Denna veckan hoppas jag kunna komma igång ännu lite mer med ridningen men än så länge är det rakt fram ute på vägarna som gäller.

Idag gjorde jag lite slutor i skritt och de kändes lika lätta att göra som alltid när man gör dom utomhus så DET var inte bortglömt i alla fall :).

Annars travar jag, gör några galoppfattningar och galopperar kortare sträckor och så skrittar jag mycket så klart.

Både idag och igår har det blåst som bara den- Kreon bryr sig inte men jag har ett helsike när jag cyklar med Soya och ÄNNU värre; vi har ingen tv-mottagning när det viner så bland våra jättehöga lövträd (och nej, det är inte bara att såga ner dom av olika anledningar).

Tur man har sin lilla dator…..

Men ”nästan” kan göra en ganska stor skillnad :).

Även idag blev det således uteritt på ungefär samma vis som igår och eftersom det nu har regnat en del sedan jag beklagade mig över ”hårda vägar” så kunde jag trava på lite fler sträckor.

Galopperade också en del, korta sträckor med fokus på lugna, distinkta fattningar och det gick väldigt bra.

Jag väntar fortfarande på när Kreon ska explodera av uppdämd överskottsenergi efter att inte ha blivit riden ”ordentligt” på snart en månad men förhoppningsvis fortsätter det som hittills- med en lugn häst.

Varför jag skrev ”nästan repris” i rubriken är för att jag idag hann komma in i stallet innan det började regna och det var jag faktiskt väldigt tacksam över.

Inte för att jag är någon mes vad det gäller regn men 2 dagar i rad hade inte varit kul och inte heller att åka och handla mat i totalt dyngsura kläder.

På tal om mat så blev det alltså ingen grillning idag heller- att mecka med detta i regn kändes inte lika lockande som att sätta på spisen faktiskt :).

Ibland har man tur med vädret- ibland inte….

i morse var det strålande sol och man riktigt kände hur hett det skulle bli resten av dagen….trodde jag ja.

Lagom till intaget av hästarna började det duggregna lite men slutade snart och jag ville bli färdig i stallet för dagen och tänkte att jag rider ut oavsett.

I början av TUREN hade jag TUREN (observera ordvitsen) med mig- det var uppehåll och jag njöt av hur bra Kreon travade på banvallen, en av de miljoner platser där han tidigare vägrat att gå utan enorma protester och där han numera travar och galopperar obehindrat.

Även fast jag nu bara rider rakt fram tycker jag ändå att man kan träna på hur många olika saker som helst- jag övar tex på att verkligen sitta korrekt, att inte lockas att hänga i tyglarna (tjuvhålla), att ha Kreon rak och uppe i formen- ja, det finns mycket man kan lägga fokus på om man vill och det vill i alla fall jag.

Att bara trava omkring helt kravlöst ger mig ingenting och rider man så för länge riskerar man också att ”tappa sitsen” och när man sedan ska börja bruka allvar känner man sig helt förslappad.

Nåväl, efter att ha travat så fint vände jag hemåt och precis då bröt ett veritabelt hällregn ut och eftersom jag var 20 minuters skrittväg hemifrån fanns det inte en chans att bli annat än riktigt, rejält dyngsur, ni vet så där så att kläderna bokstavligen limmar sig vid kroppen.

Den enda fördelen med denna vattenritt får jag väl säga var att jag alltid har hävdat att det är bra att träna på att rida i alla väder (utom i storm då kanske 🙂 ) och att min sadel och mitt träns fick en välbehövlig puts när vi väl nådde stallet.

Själv fick jag skala av mig alla kläder när jag kom hem och slänga in dom i tvättmaskinen och sedan bestämde jag och maken enhälligt och utan längre betänketid att ställa in den planerade grillningen och sätta på ugnen i stället :).

Nyputsad

Amerigos egen lädervårdskollektion. Dyr men kan rekommenderas.