Inlägg av

Fredag- långritt

bild(12)

Asätaren med sin vän, den lika glupske med med andra krav på sin meny, Vicke.

Idag satt jag länge i sadeln, i över 1½ timme faktiskt.

Först blev det nästan en timmes dressyr i ridhuset där jag jobbade mycket med traven och gjorde många tempoväxlingar mellan arbetstrav och samlad trav.

Skänkelvikningarna glömdes inte heller bort och inte heller galoppjobbet där jag också jobbade med tempoväxlingar och gjorde några byten.

Idag var också första dagen som jag kunde hjälpa till med spöt i galoppen, som jag har berättat tidigare har ju Vicke blivit väldigt upprörd om man har petat till honom på baken i ett försök att få mer samling- på detta har han svarat med att sparka bakut vilket så klart inte är den respons jag har velat ha.

Han började likadant idag men nu satte jag mig bara tungt i sadeln och liksom signalerade ”sparka dig trött jag kommer ÄNDÅ att fortsätta att peta på dig med piskan” och då var det precis som att han fattade för han slutade nästan genast med sina cirkuskonster och fick mycket beröm på köpet.

Eftersom Soya var med även idag skrittade vi ut i 45 minuter efter avslutat dressyrande och hennes lycka var gjord när hon hittade någon gammal hare (eller rättare sagt delar av den) som hon kunde springa runt och gnaga på.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen- den hunden kommer aldrig att svälta ihjäl i alla fall.,….

Lucia

lucia

Hade jag haft de rätta ”tillbehören” hade jag absolut ”spökat ut” Soya idag och tagit ett kort. Ni får nöja er med denna whippet-doggy som jag hittade på facebook :)!

Lite om prylfixerade ungar

Läser denna lilla text om prylfixering och tja…så klart instämmer jag till stor del- det vet ni som läst bloggen ett tag.

Ja, det stör mig att det för en del ridungdomar tycks naturligt att lägga 5000 för en hjälm eller 8000 för ett par stövlar, i alla fall om morsan eller farsan betalar typ.

Har man tjänat ihop pengarna själv så fine- då vet man i alla fall hur mycket man måste jobba för att få ut dessa tusenlappar i lönekuvertet.

Och nej; det är inte ”normalt” att köpa hästprylar för summor som de ovan- SÅ KLART finns det alltid de som KAN göra det utan den minsta uppoffring men jag undrar hur många barn som fattar detta och hur många föräldrar som måste försaka mycket annat för att barnet ska kunna få så dyra saker.

Idag finns det ju ett så stort utbud av häst och ryttarutrustning att barnen verkligen inte MÅSTE ha det dyraste för att lyckas inom ridsporten eller för att hästen ska gå si eller så eller hoppa ditten eller datten- hoppas att föräldrarna i alla fall försöker förklara det för sina avkommor.

Och ja, jag har också mer prylar till min häst än vad jag behöver och köper ibland lite dyrare saker men det är som sagt för MINA PENGAR.

Ingen i min familj behöver försaka något om jag väljer att köpa bu eller bä (maken och jag har helt åtskild ekonomi) och då kan man ju göra som man vill, om man vill.

Torsdag- ett frågetecken

Det är verkligen inte ofta jag blir arg på Soya- hon kommer undan med det mesta faktiskt men i morse stod hon inte högt i kurs….

Jag var av olika anledningar tvungen att ta med henne när jag skulle hoppa Vicke och hade förträngt hur det brukade gå till när hon var med när jag hoppade Archie.

Både då och i morse ekade ”Soya AKTA DIG!!!!!!” ungefär tusen gånger i ridhuset- inte för att det hade någon direkt effekt….

Ibland kan Soya se ut som ett frågetecken (”talking to me?????”) när man pratar med henne och idag var definitivt en sådan dag.

Hon stod framför, bakom och bredvid de hinder jag ville hoppa och tja…det är ju tur att Vicks är som han är- snäll.

Ryktet säger att Vicke är uppväxt kring 2 minst sagt energiska stora hundar så kanske är det som en bloggläsare trodde; ”att Soya är som en västanfläkt i jämförelse för honom”.

Nåja, ouppfostrad hund eller inte så fick vi hoppat det vi skulle och det gick dessutom bra så slutet gott allting gott kanske man kan säga 🙂 ?