Inlägg av

Lördag- tv-tips

Dagens plan var ett ridhuspass men när jag hämtade Vicke från hagen noterade jag både hur bra utebanan såg ut och hur förhållandevis varmt det var så jag red faktiskt där i stället.

Jag har lovat mig själv att så mycket det går undvika att frysa men var inte i närheten av att känna mig kall.

Nu har vi precis varit och handlat en present till mig från Henrik till vår bröllopsdag som är den 28:e.

Jag är som ett barn som själv får välja sin present och valde en mysig och varm tröja från Hööks.

Som rubriken säger vill jag ge er ett tv-tips och det är en nyproduktion av serien ”I vår herres hage” som visades på svensk tv för en herrans massa år sedan och som jag fullkomligt älskade.

Serien är baserad på James Herriots böcker om hans liv som veterinär i Yorkshire och böckerna är minst lika bra som serien.

Nyinspelningen har premiär på tv 1 klockan 21.00 och jag kan bara hoppas att den är lika bra som sin föregångare.

Superbra eller inte alls

Bästa

I många diskussioner där hästfolk skriver ”nämn något du inte skulle klara sig utan” hade jag utan tvekan tagit upp ”glansspray”- kanske inte som det absolut mest nödvändiga i mitt ridliv (jag tror att klippmaskinen hade kommit på första plats ha ha) men absolut som något jag använder regelbundet sedan jag blev hästägare typ.

Jag trodde i min enfald att alla uppskattar denna magiska vätska som förhindrar att svansen känns tovig, är svårutredd och förhindrar att man drar loss hur mycket tagel som helst men icke.

Så här tycker en hästägare som frågar efter råd på nätet om hur man får bort sprayen ur svansen:

”En tjej som borstade min häst igår, hade i en hel del pälsglans. Jag klarar inte av när taglet är så glidit, så vill ha ur det då känslan blir så äcklig enligt mig”!

Fredag- skräpmat

När vi var i USA syndade vi också en del.

Kan ni också bli sugna på en viss sort mat om ni råkar se någon äta just detta på tv 🙂 ?

Det kan jag och härom dagen var det en person i en tv-serie som verkligen glufsade i sig en hamburgare väldigt njutningsfullt.

Sedan dess har jag varit sugen på just hamburgare och när jag körde hem från träningen för Nina ringde Henrik och undrade om vi skulle luncha ute.

Jag var redan vrålhungrig eftersom jag inte hunnit äta frukost och nu passade jag på att få mina cravings för skräpmat uppfyllda; det blev ett besök på Mc Donalds.

Så nu är jag nöjd i några månader- jag tycker i sak att denna typ av mat, bortsett från att vara onyttig inte heller är varken prisvärd eller särskilt mättande men ibland får man ge efter för frestelser 🙂 !

Skön bekräftelse

För ett tag sedan råkade jag på några tidigare stallkamrater efter att inte ha träffat dom på flera år och som vanligt slogs jag av hur liten världen är och hur man aldrig kan veta när folk man haft olika samrören med plötsligt kan dyka upp ”som gubben i lådan”, på gott och ont.

I Skåne, eller i alla fall i min värld är detta så vanligt förekommande att man nästan kan tro att alla hästmänniskor känner varandra för jag råkar ständigt ut för det.

I alla fall hade vi en trevlig pratstund och kom att prata om en sak som jag också har upplevt ibland; hur någon annans upplevelse på ett väldigt bra sätt kan både klargöra och fungera ”tröstande” när man vid något tillfälle blir osäker på sin egen roll i vissa sammanhang/ händelser.

Ni har säkert också upplevt det; att man ifrågasätter sitt eget handlade, sina uttalanden osv och blir osäker eller får en dålig känsla.

Då är det så otroligt skönt att få höra att andra människor varit med om exakt samma sak, upplevt en person på ett nästan kusligt identiskt vis osv.

I mitt fall har det i alla fall varit väldigt befriande att liksom få bekräftat att det jag kände/ tänkte/ gjorde faktiskt var rätt/ klokt och att det var den andra personen som helt felaktigt fick mig att må dåligt och helt felaktigt fick mig att känna en skuld som jag inte borde ha gjort.

