Dagen idag inleddes med en morgonpromenad med Soya runt 7 varefter jag åkte till stallet.

Där hjälpte jag till med hagutsläpp, mockade och gjorde i ordning Kreons mat och städade mitt stallskåp.

Jag lyckades äntligen övertyga mig själv om att om jag inte har använt vissa sadelvårdsprodukter de senaste…tja…10 åren helt ärligt…så lär jag inte göra det framöver heller.

Det finns ju ett visst skäl (läs: att jag har köpt BÄTTRE produkter) till att jag inte använt smörjorna så nu åkte de i soporna.

På eftermiddagen blev det en cykeltur med Soya, besök på My One för att försöka hitta en ny vinterjacka då nuvarande gått sönder (hittade en på Inter Sport i stället, på My One var det lika urplockat som vanligt…), tripp till en foderhandlare för att köpa lucern, E-vitaminer och morötter åt Kreon (och en ridväst som det verkligen stod Birgitta på) och därefter nytt stallbesök; denna gången för att rida.

Idag checkade jag av skänkelvikningar, slutor, galoppfattningar, tempoväxlingar i trav samt bakdelsvändningar och glädjande nog börjar polletten vad gäller de sistnämnda ramla ner mer och mer.

Det gäller att inte ge för stora hjälper och försöka hjälpa till för mycket, petar man med spöt kan det bli en sur spark och att Kreon går emot skänkeln- är man känslig så är man…

Efter 45 minuter började Kreon att kännas riktigt het vilket jag tidigare har upplevt som liiiite otäckt då jag tolkat detta som att han blivit upphetsad och kanske på väg att explodera om tillfälle skulle ges.

Men frågan är om inte detta kanske är hans ”andra andning” i stället och att det egentligen är DÅ man verkligen skulle börja rida?

Han känns inte det minsta trött utan det är mer jag som har tittat på klockan och tyckt att ”nu får det nog räcka så att jag inte pressar honom för mycket”.

Men jag ska prova att rida lite mer aktivt i denna andra andning nästa gång och se vad som händer.

Jag vet att X upplevde samma sak under en tävling, Kreon blev efter en lång stund väldigt ”på” och tyvärr var X precis då tvungen att rida in på banan men kände att ”hade vi bara fått 10 minuter till….” så hade han lyckats rida i denna hetare känsla och få ut något bra av den.

Ja, vi får se- det är inte lätt med en ”adrenalinare” för Kreon kan ju också gå utan att känna trötthet fast han säkerligen innerst inne ÄR trött- om han bara tillät sig att känna efter.

Mmmmm…klockan är 17.30, jag halvligger i soffan med Soya bredvid, maken och jag har städat huset och det är fortfarande ljust ute.

Det känns som bra förutsättningar inför helgen och jag hoppas verkligen att det blir så- det kan jag behöva.

Muppis har gjort sitt till för att få mig på bra humör.

För första gången på länge skrittade jag ut ensam i en timme och även om det ÄR svårt för honom så gick det med våra mått mätt riktigt bra idag.

Det kom lite stopp i början som det ju brukar innan han är ”redo” men de var inte så många och upphörde fortare.

Tandgnisslet kom också i slutet av ritten- även detta ett tecken på en inte helt tillfreds häst men som sagt; han VAR duktig.

Jag hade inte samvete att släpa in honom i ridhuset en fjärde dag i rad så det var mycket skönt att vi kunde tillbringa ridpasset utomhus.