Världens snällaste häst….och en hovnarr

Har ni sett den här bilden förut?

Det har jag och igår hade jag min egen version så att säga. Men för att ta det från början:

När jag kom hem från den ”öppna banan” med Vicke och när vi skulle gå till hans hage tänkte jag på hur otroligt snäll han är med vissa saker.

Han går tex lös redan från stallet där jag tar av honom grimman och så promenerar han raka vägen till sin hage.

Förvisso handlar det om typ 50 meter och han är fullt medveten om att jag går bredvid med hans havrespann som hälls i tunnan i hagen men OM han hade velat hade han så klart kunnat springa….tja…om vi ska överdriva ”var som helst och hur länge som helst”. Men det gör han inte.

Nåväl….vi gick som vanligt mot hagen och när vi närmar oss denna ser jag Baltis som har stått i sin högvaktsposition och väntat ivrigt på Vicke så som han alltid gör när denne är iväg.

Men det är inte Baltis jag främst ser utan öppningen till hans hage, titta noga på bilden (som jag tog en stund senare):

Hagen har alltså stått ÖPPEN i…..4 jäkla timmar varav jag har varit iväg i 1,5!?!??!?

Hur jag kunde glömma att stänga? Tja….jag använde den andra ingången till hagen för första gången och tänkte inte på att hagen ju stod öppen vid den vanliga ingången.

Så klart väldigt, väldigt slarvigt och jag kan bara skylla på att jag hade mycket bråttom, bröt en rutin bla bla bla.

Jag kommer högst troligt inte att göra om det men det säger ju en del om B också?

Han ”måste” ha sett att det stod öppet eftersom han stod bara meter därifrån när jag kom?

Att han skulle ha varit ute och gått en runda och sedan kommit tillbaka tror jag absolut inte eftersom Henrik var hemma en del under de 2,5 timmarna jag var iväg och dessutom ”känner” jag Baltis skygga kynne- han föredrar hagens trygghet framför äventyr på egen hand även om det finns gräsfält med tio gånger så mycket gräs 50 meter utanför hans hage.

Men hade han gått dit hade han stannat där och inte tänkt ”oj….nu kommer nog Birgitta snart…bäst att lämna detta underbara gräsfält med saftig föda och ställa mig i hagen som om ingenting har hänt”. 🙂 🙂 🙂

Så kan vi bara utnämna honom till kungen av snällhet, Vickster till prinsen och mig till hovnarren?

4 kommentarer Skriv kommentar

  1. Helena Andersson

    Haha, har hänt här också, inackorderingen smet ut ur hagen och trådarna låg på marken, men Baltazar vågade inte följa efter……att stanna i hagen kändes tryggast

    Svara
    • Birgitta

      Hade trådarna legat på marken hade jag i alla fall förstått honom liiite (fast strömmen har varit avslagen i månader)…..

      Svara
  2. Biggan

    Ha, ha ett sånt gäng ni är, snälla och förståndiga hästar, det är bäst att hålla sig hemma.

    Svara
  3. Manda Stillnert - En travhäst & allt där i mellan.

    Haha påtal om snälla hästar, i somras innan vi byggde ut skogshagen så att Mister kunde komma åt gräset på gärdet så tänkte hans husse vara snäll och släppa honom i en annan hage med gräs medans han sov (jobbar natt). Så han gjorde i ordning honom med flugtäcke och medel, släppte ned honom hästen betade fint när han gick därifrån, 1½ timme senare ringer grannen i panik och berättar att Mister vart på besök på deras gård men hon hade sagt åt honom att gå hem, och hästskrället travar snällt hem längs gamla banvallen och när husse kommer ut står hästen i sin vanliga hage strax innanför grinden och äter hö helt lugnt. Haha han längtade verkligen hem ..

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>