Med detta sagt är det viktigt att påminna sig om att det många gånger är bra att diskutera saker med andra även om man kanske tycker att det är jobbigt eller pinsamt i stället för att grubbla i sin ensamhet och få för sig en massa saker som kanske inte alls stämmer.

Torsdag- stödfodring

Jag har i flera veckor grunnat på om jag skulle stödfodra hästarna i hagen även om det fortfarande finns en hel del gräs.

Min gissning är att gräset är mer ”bukfylla” (näringslöst) just nu och jag är rädd för att hästarna ska tappa vikt fast av lite olika anledningar.

Vicke arbetar ju hyfsat ”hårt” och är en aning svårfödd medan ponnyn inte arbetar alls men är gammal och för båda skulle det inte bara vara att knäppa med fingrarna för att få tillbaka tappat hull, det vet jag sedan gammalt med Vickster i alla fall. Han tål å anda sidan rejäla mängder tillskottsfoder vilket jag inte skulle våga proppa i en gammal ponny som inte rids men så klart vill jag varken ha smala hästar eller ge en massa extra mat.

Så härom dagen la jag ut hö till ponnyn och han tyckte bara att jag kunde ta detta och gå någon annanstans- han tänkte inte äta det i alla fall.

Med detta i minne provade jag inte ens med Vicke; jag vet vad han anser om stråfoder som ligger på gräs = det ska inte ätas.

Idag bestämde jag mig för att prova med mitt nya ensilage i stället fast jag har kvar av höt och se…det gick ner lite lättare.

Inte så att hästarna dammsög marken men de åt upp sina ca 1,5 kilo vardera.

Så nu är planen att lägga ut lite ensilage i varje fall och sakta blanda i detta med höt i boxarna.

Glädjande nog tyckte i alla fall jag att detta nya foder såg och luktade så gott att jag nästan hade kunnat äta det själv 🙂 så det var ju tur eftersom det är köpt osett ha ha!

Kan ju tillägga att det finns en hel del mer gräs än vad som syns på bilden; hästarna har betat ner en del områden rejält medan det finns lite eller en del gräs på andra ytor i hagen så vore jag en djurplågare eller i vart fall väldigt snål så hade hästarna säkert överlevt på bara gräset någon vecka till vilket känns helt galet eftersom det trots allt snart är december!?!

Projekt hål-fyllning

Sedan vi flyttade till Ryhus har vi ägnat tid åt allehanda mindre projekt varav ett har varit att fylla igen diverse ojämnheter i marken i trädgården och nedanför stallet.

En del ”hålor” har orsakats av dovhjortar gissar jag; vi hade säkert 10 små men djupa hål i trädgården som efter deras hovar.

Ett mycket större hål blev kvar när vi tog bort en damm på baksidan av trädgården, även detta är igenfyllt med jord och gräsfrön har såtts i.

Eftersom huset genomgick en omfattande renovering innan inflytt ägde också diverse kabeldragningar rum utanför och när dessa var avslutade var marken rejält ”spårig” även efter dessa.

Gödselstacken blev tömd mitt i den värsta lerperioden i våras och även om jag inte såg hur det gick till (det ombesörjdes av de som bodde här tidigare) så såg jag de enormt djupa traktorspåren som blev kvar och som också behövde jämnas ut.

Nu är det mesta slätt och snyggt igen men ett projekt återstår och det är några oförklarliga och djupa, nästan gravliknande hål mellan stallet och hagarna.

På bilden ovan ser ni det största hålet som jag har börjat fylla igen med diverse ogräs, smågrenar, löv och annat som jag krattar ihop då och då.

Detta kommer så klart att förmultna och sjunka ihop i hålet, det förstår jag, men innan jag köper jord tänkte jag passa på och använda hålen till denna form av trädgårdsavfalls-dumpning. När bilden togs har jag redan tömt rätt många (minst 10) skottkärror i hålet och det kan säkert behövas lika många till.

Målet är att ha fått en slät yta till våren så att det blir lättare att klippa hela området och så att hästarna kan gå där utan att trampa ner i hålen om jag väljer att göra likartade provisoriska hagar som jag gjorde i år.