Alltså wow!
På träningen för Nina idag fick jag uppleva det bästa passet jag någonsin haft på både Vicke och i livet vill jag påstå!
Stora ord men det var verkligen såååå häftigt!
Förklaringen stavades tyvärr vattenspridare; de var igångsatta utomhus och Vicke kunde så klart inte se dom men måste ha hört dom (Nina och jag gjorde det inte) för han fick en sådan bjudning och kadens att det var helt magiskt.
Lite trist att känslan skapades av rädsla/ skräck men jag kunde påverka honom hur fint som helst och det kändes som att jag bara gled omkring och gjorde bättre skolor, passage och piruetter än någonsin.
Och som både Nina och jag vet är det ju där det brister på framför allt tävling; jag har/ får inte 100%-ig bjudning (snarare kanske 70%-ig, om ens det ibland) och när jag då som idag får 150% så kan ni tro att skillnaden var enorm.
Vi var ”tvugna” att avbryta passet i förtid för dels gjorde Vicke allting såååå himla bra och dels tog han i så med kroppen att Nina var rädd att han skulle få träningsvärk om vi hade fortsatt.
Jätte, jättehärligt var det hur som helst; känslan av att han kan så mycket mer än vad han visar och jag ska leva länge på detta även om jag över lag har haft väldigt bra ridpass hur länge som helst.
Men just denna fantastiska power (tänk hingst som visar upp sig) har jag aldrig känt på detta viset förut annat än i kanske sekunder i taget; den dagen jag kan rida ett helt pass så här kommer jag inte att önska mer av mitt ridliv- det lovar jag!
