Månadsarkiv: november 2020

Måndag- julpynt

Nog för att jag bor bredvid en skog med en miljon superfina julgranar så långt ögat kan nå men jag kan ju knappast ge mig ut med en såg och förse mig för det 🙂 !

Däremot kunde jag idag såga lite bakom mitt ridhus och det blev både en pyttegran och lite granris:

Lite annat julpynt blev det också: enklaste möjliga eftersom jag slängde och skänkte bort nästan allt när vi flyttpackade vilket jag faktiskt ångrar nu (inte alls likt mig att ångra sånt….).

Dagens ridpass ägde rum i Flyinge där vi tränade för Nina som också red en stund.

Ett nytt aha-moment blev det när Nina påtalade att jag måste tänka på att lyfta inte bara Vickes mage när jag rider utan framför allt hans bröstkorg.

Det syns väldigt tydligt när hon själv rider hur hållningen påverkas av mer lyft bröstkorg och detta påverkar även bjudningen.

Att ”lyfta bröstkorgen” låter kanske flummigt och jag skulle enklast förklara det med att man rider mer samlat och med bilden av att fronten ska sträva mer uppåt vilket man (förhoppningsvis) uppnår genom lätta impulser med skänklarna samtidigt som man har en stadig kontakt i handen så att hästen inte faller framåt och/ eller ökar tempot. Hästen ska således gå mer uppåt än framåt i sin rörelse när skänklarna ger impulser.

Ju mer lyft bröstkorg hästen har desto mer kommer den naturligt på bakbenen där vi ju vill ha den och även om jag inte kan förklara det bra så ser jag det i alla fall hur tydligt som helst vilket hjälper mycket.

Se häst med nya ögon

Om jag ska generalisera en del tycker jag nog att vi hästmänniskor i alla fall vad gäller stallarbete och mycket som rör detta är ganska traditionsbundna och förändringsobenägna.

Vi gör som vi alltid har gjort vilket många gånger innebär helt onödigt slit eftersom utvecklingen trots allt har gått framåt på även många fronter som har med stallsysslor att göra.

Vi mockar med kassa grepar, balanserar små, skruttiga skottkärror på livsfarliga plankor ut till en Mount Everest-gödselstack där vi nästan bryter armar och ben medan vi tömmer vår last.

Eller så kånkar vi vattenspannar där hälften skvimpar ut över våra ben och skor på den sliriga vägen till hagen 200 meter längre bort.

Bara några smått raljerande exempel men liiite känner ni säkert igen?

Men jag har också hört om, och själv upplevt hur icke-hästkunniga/ intresserade partners finner bra lösningar, som liksom ser på det vi sysslar med med andra, klokare ögon och som kommer med förbättringsalternativ eller rent av tillverkar/ köper/ ordnar sådana!

Känner ni igen det också?

Det är när jag har beklagat mig över något för Henrik eller bara nämnt det som han ibland har sagt ”men kan man inte göra….i stället” eller ”varför gör du så…hade det inte varit bättre om du gjorde så här i stället”?

Så är det ju många gånger på en arbetsplats också tycker jag.

När nya kollegor kommer och ”ifrågasätter” rutiner eller placering av möbler/ material/ whatever.

Ibland kanske man blir lite irriterad och tänker att ”du ska inte komma här och komma” men många gånger har personen rätt; just för att den ser på saken med nya ögon.

Här är en bild på ett fönster i Vickes box.

Jag nämnde för Henrik nyligen att jag i efterhand ångrar att jag inte såg till att glasmästaren gjorde flera fönster öppningsbara när han lagade många av de gamla varav en del tidigare hade gått att öppna.

Nu var det inte jag som varken beställde eller betalade detta jobb så jag var bara glad att de trasiga rutorna blev utbytta mot hela men eftersom en del fönster som sagt hade gått att öppna tidigare och nu verkade igen-satta så tyckte jag att det var lite synd eftersom jag gärna vill ha in så mycket luft som möjligt i stallet.

Men när Henrik hörde min kommentar så erbjöd han sig att gå ut och undersöka rutorna närmare och…tja…long story short så lyckades han få upp en av rutorna så att inte bara B utan även Vicks har ett öppet fönster i boxen.

