Inlägg av

Fråga från en läsare om passageinlärning

En läsare undrade hur jag har lärt in passage tidigare och om man inte alltid börjar med att göra det ur samlad trav.

Jag skulle vilja säga att det inte finns något ”alltid” vare sig det gäller piaff eller passage eller när/ hur/ om man lär hästen detta.

En del ryttare börjar med dessa rörelser väldigt tidigt, andra mycket sent i utbildningen och andra inte alls- av alla möjliga orsaker.

Minns att jag var på en clinic med Kyra för snart 30 år sedan där hon visade att hon började trampa unghästar på töm väldigt tidigt- hon menade att man kunde ta upp dom till ridhuset ganska frekvent och göra detta några minuter utan problem.

Själv är jag ingen utbildare annat än av egna hästar och jag har gjort lite olika beroende på mina hästars fallenhet för piaff och passage och i samråd med aktuell tränare.

Heron var tex relativt välutbildad men hade ingen fallenhet alls för varken piaff eller passage så jag la aldrig någon tid på detta alls- jag hade så mycket annat jag ville göra med denna häst som dessutom tävlade hoppning och dressyr parallellt i många år.

Décima däremot lärde sig att gå i en fin passage från en dag till en annan nästan och det lärde jag in på töm.

Kreon, den ibland lättupprörda och känsliga hästen piafferade lite grann uppsuttet men jag hade honom ju i bara 2 år och hade fullt upp med en massa annat än att fokusera på piaff och passage.

Vicke visade sig ganska tidigt ha väldigt lätt för piaff uppsuttet, annars hade jag aldrig lagt något tid på det i det skedet av hans utbildning- även om piaffen är väldigt stärkande tex så finns det andra träningsmetoder som ger lika bra effekt.

Han piafferar även fint på töm även om jag tömkör väldigt sällan.

Passagen kommer inte alls lika naturligt men den vill jag träna eftersom jag tror att den, liksom piruettgaloppen, har en mycket bra inverkan på arbetstraven.

Jag kan inte påstå att jag ännu ”brukar” träna just passage på något särskilt vis- än så länge gör jag det för sällan för kunna säga att jag har utarbetat någon plan eller strategi; jag får helt enkelt se hur det lämpar sig bäst att få fram den.

Som jag skrev igår funkade det då bra ur den samlade traven men jag vill inte gå så långt som att hävda att det alltid är så man gör eller börjar.

Vissa hästar är också lättare att få att trampa på töm än uppsuttet och för andra kan uteritt, framför allt på hemvägen, ge den extra laddningen som kan behövas.

Man får helt enkelt prova sig fram och för oss amatörer tycker jag inte heller att detta är något man måste lägga tid och energi på om hästen har stora svårigheter- då är det bättre att träna på annat eller möjligen om man tvunget vill- ta hjälp av en skicklig utbildare.

Ovan lite hyfsad piaff och nedan lite bättre dito!

Bebis-bär

Blev lite barnsligt glad när jag såg dessa bebis-bär igår!

Köpte en jordgubbsplanta av en privatperson via Facebook för några veckor sedan och hon var så där härligt entusiastisk som en del odlare är kring sina grödor och utlovade digra skördar om något år.

Men det ser alltså ut som om Henke och jag kommer att kunna knapra på i vart fall var sin egenodlad jordgubbe redan i år!

Fredag- repriser

Korrekt till sista steget under ridpasset….

Idag körde jag en repris av gårdagens träning fast i ”mitt” egna ridhus.

Och medan det bokstavligen droppade svett från Vicke igår pga värmen var han idag ”bara” lite lätt fuktig under sadeln och på halsen- skillnaden mellan att rida 12 på dagen eller 7 på morgonen he he…

Jag nöjde mig efter 35 minuter, liksom igår, tyckte jag hade en bra känsla i både piruettgaloppen och den efterföljande traven som är den typ av trav (”powerful”) som jag alltid vill ha.

Nu vet jag i alla fall hur jag ska få fram den (direkt ur piruettgalopp) och det är ju ett gott steg på vägen.

När den sedan börjar dippa tar man lite galopp igen osv 🙂 .

När Molly och jag vinkade hejdå till Vicke stod han nöjt och betade och det hoppas jag han ägnar sig åt resten av dagen.

Bajsätare

Har gjort en intressant reflektion:

Sedan jag började fodra med helhavre finns det inga bajshögar i Vickes hage- de är helt pulveristerade, av fåglar måste jag anta.

Jag ska kanske betona att det inte finns en massa synlig havre i bajshögarna men uppenbarligen inser fåglarna att det finns något ätbart att leta efter!

Och Vicke är den enda hästen som äter havre på anläggningen medan alla andra äter olika müsliblandningar och det är en enorm skillnad.

I alla andra hagar ser man ”riktiga” bajshögar här och där- hos Vicke inget alls!

Torsdag- bästa känslan

Idag släppte jag Vicke i en ny hage med mer gräs och han växlade mellan att äta på grödan och på sin haggranne höll jag på att säga 🙂 .

Skämt å sido men Vicke kastar sig aldrig över gräs som besatt utan kan mycket väl roa sig med annat och han kommer alltid, alltid, alltid när man vill ta in honom oavsett om han har varit ute 1 timme eller 8.

Och han är ett snällt sällskap som jag aldrig har sett har försökt att skada en annan häst och därför är jag också väldigt försiktig med honom- jag är noga med att inte utsätta honom för onödiga risker genom att tex släppa ihop honom med vilken häst som helst.

