Man talar en hel del om hästars hållbarhet, hur den ska uppnås osv.

Glädjande nog tycker jag att man ser en hel del äldre hästar som fortfarande tävlar aktivt på en hög nivå och gör det bra.

Igår träffade jag en bekant när jag var och tävlade och hennes häst gick en LB- det stoet är 28 år (!!!!) år gammal. Respekt säger jag!

Läste denna artikel nyligen och känner igen mycket i att vi inte har kommit så långt i att effektivisera stallarbetet som vi skulle kunna.

Jag tror inte bara att det handlar om ekonomi/pengar även om detta så klart oftast krävs om man ska göra någon förändring utan det är nog en attitydfråga eller vad jag ska kalla det också.

Vissa hästägare trivs med att stå och mocka i 30 minuter medan de filosoferar över allt möjligt men som stallarbetare är man, eller BORDE man vara tacksam över allt som underlättar ens arbete, gör det enklare, fysiskt lättare osv.

Jag har besökt en del nybyggda stall och ridhus där tex tunga dörrar/ ridhusportar öppnas automatiskt genom en knapptryckning- väldigt smidigt och ergonomiskt idealiskt.

Stalluften är en annan sak som absolut går att modernisera.

Det finns tveklöst bättre sätt att reglera temperaturen på än att öppna eller stänga stalldörrarna men det kostar givetvis att installera apparaturen och åter igen; även viljan till förändring ska finnas.

Finns redan företag som jobbar med detta, exempelvis Sauter som sysslar med rumsautomation och vars produkter, mål och visioner är att bland annat göra driften av nya (och även gamla) stora byggnader (exempelvis stora stall och lantfastigheter) så automatiserade och även så miljövänliga som möjligt.

Kortfattat kan deras lösningar göra att en eller väldigt få personer kan sköta om stora byggnader helt själva samtidigt som driftkostnaderna minskar ordentligt. Det kan anses väldigt futuristiskt och framtidsinriktat att nu även stora klossar till byggnader går att automatisera mycket längre än man tror men automatiseringen sparar extremt mycket på miljön då sensorerna och automatiken exempelvis gör att ingen onödig värme och energi släpps ut eller att vissa utrymmen är för varma. Det gör även att byggnader som exempelvis stall skulle kunna hålla perfekt temperatur och luft året om.

Jag hade i alla fall med glädje stått i ett så automatiserat stall vad gäller temperaturen och sluppit det väldigt vanligt förekommande tjafset om öppna vs stänga dörrar/ fönster, om vem som fryser (oftast hästägarna långt mer än hästarna) osv.

Max 1 meter från vår ytterdörr…..

Minns ni detta inlägget från förra året?

Jag är helt övertygad om att samma fågel är tillbaka och jag är heeelt faschinerad!

Nu håller den ibland till på vår innergård och så fort den ser Molly hovrar den nära henne.

Härom dagen flög den nästan in i vår lägenhet????

Alltså….jag börjar undra om den en gång i tiden varit tam; kanske omhändertagen som unge av någon?

…..så är det en beskrivning av mig….typ 🙂 !

Så här i föltider är det många som vill ha hjälp med att döpa sina bebisar och förslagen kan verkligen variera huuuur mycket som helst.

Och att smaken är som baken blir väldigt tydligt 🙂 !

Ganska vanligt är att man på något sätt slår ihop mammans och pappans namn, det är Vicke själv ett exempel på.

Mamma: VIChy Nouveau och pappa: CAMARO M blir ju Viccamaro om man sätter ihop de första bokstäverna.

Något som är relativt vanligt som jag inte alls förstår är att döpa hästen efter någon kändis!

Ni anar inte hur många Whitney Houston, Donna Summer, Jon Bon Jovi och Van Halen (bara för att ta några random exempel) det vimlar av!?!?

Nu är jag ju ingen kändis och kommer aldrig att bli men JAG skulle ju inte vilja att någon döpte sin häst efter mig…..Birgitta Jacobson…hur f..n skulle det se ut *ASG*!!!

Själv har jag faktiskt aldrig döpt något av mina djur….de hade liksom sina namn när jag köpte dom, på gott och ont ha ha ha!

Däremot har jag ju dille på diverse smeknamn på framför allt hundarna så Molly kallas för allt möjligt (Mimmi, Mishi, Gullan osv osv) troligen helt utan sin vetskap 🙂 !

Vicke hade ju med sig sitt ganska självklara smeknamn när han kom men honom kallar jag även för Vicks medan Olof kallar honom för Vickster.

Ja, jag gissar att flera av er känner igen detta inte så mogna djurägarbeteende 🙂 !

Molly-Polly

Vickster

Så här års vimlar det av olika statusuppdateringar på nätet där hästägare berättar om föl de fått.

Det är verkligen härligt att titta på alla bilder på små sötnosar och jag minns med längtan de föl som föddes på den förra anläggningen där jag hade Vicke.

Det var så roligt att klappa och gosa med dessa minihästar och jag gjorde det massor.

Nu skulle jag ju inte vilja ha ett eget föl och ser hobbyuppfödning som ett långt större ”besvär” än det man får ut av det så att säga men det ska inte förnekas att föl är underbara.