Hade en intressant diskussion men en häst-vän som handlade om huruvida vi skulle fortsätta att ha häst om alla former av tävling togs bort.

Jag är tveksam till om jag då hade fortsatt att ha egen häst- för mig är det tävlingsbiten som i mångt är ”driven” även om jag givetvis tycker att det är roligt att rida (läs träna) till vardags. Men det gör jag ju för att KUNNA tävla.

Annars har jag sett alla varianter höll jag på att säga, från den ena ytterligheten till den andra.

Det finns de som alltid rider ensamma, som bara är intresserade av att ”skogsmulla” för sig själva och älskar det- de har inte en tanke på att varken träna eller tävla och skiter högaktningsfullt i vad andra anser om dom och deras häst.

Den andra ytterligheten är tjejen som blir jättbesviken om ridhuset är tomt när hon kommer dit med sin häst- tänk då finns det ingen som kan ”ooooha och aaaaha” hänfört över hur bra hon rider och hur fin hennes häst är. För denna person är det viktigt att spegla sig i andra, bli beundrad och förutom en ”classy” häst åtföljs denna person gärna av tip-top utrustning av senaste snitt.

Sedan finns det som sagt allt däremellan och också de som egentligen inte är speciellt intresserade av själva RIDNINGEN utan kanske annat runt hästen.

Här tänker jag på barnet/ ungdomen som har stallet lite som sin fritidsgård där man träffar kompisar och umgås och där ridningen gärna prioriteras bort till förmån för just umgänget med likasinnade. Dessa ungdomar säljer ofelbart hästen då föräldrarnas ekonomiska stöd dras in- när man själv ska betala inser man att pengarna behövs till roligare saker som att fika, handla nya kläder, resa osv.

En annan grupp som jag stött på ibland är de som har hästen som någon form av statussymbol- det låter väl coolt att säga till sina lika fina/ rika väner ”nu ska jag åka till MIN HÄST” typ.

Att man nästan aldrig rider på denna egna häst utan lejer bort detta till andra spelar liksom mindre roll bara man man SÄGA att man är en hästägare, gärna köpa mängder av utrustning för att det är roligt att skämma bort sin bebis (dessa människor brukar vara barnlösa) och få vara med i snacket i stallet även om man som sagt själv nästan aldrig sitter i sadeln.

Själv är jag som sagt tveksam till om jag hade fortsatt att ha egen häst om jag inte kunde tävla- då hade jag möjligen hjälpt någon annan med sin/a häst/ar utan att känna att jag MÅSTE träna på ett visst sätt eller rida x antal dagar i veckan för att uppnå mina mål.

Annars har jag inget behov av att utomstående ska smeka mig medhårs och tala om vilken fin häst jag har- jag är inte med i någon klubb för inbördes beundran utan för mig räcker det om min tränare och de domare som dömer mig tycker att ”det ser bra ut” så att säga.

Sedan tror jag inte att jag hade trivts att stå i ett stall helt ensam och aldrig träffa andra ryttare/ hästägare men då hade det varit den sociala biten EFTER ridpasset som jag hade saknat.

Rider gör jag gärna ensam men sedan är det trevligt att ha någon att prata med, utbyta erfarenheter och träningstips osv.

Vad säger ni läsare? Vilken sorts hästägare/ ryttare är ni?

Som ni väl har förstått vid det här laget är jag verkligen inte för täckesanvändning hur som helst och bara för att det är snyggt/coolt eller för att man lever efter devisen ”JAG fryser…alltså måste min häst också frysa”.

Detta till trots kunde jag nyligen förfärat konstatera att jag har hur många täcken som helst…när jag väl började gå igenom dom.

Det som lurat mig lite har varit att jag har en del täcken hemma i förrådet och en del i sadelkammaren i stallet men när jag nu la ihop 2 + 2 så blev det…tja…inte fyra utan snarare en jäkla massa tyg!

Det mesta skyller jag på det jäkla Ullared….varför måste de sälja så billiga täcken?

De senaste gångerna jag har varit där har jag bara smugit förbi täckesavdelningen utan att ens våga kasta ett öga på något för jag vet hur det kan sluta:

”Åhhh….bara 199 kronor för ett såååå snyggt täcke…inte för att jag BEHÖVER det…men vad f..n….jag KÖPER det”.

