Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 57 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även ett 18-årigt varmblod, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Om ni undrar vad Frenchie står och tittar så drömmande mot så är det sin kompis Niilo som han precis har skilts från.
Vi hade nämligen sällskap av min vän Elisabet och Niilo när vi skrittade ut i skogen i morse och det var ett långt mer trevligt sällskap än den rejäla blåsten som också åtföljde oss.
Men i skogen var det faktiskt knappt märkbart; ännu en fördel med att rida där i stället för på öppna fält/ grusvägar.
Jag blir alltid lika glad när Elisabet kommer för jag är ju inte bortskämd med ridsällskap här i obygden precis. Och våra hästar går väldigt bra ihop vilket är en förutsättning för min del för annars rider jag hellre ensam faktiskt.
När jag var liten var detta en populär sötsak och man kunde ibland se barn och unga som gick och sög ut innehållet ur dessa små plastpåsar. Ganska ofräscht egentligen….
Nu har jag sett en modernare variant:
Smakar exakt likadant men är mer användarvänlig om ni frågar mig 🙂 !
Jag har ridit på min utebana både idag och igår; det är verkligen skönt att kunna nyttja den nu när underlaget är så bra (genomvattnat av regn utan att vara för blött).
En sak som jag försöker tänka på genomgående när jag rider är något Nina har varit på mig om flera gånger genom åren; att jag inte får överträna vissa moment utan att det är bättre att göra färre men bättre repetitioner.
Hon menar att jag är ambitiös så det räcker och blir över men att det (så klart) är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv om inte annat att göra 6 väl förberedda byten än 60 något slarvigare diton.
Nu rider jag inte just 60 byten per pass, det hoppas jag att ni förstår men ni kanske också fattar jämförelsen 🙂 ?
En läsare ställde följande fråga under ”frågestunden” härom dagen:
Hur tänker du kring att avla på en häst med höga prestationspoäng, men som har ”sköra” hovar?
Jag tycker att detta är en jättesvår fråga att svara på; dels för att jag inte är speciellt avelskunnig per se och dels för att det kan finnas ”en miljon” parametrar att beakta.
För att ta några exempel:
Vad innebär ”höga prestationspoäng” och vid vilken ålder har dessa erhållits? Är det poäng hästen har fått visad som 3 och/ eller 4-åring?
Är hästen tävlad? I vilken gren och med vilka resultat?
Vad menas med ”sköra hovar” och hur pass påverkad är hästen av detta?
Hur är hästens temperament?
Osv….
Vad jag vill komma till är att enbart ”höga poäng” inte är skäl nog att avla på en häst in my book.
Dessa höga poäng kan erhållas i tidig ålder då hästen kanske hade en ovanligt bra dag och/ eller en visare/ ryttare som lyckades kräma ur allt som gick för dagen.
Ideal-stoet för mig att använda i avel är en extreriört korrekt häst men goda gångarter, ett minst lika gott temperament och en hög ridbarhet, gärna på tävling.
”Sköra hovar” kan vara otroligt jobbigt ja, om man med detta menar hovar som lätt trasas sönder och som gör det svårt att fästa skor.
Ju skickligare hovslagare man har och desto mer tid och noggrannhet man själv är villig att hitta lösningar för en sådan häst desto mindre försvårande är/ blir det.
Exempelvis ökar risken för avtrampade skor om hästen springer mycket i en väldigt lerig hage och man har långa skointervall, inga boots i hagen bla bla bla bla….
Att beakta tycker jag också är att hovslagare idag oftast har en högre kompetens och vilja att lära och prova nytt/ nya rön/ material osv än för bara 20-30 år sedan.
Med detta sagt skulle jag väga in ”sköra hovar” vid beslut huruvida jag skulle avla på ett sto med dito hovar och högst troligt göra det ändå (avla alltså) om mycket annat talade för det, dvs flera goda egenskaperna hos djuret.
Jag har själv haft en häst (Vicke) med hovar som under en period var sämre än genomsnitts-hästens.
Jag löste detta genom skicklig hovslagare, täta skointervall (var 6:e vecka), boots i hagen och han gick dessutom ensam och sprang mycket sällan i de alltid underlagsmässigt ”fina” hagarna han gick i.
Men det finns givetvis grader av ”sköra hovar” och är det riktigt illa är det verkligen svårt. Där var jag aldrig med Vicke.
Bilden; en av de saker man inte vill hitta i hagen; en avtrampad sko!
Äntligen kan jag bocka av ett dåligt samvete från min att göra-lista!
Fönsterputsningen är härmed slutförd på Ryhus och även om det fanns på min lista så har jag inte själv utfört den utan bara bokat tid med firman som har varit här några gånger i samma ärende.
Just detta med fönsterputsningen är den enda hushållsnära tjänsten vi unnar oss (en gång om året) och tro mig….det var välbehövligt.
Framför allt i köket blev det en enorm skillnad…nästan pinsamt….