Hos Olof ställde denne frågan vad vi skulle träna på och mitt svar blev ”piruetterna” som varit sorgligt men förklarligt eftersatta länge.

Men även om de inte ingår i mina tävlingsprogram märker jag att träningen av dom ger en fantastiskt fin effekt på den efterföljande traven- kunde jag sväva in så på banan så rör han sig faktiskt för en 8:a, så stor blir skillnaden…tro det eller ej.

För övrigt provade jag att rida passage ur den samlade traven idag efter ett tips från bloggläsaren Liv och se på f..n 🙂 , det blev hur bra som helst!

Speciella annonser del 655: ärligt om inackorderingar

Läser följande annons på nätet:

”Vi söker i första hand inackorderingar som är likasinnade oss. Att man tränar sina hästar målmedvetet, lättast i hoppning då det oftast står hinder framme på anläggningen. Vår anläggning är anpassad för tävlingshästar med små men godkända hagar, därav behöver hästarna röra på sig ordentligt varje dag utöver hagvistelsen.”

Det som jag tycker är utmärkt men väldigt ovanligt är att uthyrarna här är ärliga med vad de tillhandahåller men också vad de vill ha.

Jag har ju genom åren haft väldigt mycket åsikter om stallplatser med små hagar och/ eller få timmar i hagen och då framför allt eftersom jag anser att det ÄR skillnad på häst och häst.

Har man en häst som man enbart rider lite lätt några gånger i veckan (säg 30 minuters lätt ridning 4 dagar i veckan) så anser jag att en sådan häst inte har på en anläggning att göra där hästarna är ute 6-7 timmar i små grusrutor.

Man kan så klart diskutera om NÅGON häst ska stå i små grushagar men om vi lämnar just det därhän så menar jag att en häst som rids ”ordentligt” varje dag, som tränas och tävlas, i vart fall får sitt behov av RÖRELSE tillgodosett på ett helt annat sätt oaktat hage medan promenadhästen ”måste” röras på mer än vad en grusruta kan kompensera för sporadisk ridning.

På gott och ont finns det så gott om stallplatser i Skåne att stallägare verkar ”ta in vilken typ av hästar som helst” medan jag hade önskat att man var mer selektiv, som i exemplet ovan.

Då har man varit ärlig från början och det behöver inte heller bli ”snack” i efterhand där tex hästägaren klagar på för små hagar, för lite hagtid osv eller där stallägaren stör sig på en hästägare som ”aldrig” rider.

Har själv hört ovan massvis av gånger och det blir sällan produktivt.

Onsdag- plåster

Min morgon inleddes med en uteritt och jag måste ha varit i helt andra tankar för plötsligt insåg jag att det gick kor i en hage som vi var tvungna att passera för att komma vidare.

Jag blev väldigt positivt överraskad när Vicke gick förbi utan större reaktioner fast korna var max 20-30 meter ifrån honom- kor har ju tidigare varit hans stora skräck.

På hemvägen hade korna flyttat sig längre in i hagen (syns på bilden ovan) och DÅ blev det lite spänd hals och stora ögon men inget mer än så.

Under turen tränade jag lite piaff och passage, det förstnämnda kommer lätt och naturligt men passagen blir än så länge ”ej stillastående piaff”, dvs Vicke tar bara pyttesmå piaffsteg framåt. Men det handlar nog delvis om att han inte förstår vad som förväntas- när jag driver framåt vill han helst av allt stå kvar i piaff, gissningsvis för att han tror att det är det jag vill. Fick ändå några sekvenser som kändes bra men svårt att avgöra utan speglar 🙂 .

Efter diverse stallpyssel åkte vi hem och Molly drog nog ett lättnadens suck.

Som jag har berättat tidigare har hon fått ett plåster i stallet som är omöjligt att bli av med, valpen Mia !

Tråkigt att hon inte alls vill leka trots Mias mer än enträgna försök men det är som det är…

Fibersand?

Hos Olof….

Besökte ett fint stall med ett ännu finare ridhus nyligen och började fundera då det sistnämnda hade fibersand som underlag.

Min fråga till mig själv var: skulle jag våga flytta till ett stall med detta som ridhusbotten?

Jag tycker ju att fiber är såååå bra att rida på men många skickliga ryttare varnar för en överanvändning och jag rider ju mycket i ridhus, framför allt på vintern.

Nu har varken ”min” anläggning eller Olofs fiber utan mer traditionellt underlag men jag tycker att detta är hur bra som helst när det hålls efter med harvning och upplockningstvång.

Vad säger ni; har ni fiber, skulle ni vilja ha det, fördrar ni annat och vad i så fall?

Tisdag- fint ridhus

Idag tränade jag för Olof i ett för mig nytt ridhus; hos Ted och Pernilla Velander på Flyingehus, knappt 10 minuters körning från ”mitt” stall.

Ridhuset är nybyggt och jag gillade verkligen designen med så mycket ljusinsläpp.

Visst är det fint?

Underlaget (fiber) passade Vicke utmärkt så det blev ett bra pass där vi checkade av linjer ur de program jag tävlar.

Nu ligger jag och solar på balkongen- hörde på nyheterna igår att detta är den varmaste maj i Sverige sedan man började mäta och det förvånar mig inte.

Här har inte kommit en regndroppe på 3-4 veckor och solen gassar varje dag sedan dess i princip.