Detta har nu fått till följd att jag har täcken så att jag kan täcka hela anläggningens hästar i princip eller vad sägs om följande:

1. Archies första vintertäcke- egentligen ett utetäcke men jag använder det både inne och ute. Kostade väl typ 350:– på Gekås för 5 år sedan.

2. Archies termotäcke som jag köpte bara för att det var så billigt, 199:– på Gekås.

3. Archies andra termotäcke, också köpt på Gekås för kanske 250:–.

4. Décimas första (!) vintertäcke köpt på EKO för typ 400:– för…kanske 13 år sedan…vägrar att ge sig! Har använts som tävlingstäcke vintertid av både henne och Archie.

5. Archies regntäcke med hals där kardborrknäppningen till halsen har gett sig- detta täcke kostade kanske 500:– på Gekås.

6. Archies ofodrade regntäcke, köpt på Gekås för kanske 200:– och det enda täcket med dålig passform (för ”urringat”) och som jag därför aldrig använder men tänker att det är bra att ha i ”reserv” (har aldrig hänt).

7. Archies regntäcke med fleecefoder som det inte är något alls fel på, kostade väl ca 300:– på Gekås.

8. Archies ofodrade regntäcke som jag enbart köpte just för att det är ofodrat till skillnad från de andra som går att använda. Kostade ca 250:– på Gekås och används av Kreon just nu.

9. Archies rutiga sommartäcke som jag ENBART köpte för att det var så himla snyggt och bara kostade 179:–, används aldrig (vem använder sommartäcken…inte jag…).

10. Decimas fleecetäcke som hon blev sponsrad med av ett täckesföretag.

11. Décimas fleecetäcke med hals som ligger i släpet som ”back-up täcke” om detta någonsin skulle behövas på en regnig tävling (har aldrig hänt). Fått av samma sponsor som ovan.

12. Herons (!!!!) tävlingstäcke med broderat klubbmärke- väldigt snyggt men används aldrig. Måste vara långt över 15 år vid det här laget!!!

13. Archies tunna täcke ”att ha över sadeln om det regnar på väg upp till ridhuset” som enbart köptes för att det kostade 50:– på Granngården.

14. Archies segertäcke i fleece (aldrig använt, ganska fult).

15. Ytterligare ett fleecetäcke som Archie vunnit och som Kreon använt ganska mycket som stalltäcke.

16. Décimas ländtäcke som hon sponsrats med av täckesföretaget ovan.

17. Archies ridtäcke som jag aldrig använder eftersom det var ett nödköp (fult men kostade 99:–på Gekås) och eftersom jag numera har

18. Archies ridtäcke (snyggt)som också kostade 99:– på Gekås och köptes efter att täcke nummer 17 hade nödinhandlats gången innan (då fanns inga snyggare täcken kvar och jag behövde verkligen ett ridtäcke).

19. Archies back-on-track-täcke (nät), det absolut dyraste täcket jag någonsin köpt (kostade 1800:– på Hööks).

PUST…nu tror jag att jag har fått med allt tyg och ni ser…det blev en jäkla massa.

Att jag inte har ÄNNU fler än dessa nästan 20 täcken beror faktiskt på att jag sålde och gav bort flera täcken när Heron, 173 cm byttes ut mot Décima 163 cm.

Herons 155-täcken såg mest ut som tält på den lilla flickan och det var bara snålhet som gjorde att jag lät henne gå i vissa av dom ändå men tänk; det tog inte lång tid innan hon växte i kläderna (hon blev ju sedermera 170 cm).

Saken är väl den att förutom att jag ibland köpt täcken bara för att de varit billiga så HÅLLER de jäkla täckena hur länge som helst så de täcken jag SLÄNGT under mina mer än 20 år som hästägare kan verkligen räknas på ena handens fingrar, läs: det händer nästan aldrig.

En del ”sjaviga” täcken har jag skänkt bort till ridskolan genom åren men som sagt…de som tror att billigt = slit och släng har aldrig sett mina täcken.

Och då ska det sägas att jag AVSKYR när folk ”klipper och klistrar” i sina täcken och lagar dom med silvertejp, balband och en massa lappar hit och dit- det gör jag ALDRIG utan slänger det hellre så tro inte att Kreon går omkring och ser ut som en luffare för det gör han INTE :)!