på min andra egna travhäst som jag ställer om till ridhäst.
    Han är otroligt villig, rak i huvudet och trevlig. Precis som mitt förra sto.
    Bär sig fint i skritt och trav, vi hoppar lite och kör med bommar och små hinder övningar för att komma åt galoppen.
    Nåväl galoppen, här finns endel att jobba med. Svårare att få rundning genom ryggen och att få ytter bakben under tyngdpunkten, men det går framåt.
    Som ryttare är det en otrolig utmaning att ställa om en travhäst till ridning. Men kul! Tycker jag och tydligen många med mig…
    Har ridit in och tränat flera travhästar som går löp. Ridit dressyr på dem och hittat balans och bärighet. Tränat dem i samarbete med deras ägare och tränare för att de ska prestera bättre på travet.
    Två av dem började springa in pengar på loppen efter travgubben och mitt samarbete med dem. Det är så roligt!
    Att inte rida travhäst??
    Nåväl, dålig ridning och dålig hästhantering är aldrig bra oavsett hästras.
    Bra träning i lagom doser är alltid trevligt och när det främjar hästens mående och prestation positivt… så ser jag bara att detta är bra.

    Här har vi Jessica Jacobsson och hennes ridtravare Lulu Facebook

    https://www.hippson.se/artikelarkivet/dressyr/jessica-jakobsson-och-ridtravaren-lulu-face.htm

    Hon är en trevlig tjej med sund inställning och en härlig positiv förebild.

    Jag älskar att se potential i ekipage och har både travhästar, halvblod och kallblod ( nordsvenskar) i min elevskara.
    Mitt mål, för mig själv är att ha trevligt och att hitta guldkorn på vägen. Se vad man kan förvalta och få bättre. Att häst och ryttare ska finna harmoni och att vårda det friska och positiva.

    Har en brokig skara av olika raser på vår gård.

    Önskar er alla en trevlig dag. Nu ska jag tillbaka till stallet och rida eller köra min ridtravare Redline Rebell ( Bello) en stund i det härliga vårvädret.

    Svara
  2. Anonym

    Kanske bör nämna att jag haft Bello sedan oktober 19, då var han inte riden mer än att de någon gång åkt höst i skogen på honom.

    Svara
  3. Linda Stridh

    Och jag gissar att du vet att min Earfy är just ett varmblod som jag skola om . Jag hade aldrig velat byta Earfy mot en dyrare dressyr häst. Han ger mig så himla mycket o hoppas på massor mer! Men nu är inte jag en tävlingsryttare iheller. Men tror vi hade kunnat göra hyffsat bra ifrån oss på tävlingsbanorna om vi gett oss in på det. Han vann i alla fall hela ridtravar utställningen 2014 . Han har ju en bra exteriör för ridning.

    Svara
  4. Christina Olsson Baaz

    Kan hålla med dig att många som köper travare inte har kunskapen om vad som krävs för att skola om.

    Men om man har kunskapen och är villig att lägga tiden det tar så blir det ofta en perfekt allroundhäst.

    Searching köpte jag direkt från travbana och skolade om till ridhäst. En bättre häst har jag aldrig haft, hon fick nästan alltid gå först om vi red ut i grupp för hon var säker och stabil och gick överallt, kunde rida ut själv och var superenkel att ha och göra med.

    Hon tränade upp till 1,20 i hoppning, var med i vårt lag i Allsvenskan i hoppning och vid varje tävling slog hon de flesta ridhästar.

    Hade absolut lagt ner den tiden det tog igen, för en häst som går att köra, rida monté, hoppa, rida dressyr, rida ut, ha galopptävlingar med med mera är helt underbart ❤️

    Svara
  5. Linda Stridh

    Christina Olsson Baaz håller med dig. Och Searching var en imponerande häst ❤️.

    Svara
    • Agneta

      Att det rör sig om många travare och att de säljs till låg kostnad eller gratis handlar nog om att de inte får tävla särskilt länge och därför inte kan vara kvar hos tränaren. Så är de inte intressanta inom aveln så är både sällskapshäst och rid-eller körhäst ett möjligt alternativ till slakt. Klart att många travhästägare försöker ge hästen den chansen då. Det är ytterst få av travarna som faktiskt tjänar en slant under sitt liv som tävlingshäst. De flesta avslutar sin karriär långt före åldersgränsen.