Men jag behöver väl inte be er att ”gissa vädret” 5 minuter efter att fönsterputsaren hade åkt härifrån 🙂 . Jepp….ösregn i flera timmar!
Jag var glad att jag red i ottan medan det fortfarande var uppehåll, Frenchie var ovanligt spänd i skogen men gick ändå fram överallt och gjorde det han skulle om än med lite styvare ben och några mini-skutt.
Jag har fått gjort en massa småärenden och diverse fix som också känns skönt att kunna bocka av; bland annat var jag på Bengts Hästsport och köpte linfrökaka till Frenchie.
Alltså…denna hästbutik är så estetiskt tilltalande så det är en ren njutning att gå in där och sortimentet av vackra (och dyyyyyra) saker är mer än tillräckligt.
Själv köper jag aldrig annat än foder där och möjligtvis deras billigaste boots *ASG* men hade jag haft obegränsade tillgångar finns det mycket som hade fått följa med hem bara för att….”villhöver” tror jag det kallas 🙂 .
En läsare med en pigg 8-årig fullblodshäst som hon tränar i både dressyr, hoppning och fälttävlan har ställt 2 frågor som jag ska försöka svara på utifrån hur JAG hade gjort:
1. Ditt bästa tips att få fram nosen, min häst viker gärna in den och kommer ngt bakom lod stundtals. Detta mest på banan, ute är hans nos mer framför lod och även ofta över tygeln.
Om hästen vill vika in nosen och hamna bakom lod är uppresande tygeltag ett sätt att få fram nosen. Att rida på ett mildare bett kan också hjälpa. Många halvhalter, att variera tempot och olika rörelser så att det inte bara blir ”runt, runt” på banan.
2. Bästa tipset att samla galoppen. Reglera galoppen. Min häst är stor och jag är liten och har svårt att hålla om och hålla i om du förstår vad jag menar.
Tips på att samla galoppen på en framåt och stor häst tänker jag är att börja med korta sekvenser där du försöker samla tex en halv långsida och sedan rida lite mer framåt. Att rida svaga öppnor hjälper också samlingen. Försök att tänka att bakbenen ska komma längre in under hästen. Sitt tungt i sadeln, dvs låt dig inte dras framåt och tänk på att ha korrekt tygellängd då hästen kan vilja dra sig lång. Ta upprepade förhållningar. Utomhus kan du ta hjälp av att rida i mindre uppförsbackar.
Det är ganska populärt med frågestunder på Instagram och eftersom jag har lite inspirationsbrist just nu tänkte jag att jag kunde ha en frågestund här på bloggen.
That is om ni har några frågor? Eller så är allt kristallklart, ni är inte frågvisa osv 🙂 .
Men om ni undrar över något så kan ni antingen skriva era frågor i en kommentar här eller maila till bm6610@hotmail.com och så väljer jag ut några frågor att svara på. Kör på!
Bild från när vi besökte ett leksaksmuseum i San Francisco i november.
Ett av de köp jag minst får ihop hos hobbyryttare med en häst är de som investerar i en lastbil.
Man får så klart göra vad man vill med sina pengar så det behöver ni inte påpeka utan jag blir mest fundersam över att man prioriterar en så hög utgift sett till ”vad man får” och hur ofta man använder just en lastbil?
Vad gäller i alla fall B-kortarna får man ändå inte köra 2 normalstora hästar i dom och att köra en hobbyhäst till…säg en träning i veckan och 2 tävlingar i månaden blir inte många turer per år för extremt många tusenlappar, i alla fall om man inte har fått pengar till inköpet ”bara sådär” ?
Dessutom finns det massor som kan gå sönder på en lastbil till skillnad från ett släp.
Jag har sett att en del hyr ut sina lastbilar för att gissningsvis dra in lite pengar men själv vågar jag numera knappt låna ut mitt släp efter att ha sett hur oaktsamma en del människor är när det gäller andras saker och framför allt hur en del hästar kan bete sig när de står lastade.
Men igen; alla köper ju det de vill och förhoppningsvis har råd med.
Och ja, absolut skulle jag själv vilja ha en lastbil om jag fick en gratis eller väldigt förmånligt men att lägga flera hundratusen på ett köp skulle jag aldrig drömma om. Då sparar jag hellre dom pengarna till en ny häst om inte Frenchie väljer att leva för evigt ❤️.
Plockade dessa nära Ryhus; visst är de söta? Och ej attraktiva för dovhjortar *ASG*!
Frenchman har vilodag och kokade nästan under sitt ofodrade täcke när jag gav hästarna lunch så nu står han naken och är lite halvirriterad över insekterna som redan hittat både honom och Bibbi. För en vecka sedan hade vi minusgrader….
Själv hörsammade jag mammografi-kallelsen och åkte för att fota brösten idag; det skulle inte falla mig in att avstå från denna fantastiska möjlighet. Och på en yngre vän upptäcktes en liten knöl förra året och räddade säkert hennes liv så det är inget man ska ta lätt på.
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer