Inlägg av

Rolig tråd om medryttarhästar

Måste säga att man ibland läser en del som får i alla fall mig att dra på smilbanden på Bukefalos.

Läste nyligen en tråd som handlade om ”roliga svar/ bemötande man fått när man sökte medryttarhäst” och från denna har jag klippt ut en del highlights som jag hoppas att ni har lika roligt åt som jag.

Vad sägs om dessa exempel på ”lurade medryttare”:

Vad sägs om att få adressuppgifter och vägbeskrivning till fel stall? Hästen flyttade veckan före och ägaren glömde att den flyttat. Där stod jag och kände mig som en idiot.

Jag träffar ”dressyrhästen” som visar sig vara en 4-åring travare. Ägaren står i en klunga med sina kompisar, tar inte i hand vid hälsning, visar inte sadelkammare, visar inte ryktsaker, följer inte med ut när jag ska ”provrida” i paddocken.

Hästägare möter upp i stallet med sin häst som är sadlad och klar. Jag ska hoppa upp direkt och rida iväg ensam ut i skogen, ”hästen hittar”. När häst och jag kommer tillbaka är ägaren borta och jag får försöka räkna ut vilken av de omärkta boxarna den bor i och om den ska ha någon mat.

Hästen som tränas och tävlas har, visar det sig när jag kommer till stallet, varit halt i fyra månader och ska nu skrittas lika länge. Först för hand, sedan uppsuttet.

Får ett mail med raderna: ”Jag har en häst. Kom ut och rid vilken dag du vill, det kostar 300/gång och bokas dagen innan”.
När jag mailade tillbaka och frågade så basic saker som hästens ålder, storlek och kön så fick jag inget svar alls tillbaka. Begriper ingenting.

Ett annat mail: ”Jag har en 3-åring som behöver utbildas”.
Jag har i min annons uttryckligen sagt att jag inte har unghästvana och därför inte kan hjälpa till med sånt. Är man inte rädd om sin häst?

Och ett tredje: ”Jag har fyra hästar som måste lämnas ut på foder och de måste gå tillsammans, annars går de till slakt. Du behöver inte köpa dem, bara ha dem på foder”.

Provridning: Vi kommer till ett stall som ligger på en gård. Väldigt mysigt med får och grisar. Ägarna (ett par) kommer ut och ska följa med oss och hämta hästarna.
Jag går med mannen och hämtar min häst…..som står 20 min promenadväg bort. 20 min promenad hem med en totalt respektlös häst som slänger runt mig som en vante.
Väl framme vid stallet berättar de att hästarna har gått på sommarbete och inte ridits under hela sommaren.
Vi rider ut alla 4 tillsammans i skogen där de precis har fällt halva skogen. Det är bara traktorspår djupa som dalar och fällda träd överallt.
Kompisens häst hoppar, bockar och skuttar HELA ridturen, inte en enda gång har den alla hovar i marken. Tack, men nej tack blev det där.

En annan provridning: Kommer dit en kväll, det är mörkt ute. Men de har ridbana, som vi förutsätter att vi ska rida på. Nej, vi rider istället ut. Ägaren går med vid sidan.
Sen tar gatubelysningen slut och vi rider i becksvart mörker.
Jag ser inte ens öronen på hästen jag sitter på.
-Hästarna hittar vägen, låt dem bara gå på säger ägaren. Visst, till slut kommer vi tillbaka till stallet, men mycket till ridning var det ju inte.
Tack, men nej tack där med.

Mera torsdag- i Ullared

Ja, större delen av dagen har som ni har förstått tillbringats i Ullared med härlig shopping.

Tyvärr tänkte jag och mina 3 väninnor inte på att det är november-lov när vi bestämde datum för resan för här är ovanligt mycket folk och därmed stor trängsel.

Mycket handlat har det blivit och min kundvagn är fullproppad som vanligt.

Jag har köpt ganska mycket kläder till mig själv, både till stall och jobb och tro det eller ej men även Kreon fick 2 billiga täcken; ett ridtäcke och ett fleecetäcke.

E-vitaminer, en brun graman för 49 kronor, ett delta för 20, boots för 79 och handskar, ridstrumpor, gummiband mm får också följa med hem och jag har tömt hela telefonens batteri genom att ta bilder som ni får se om någon dag.

Någon frågade efter 300-grams täcken med halvhals, det fanns för 499 kronor.

Nu ska jag bara betala allt och sedan bär det av hemåt!

Torsdag- följa John

Idag tyckte jag att Kreon kunde få vila sig från, om inte MIG så i alla fall sadeln så det blev en stunds longering i ridhuset.

När springandet i snöret var avklarat lekte vi lite, Kreon fick gå lös och följde mig som en hund. När jag började springa runt i ridhuset sprang han efter, när jag bytte varv och gick i olika kringelikrokar fortsatte han att agera skugga. Väldigt uppskattad lek tyckte Birgitta 12 år :).

Nu gäller Ullared för min del resten av dagen- rapport kommer givetvis!

Ett gräsligt trist beslut

På tal om några kommentarer kring hagvistelsens välgöranade egenskaper för hästar i allmänhet nyligen tänkte jag berätta att jag för ett tag sedan fattade ett beslut som känns lite trist med också klokt vad gäller just Kreons hagvistelse.

Vi har ju mest små grushagar men även större gräshagar på vår anläggning och fick jag välja fritt skulle jag tveklöst valt det sistnämnda som ett permanent alternativ för min häst.

Nu finns det alltså inte tillräckligt med gräshagar till alla hästarna och stallägarna vill också försöka att spara dessa vid dåligt väder för att de inte ska bli helt söndertrampade och detta innebär att hästarna får turas om att gå på gräs och i perioder ganska sällan.

Jag har tidigare sagt ifrån att först Archie och nu Kreon kan gå i gräshage så mycket som det går men har faktiskt ändrat mig helt sedan Kreon blev halt och vill numera inte att han ska gå där alls.

Förklaringen är att jag ända sedan jag köpte Kreon har noterat att han kan ha väldigt svårt att slappna av när han går i gräshagarna; så fort någon häst tas in för att ridas så tror han att han står på tur och kan börja vanka omkring.

Detta kan han göra även om de andra hästarna står helt stilla och beteendet kan börja redan någon timme innan det egentliga intaget och i värsta fall också utmynna i inte bara vankande utan även spring.

När Kreon går i de små grushagarna håller han inte alls på så här och ytan tillåter inte heller några direkta ruscher.

Nu när det ändå inte finns något gräs kvar i hagarna att tala om utan mest lerig mark om man ska vara ärlig har jag bestämt mig för att inte låta Kreon gå där och bli potentiellt stressad- även om det var långt ifrån varje dag han höll på med sina idéer så vill jag inte riskera att han halkar i slipprig lera och skadar sig och inte heller att han ska må psykiskt dåligt av att fara rundor.

Så; jag som alltid önskat mig större hage och med lite att pilla i har fått inse att just Kreon inte passar för detta just nu- väldigt tråkigt men som jag nämnde också klokt tror jag.

Hade vi kunnat ha våra hästar i gräshagar ALLTID hade han säkert vant sig och blivit lugn men om han ändå bara kan gå där på sin höjd någon enstaka gång i veckan får han vänta tills det blir vår och det finns gräs som kan avleda honom.

Ullaredsfråga

Så vida inte något oväntat inträffar är det meningen att jag ska åka till Ullared imorgon.

Ni kommer säkert att få titta på en del inspirationsbilder efteråt men jag undrar ändå:

Finns det något speciellt ni vill att jag ska hålla utkik efter?

Mera onsdag- hejdå E och tack för ingenting!

Idag var det äntligen dags för Kreon att träffa fysioterapeuten E; ett besök som var inplanerat till samma vecka som Kreon diagnosticerades med knäledsinflammation men fick helt naturligt skjutas upp.

Med idag kom hon och efter en genomgång av lilla hästen gav hon mig lika fint besked som veterinären gjorde i förra veckan; Kreon kändes helt ua, behövde ingen behandling what so ever och nu är det bara upp till ryttaren att träna upp honom.

”Det blev ett dyrt besök för ingenting” sa E men jag betalar faktiskt hellre för det än för att få veta att hästen har spänningar både här och där.

Men så har det faktiskt aldrig varit med någon av mina hästar så någon gör jag väl rätt ).

Både E och jag tror på allsidig träning även för en dressyrhäst och det upplägget har jag inga planer på att överge.

Kreon njöt i fulla drag…..

….och verkade uppskatta att blå knådad på.

Onsdag- hejdå gramanen och tack för hjälpen!

”Åhhh…låt det aldrig ta slut”; ja, det var så jag kände i slutet av morgonens ridpass.

Jag ville bara rida vidare i en evighet men besinnade mig efter ändå ganska många varv i en för Kreon mycket härlig trav.

Sedan jag slutade att rida med gramanen har jag fått ett helt annat sug i tyglarna och medan Kreon tidigare gärna knäppte av lite i nacken så känner man nu ett härligt ”motstånd” och att näsan är mycket mer framme.

Och innan eventuella gramanhatare börjar sjunga ”we told you so” i kör så vill jag bara säga följande:

Jag har hela tiden varit väldigt medveten om gramanens för och nackdelar i just Kreons fall och har ju också tidigare berättat om hur jag resonerat i denna fråga; att jag under en period valde att ”ta det onda med det goda” dvs känna mig säkrare i sadeln med gramanen och våga rida i stället för att riskera att bli rädd när Kreon höll på som värst även om nackdelen blev en häst som kunde dra in näsan och inte riktigt ta stöd framtill.

Och jag är inte främmande för att ta till gramanen igen (tex vid uteridning) skulle jag känna ett behov, jag tycker trots allt att den hjälpt mig väldigt mycket.

Men idag fick jag alltså till en väldigt ”kadensig” trav som också gick bar att reglera, både vad gällde form men också takt och tempo.

Sedan ska jag vara ärlig och säga att jag (tyvärr) tror att traven KÄNNS ännu bättre än vad den SER UT- det finns dock gränser för hur mycket man kan förbättra en gångart och jag har svårt att tro att Kreon är färdig för världscupen redan nu 🙂 !

I eftermiddag väntar ett efterlängtat besök- rapport kommer i kväll!     

Dagens (samvets)fråga

Scenario:

Du har din häst uppstallad i ett 20-hästars inackorderingsstall.

En av hästarna blir halt och ägaren tar dit en veterinär.

Hästägaren frågar efter besöket om du kan låna denne ca 900 kronor vilket en 10-dagars Metacam-kur kommer att kosta.

Enligt hästägaren har denne inte pengarna förrän vid nästa lön och då du får frågan är det den 19:e.

Vad gör du?

* Lånar ut pengarna trots att du egentligen inte vill men gör det för att du tycker synd om hästen.

* Lånar ut pengarna och tycker inte att det är något konstigt alls- nästa gång kanske du behöver låna pengar.

*Lånar INTE ut några pengar.