      Svara
  6. Linda Ferne

    Håller med ovanstående!! Vill aldrig ha nåt annat än travare. RIP Sussi, Amy, Hotten och Fabbe❤️❤️

    Svara
  7. Birgitta

    Läste en annan intressant kommentar kring travare som jag inte funderat tidigare över. Jag har själv alltid ansett att travare är så snälla och lätthanterliga men kanske det beror på detta (proffshanteringwn):

    ”Oavsett hjälp eller ej. Sanningen är att dessa är renavlade tävlingsmaskiner. Och de säljs till nybörjare…
    De må vara snälla, men det är inte för att deras ras är ”snäll ”, det är för att de är hanterade av proffs sedan födseln.
    Helt sjukt att rida ”seriöst” på dem. Nästan plågeri.
    Som att ha en St Bernhardshund till hundlöp bara för att den är stor. ”

    Svara
  8. Minstral

    Har man bra hästvana och vill lulla i skogen, absolut skulle jag köpa en travare. Oerfarna som köper en travare direkt från karriären är katastrof, de är tävlingsmaskiner. Om en travare har lätt för jobb på ridbana är det ju ok att trixa lite, men annars tycker jag de kan få slippa, deras kroppar är inte avlade för att bära sig som en ridhäst. Men jag är ju även av åsikten av belastning för att bli en hållbar ridhäst ska ske tidigt.
    Samma tycker travfolk då de kör in vid 1 och i en hel del fall startar som 2.
    Det kommer alltid att finnas undantag men jag har sett så många fall av ”rygghästar” bland ridtravare så jag är tveksam.
    Travaren har ju sin styrka framåt och inte uppåt. Att ”bygga om” en häst vid kanske 12 års ålder – nä. Som sagt om man vill ha en bästa kompis och allroundhäst är det helt fantastiskt men man måste vara lyhörd för hästen. Att köpa en travare och tro att det kan bli en dressyrhäst är långt ifrån all sanning och sker i enstaka fall.

    Svara
  9. Anna

    Finns ju även andra raser som jag kan få lite ont i hjärtat av att se på hoppträningar med sina tunga kroppar eller snubbla omkring framtunga på ridbanan när de borde vara ute och dra något tungt som de är gjorda för…

    Travare är dock otroligt vackra tycker jag.

    Svara
    • Birgitta

      Absolut är det så. Och så klart kan även tex halvblod, dvs specifika individer, vara olämpliga för whatever.

      Men när man ser mängden annonser där just travare slumpas bort, lånas ut på foder osv så förstår man hur utsatt denna ras är.

      Svara
  10. Manda Stillnert - En Haflinger & allt där i mellan.

    Den här diskussionen om just travhästar kan man ha i oändlighet. Mina två äldsta är båda inridna, den ena jätte mkt galopptränad under sadel medans hon tävlade och den andra mest skogsriden som omväxling för att han också skulle kunna starta i monte. Är de inte ridna innan så kan de vara dödsdömt då gaffelband och annat oftast ryker inte alltid men många får tyvärr just senskador.. Riktigt bra Monte hästar tränar många timmar under sadel.
    Min ska igång och ridas igen när hans blödning han fick i vintras läkt ut, han fixade troligtvis till den själv i hagen så det var inte relaterat till hans travträning eller ridning. De finns varmblodstravare som är mer lämpade för ridning en andra, lika väl som vissa avlade ridhästar inte alls är lämpade för att ridas på med tanke på hur de ser ut i kroppen.

    Svara
  11. Jessie

    Jag anser att oavsett ras så ska man alltid utgå från individen. Självklart kan man rida dressyr på travare i bemärkelsen hållbarhet och lydnad. Men inbilla sig att de kommer kunna galoppera samlat som ett halvblod, nix. Ungefär som att fösöka sig på svår hoppning med ardenner. Hästen har inte fysik för det. Punkt! Dessutom får man vara medveten om att det är en häst för kapplöpning. Mentalt och fostrade att det ska gå fort.
    Senaste uppfödningen ville hellre kolla på fåglar än trava på bana. Haha. Vi gav upp den karriären och tävlade distansritt istället. DET var hennes melodi!
    Summan av det hela. Oavsett ras, utgå från individen. Är den lämpad för det jag vill? Om inte, byt häst eller inriktning

    Svara
  12. Frida

    Jag har haft ett par elever med travhästar, det jag ser som problematiskt och svårt är att få dessa hästar att i princip göra tvärtemot vad de är avlade och tränade för. En ridhäst ska ju t ex sätta bakbenen inunder sig vilket ju en travare inte gör utan de skjuter ju bakbenen långt bakom sig. Om hästen har en hyffsat lämplig exteriör för ridning och ryttaren har kunskapen att skola om och är beredd att lägga tiden på det så visst funkar det, har sett flera exempel med travhästar som får ett bra liv efter avslutad travkarriär vilket ju är jättebra. Tyvärr ser jag också rena motsatsen där ryttaren inte har tillräcklig kunskap, hästen har allt emot sig för att kunna göra det ryttaren önskar och resultatet blir en olycklig häst och en olycklig ryttare. Ibland är det till och med så jag skulle kalla det för djurplågeri då hästen så tydligt inte har förutsättningarna och ryttaren ändå begär saker, all muskulatur är tränad för att trava fort, ryggen sänkt, huvudet upp och bakebenen långt bak och att då sätta en mindre duktig ryttare på den ryggen och tro att det ska fungera? Nej det säger sig självt att det inte kommer att gå och det är inte etiskt försvarbart att kräva detta av hästen. Men som sagt, med rätt förutsättningar så kan det bli jättebra, det svåra är att få till de förutsättningarna. Få ryttare med tillräcklig kunskap väljer att skaffa en fd travare, oftare är det det ryttare med otillräcklig kunskap som gör det tyvärr. Det är min bild i alla fall.

