Inlägg av

Hur skulle DU göra?

Scenario:

Du följer med en kompis som åskådare då denna rider i ridhuset.

Du står nere i manegen och tittar på och när din kompis häst ”lägger en hög” går du dit med en grep för att ta bort den (upp-plockningstvång råder).

När du närmar dig högen ser du att det ligger en ANNAN hög väldigt nära den hög din kompis häst lagt- du har ingen aning om vem som är skyldig till denna.

Hur agerar och resonerar du:

* Eftersom jag inte har något annat för mig än att stå och hänga tar jag givetvis bort den andra högen också- herregud…så ansträngande är det verkligen inte!

* Jag tar BARA bort kompisens hög- jag är väl ingen betjänt heller! Folk får faktiskt lära sig att plocka upp efter sina hästar.

* Ha ha ha…jag tar varken bort den ena eller den andra högen- jag har följt med för att titta! Kompisen får faktiskt städa efter sin häst själv.

Måndag- glad!

Vilken underbar start på veckan!

Jag red på morgonen och känslan jag hade idag är tveklöst en av de bästa jag någonsin haft- faktiskt.

Jag red bara lite skolor och travade i övrigt mest runt men som sagt; vilken känsla!

Vicke hade ett jättehärligt tryck i sig och jag fick den där tanken som kanske bara jag (?) får: jag vågade liksom knappt fortsätta att rida av rädsla att ”förstöra” detta underbara.

Men jag gav mig även på galoppen och den var också hur fin som helst.

För att inte utmana ödet nöjde jag mig med förvänd och rättvänd samlad galopp- inga problem.

Jag valde att avsluta efter bara 30 minuter men vilka minuter!!!!

En riktig humörhöjare kan jag lova och som höll i sig hela dagen. Tack Vicks!

 

Lite historia

älg

I början av 1900-talet levde en man som hette Anders Gustav Jansson med sin familj i Älvkarleö. Han arbetade som banvakt efter järnvägen, men han hade även ett rykte om sig att vara en duktig djurkännare.

En dag körde ett förbipasserande tåg på en älgko som dödades. Med sig hade hon en kalv som överlevde. Kalven överlämnades till en man som hette Johan Blad. Johan som var förman vid Älvkarleös dåvarande järnvägspark kände till Janssons kunskaper om djur och vände sig därför till honom for att be om hjälp med skötseln av kalven som gavs namnet Stolta.

Vid tömmarna står Anders Jansson och sittandes på sparken är Johan Blad.
De körde alltså in henne så att hon kunde dra både slädar och kärror.

Men hon fick inte bara utföra skogsarbeten utan användes även till att transportera turister som kom med tåget till Älvkarleö station och som skulle vidare till Turisthotellet vid fallen.

Ar 1907 blev de inbjudna till Vinteridrottsfästen i Falun, för att delta i ett provlopp med de riktiga travhästarna på en isbelagd sjö som plogats upp till travbana. Stolta vann loppet överlägset.

Till minne av detta tilldelades familjen Jansson en servis, med följande text ingraverad
”A-AJ. Minne af Vinteridrottsfästen i Falun 1907, för körning af elg”.

Stolta lämnade Älvkarleö och flyttades till Skansen i Stockholm; där de ansåg att hon skulle ha bäst förutsättningar att bli väl omhändertagen.

Veckan som gått

Ännu en vintervecka har sett sitt slut.

Den har för min del varit ovanligt omväxlande på det icke-hästiga planet men som ni vet är det inte ofta jag berättar om annat än sådant som har med mina djur att göra så jag väljer nog att i alla fall så länge ligga lite lågt.

Soya fyllde 6 år det lilla livet och än så länge märks inga ålderkrämpor tack och lov; hon är exakt samma hund som vi körde hem för 5 år sedan och undrade hur det skulle gå 🙂 .

Vicke fortsätter att glädja mig varje dag- på träningen i tisdags kändes han jättefin och har även när jag ridit på egen hand levererat.

Dressyr är ju VERKLIGEN en tålamodsprövande sport skulle jag vilja säga- det går i bästa fall framåt med mikroskopiska steg som man glädjer sig oerhört åt och i sämsta fall…tja…det ska vi inte ens diskutera…

Så hur supernöjd jag än är så vet varken jag eller någon annan hur det kommer att gå när det är dags att tävla lite mer på allvar.

De starter jag gjorde i höstas var ju medan djuret fortfarande höll på att studsa mig ur sadeln och då ville jag mest se hur han betedde sig på en tävlingsbana.

Jag fick väl bekräftat det jag misstänkte redan innan jag köpte honom- på tävling är det mer spänning som kommer fram och han behöver helst gå en ”förklass” eller i alla fall få god tid på sig inne på banan innan startsignal.

Men…nu var det inte tävlingar detta inlägget skulle handla om utan vad vi gjort i veckan och det har mest varit dressyrträning i ridhuset- ridit ut har jag bara gjort en dag och det var KALLT!

Men kallt eller inte- mitt träningsupplägg får inte störas av sådana petitesser- så länge hästen är frisk och fin är det bara att ”köra” och värma sig när man kommer hem. Eller nåt 🙂 !

Söndag- lugnt

Jag får nog säga att jag har haft en ganska lugn söndag även om jag har hunnit med en hel del, fast i maklig takt.

Mockning och foderfix åt 3 hästar, longering av en häst och 3 promenader med Soya har avverkats och så har jag så klart ridit på min lilla häst.

Jag var väldigt glad över att ha ”klarat av” uteridningen igår- det var minst lika blåsigt och kallt idag och det kom till och med lite snöflingor flygande.

I ridhuset var det dock varken blåsigt, kallt eller snöflingigt så det gick lätt och bra att avverka de planerade övningarna som jag beskrev i fredagens inlägg.

Nu skulle jag önska lite hjälp från marken när jag samlar traven åt passagehållet- jag saknar den sista lilla ”stunsen” och frågan är om inte lite ”spö-touchering” från marken skulle göra susen (eller uppröra gossen så det kokar över?).

Ska be Christina peta på honom vid tillfälle så får vi väl se vad som händer….

bild(7)

Dagens outfit 🙂 !

Filmar?

film

Tja…en RYTTARE hade i alla fall inte ramlat ihop på detta vis gissar jag 🙂  ?