Detta är bara ett enklare exempel av flera men det är kanske det vi hästmänniskor borde göra lite oftare; ta in våra respektive i stallet och be dom ”finna fem fel” eller i vart fall se om de kan hitta smartare lösningar än de vi redan har 🙂 ?

Söndag- favorit i repris

Liksom förra söndagen tog vi idag en ”familjepromenad” i skogen; jag uppskattar sällskapet och Henrik och Molly får bra motion 🙂 !

Idag la jag också några minuter på att tvätta av boxväggarna; de var bara dammiga så det krävdes ingen större möda eller längre tid men jag tror på att hellre göra detta lite oftare än att slita med en rejäl stalltvätt en gång om året och däremellan ha det lite halvskitig.

Kanske är det för att jag själv alltid har haft renliga hästar som inte tryckt upp en massa bajs på väggarna men jag har lite svårt för att förstå hur man kan låta just avföring ligga orörd på väggarna hur länge som helst. Det ser verkligen inte kul ut…eller så blir man hemmablind?

Tips vid foderinpackning

Fick nedanstående tips av den veterinär som var och gjorde mina hästars munhåleundersökning nyligen:

Om ni har en häst som har en eller flera ställen i munnen där foder packas in är det till stor hjälp om ni kan spola hästens mun dagligen.

Detta låter sig så klart inte göras på alla hästar men man i alla fall prova!

Precis som tandborstning hjälper våra tänder så kan spolningen förhindra att foder förblir liggande i hästens mun i många timmar.

En annan (kanske självklar) sak att tänka på är att undvika att fodra med pelleterat foder eller ge hårt hästgodis (i alla fall mycket/ ofta).

Vicke har ett ställe där det tidigare packades in foder och jag ger (inte bara av den anledningen) allt pelleterat foder uppblött.

Lördag- 3 år

Idag har temperaturen legat runt nollan och med kyla brukar också vackrare väder följa- så även idag.

Jag och Vicke tränade i ridhuset, vindnäten var frusna så någon utsikt blev det inte men det var inte heller särskilt kallt.

Det känns ändå som att något är galet med vårt klimat; denna smultronplantan tog jag in idag och ni ser att den har något bär kvar!

Vicke ville även idag ”underlätta” mockningen 🙂 !

Idag har Henrik och jag 3-årig bröllopsdag; det har vi firat genom att äta på Järnvägskrogen i Staffanstorp som kändes lagom ”safe”.

Vi vågar inte ge oss ut i Malmö/ Lund och chansa på att det ska vara bra avstånd på restaurangerna och väljer därför hellre detta matställe.

Fredag- lättstädat

Ha ha ha…ibland går det extra lätt att städa efter djuren!

Först verkar Vicke ha fått ett ryck och valde i natt att nästan bara bajsa på ett ställe i boxen (det får han gäääääärna fortsätta med) och därefter ser jag detta:

Doggy både kissade och bajsade på gödselstacken idag och jag säger samma sak om detta; det får hon gärna fortsätta med 🙂 !

Något annat som också gärna får fortsätta är känslan när både jag och Nina red Vicke idag. Hans mini-vila har nog gjort honom gott även om han inte kändes trött innan den heller!

När jag var och skulle ge hästarna lite betfor och Vicke havre nyss kunde jag konstatera att det tidigare under dagen utlagda ensilaget låg nästan orört hos båda.

Fodret är per se superfint, det är nästan så att jag hade kunnat äta det själv 🙂 och hästarna kastar sig över det i boxarna men uppenbarligen är det kvarvarande gräset fortfarande mer lockande. Märkligt….

Det var också så dimmigt att jag inte såg något av djuren och jag tänkte ett tag ”äh…jag orkar inte gå ända upp till slutet av hagarna för att se vad dom gör” men sedan påmindes jag om Vickes ”hagliggande” i måndags när han kanske och kanske inte hade lite ont i magen så jag vågade inte annat än gå och kolla läget.

Men båda luffarna stod på sina ben 🙂 och såg nöjda ut så jag kunde traska hem igen!