    Svara
    • Birgitta

      Det är så ”spot on” det du skriver Frida!

      Och det handlar om rena ”fysiska fakta”, inte att tex ”ridmänniskor” vill klanka ner på travare- så som man ibland anklagas att man gör.

      Givetvis finns det även för dressyr/ hoppning/ whatever olämpliga halvblod tex men det ursäktar inte att så många försöker träna fd travare till totalt olämpliga uppgifter.

      Och just detta med okunniga ryttare som du tar upp är som en lök på laxen; olämplig häst OCH okunnig ryttare är ju den värsta kombinationen.

      Hade Kyra Kyrklund ridit X travare hade det säkert gått bättre (men troligen inte bra) men det finns så klart skäl till att riktigt skickliga ryttare generellt inte vill utbilda travare.

      Svara
  13. Agneta

    Många är nog rätt fokuserade på vad han eller hon själv är ute efter med sin hästhållning eller ridning och har då svårt att förstå varför andra väljer andra inriktningar som de vill fokusera på. Jag vill nog påstå att de allra flesta travhästägare är väl medvetna om att det inte är samma sak att ridutbilda en travare som att utbilda en häst med dressyr- eller hoppstam t ex. De allra flesta är också väl medvetna om att travhästens potential på dressyr- eller hoppbanan är begränsad.

    Det är väl fantastiskt att travhästen kan få bli någons bästa vän efter en mer eller mindre lyckad tävlingskarriär (det är sällan de bästa tävlingsindividerna som säljs till ridning i första hand, så tävlingsmaskiner… nja…). Det är också vår uppgift som erfarna hästägare att hjälpa dessa unga (oftast) tjejer, så att de får hjälp att ta hand om sina travare på bästa sätt utefter hästarnas och ryttarnas förmåga.

    Inte fnysande titta snett på ekipaget bara för att det rör sig om en travare med sin ägare.

    Min önskan är att alla respekterade den andres val och låter bli att ha en massa förutfattade meningar om hur ridtravartjejer är, kan eller inte kan eller hur dressyrfolket, hoppfolket eller galoppfolket är och tänker. Personligen anser jag mig inte ha någon rätt att klanka ner på någon annans val av häst eller inriktning.

    Jag har själv gått från hopponny och halvblod till travare. Jag ser ingen anledning till att byta tillbaka.

    Svara
    • Birgitta

      Nu var det faktiskt många år sedan jag kunde följa travhästägare IRL men det jag fortfarande ser väldigt ofta är hur handeln med dessa djur ser ut.

      Är det hästar som lånas ut som sällskap är det oftast travare.

      Är det hästar som man önskar fodervärd åt är det samma sak.

      Är det hästar som någon skriver ett vädjande upprop om på tex Facebook (typ: måste bort nu annars åker den till slakt i nästa vecka) så är det igen travare.

      Jag tycker det är sorgligt att de oftare än andra raser verkar hamna hos personer som lever ”ur hand i mun” och antingen inte får den optimala utfodringen, utrustningen osv eller så snabbt måste avyttras vid minsta lilla ekonomiska avbräck hos ägaren.

      Jag har som sagt ridit många travare i min ungdom och har per se definitivt inget emot rasen, tvärtom.

      Hade jag enbart varit intresserad av tex promenadridning i skog och mark skulle jag inte tveka att överväga att köpa en travare.

      Men som jag också har sett och vet så försöker sig VISSA, obs vissa, på ”saker” med travare som de definitivt inte borde.

      Vilket förvisso, absolut, gäller för alla raser men kanske inte i lika stor omfattning- det har jag ingen statistik på.

      Svara
    • Frida

      Tycker också det är fantastiskt om travhästen kan få ett fint hem efter karriären som travhäst. Problemet är när det inte blir så pga av okunskap och krav som ställs på hästen som den inte har förutsättningarna att klara av vilket jag har sett lite för många exempel på. Finns ju inom de flesta raser men travare har ännu svårare förutsättningar. Skulle aldrig titta snett på ngn pga val av häst, jag anser att alla hästar är värdefulla och älskade av ngn, det är som med partners, den jag tycker är attraktiv tycker ngn annan är oattraktiv. Blir det bra är det ju underbart men tyvärr har jag sett så många exempel på när det blir helt fel.

      Svara
  14. Agneta

    Att det rör sig om många travare och att de säljs till låg kostnad eller gratis handlar nog om att de inte får tävla särskilt länge och därför inte kan vara kvar hos tränaren. Så är de inte intressanta inom aveln så är både sällskapshäst och rid-eller körhäst ett möjligt alternativ till slakt. Klart att många travhästägare försöker ge hästen den chansen då. Det är ytterst få av travarna som faktiskt tjänar en slant under sitt liv som tävlingshäst. De flesta avslutar sin karriär långt före åldersgränsen.

    Svara

Skriv en kommentar till Birgitta

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>