Ibland säger man ju skämtsamt att ens djur slukar pengar om de är dyra i drift.

Ovan syns verket av en varghund och så här skriver ägaren:

Oj, oj, oj, ibland är XX billig. Hon har ätit sönder två 500kr sedlar. Jag har varit i kontakt med banken, skall åka upp för att se om dom kan lösa in dom. Har tejpat så mycket jag kan. 😍👹

Köpt för 299:- år 2014

Har ni följt diskussionerna om att ridhjälmar måste ha en viss märkning för att få användas efter 2017?

Jag tycker allting känns ganska luddigt och framför allt undrar jag en sak efter att ha studerat min egen och en stallkamrats hjälm.

Hur ska man för egen del veta eller för den delen kunna bevisa på tex tävling att ens hjälm är godkänd om ”lappen” som sitter inne i hjälmen har blekts eller blivit urtvättad?

På min hjälm går innerfodret att ta bort och jag har tvättat det flera gånger = lappen går inte att läsa ens under mikroskop!?!?

En kommentar från en fd stallkamrat om att hon hade köpt en viss häst om den inte var ”så stor” fick mig att fundera.

Finns det storlekar på hästar som hade fått er att avstå från köp?

För liten eller för stor häst och var går gränsen?

Jag föredrar ju tveklöst stora hästar så ska JAG betrakta en häst som ”för stor” fick den nog vara närmare 180 cm.

Och då skulle jag främst backa pga hållbarheten då så stora hästar, enligt min erfarenhet i alla fall, KAN ha en ökad sannolikhet för att ”gå sönder”.

Vad gäller mindre hästar ska det nog oerhört mycket till för att jag skulle köpa en häst under 163 cm. Då ska extremt mycket uppväga litenheten.

Mina senaste hästar har för övrigt varit 173, 170, 167, 170 och 173 cm.

Fick ett mail från en god vän för ett tag sedan och det lyder så här:

Härom dagen när hästen står i uppbindningen kommer det in ett äldre par (de brukar gå inom stallet ibland när de är ute på promenad med sina hundar), jag ser i ögonvrån att hästen tuggar på ngt så jag frågar om de gett honom ngt. Jodå, äpplen blir svaret. Och då trodde jag f-n i mig att jag skulle gå i taket!!! Denna häst som jag kämpat med sedan månader tillbaka och som absolut INTE får äta äpplen, hösilage etc (detta står på boxen men jag kan ju inte hänga en skylt om halsen på honom). Jag sa till dem att de inte får ge hästarna utan att fråga och att just denna hästen inte tål äpplen mm. De svarade då tillbaka att äpplen gillar ju alla hästar och att de minsann alltid matar hästarna när de är i stallet!
Jag undrade då om de tyckte det var ok att jag utan att fråga ger deras hundar godis, korv etc. Men det tyckte de naturligtvis inte, det kom ju inte på frågan och var absolut inte samma sak!!!!

Nu undrar min vän om det är hon som är en surkärring som överreagerar eller om jag håller med?

Och med risk för att betraktas som surkärring jag också så håller jag utan tvekan med!

Om man vet vilket helvete det kan vara eller själv har haft en häst med magproblem (kostnader, oro, risk för månadslånga diarréer osv) så blir man rabiat om ”folk” tar sig rätten att fodra ens häst efter eget tycke- det kan jag utan tvekan förstå.

Jag har tack och lov själv varit förskonad från dylika bekymmer men vet flera fall enligt ovan och där ägarna kämpat hur länge som helst.

Sedan tycker jag över huvud taget inte att det är ok att gå runt och ge andras hästar godis- som vi diskuterade för ett tag sedan finns det djur som blir ”tiggiga” otroligt snabbt och det beteendet tror jag ingen vill uppmuntra.

Minns tex att vi hade en häst på ridskolan som bankade helt frenetiskt i boxdörren bara han anade att någon annan häst fick godis- inte så kul att lyssna på och kunde ju även skada hästen.

Men vad säger ni läsare?

Är det jag och min vän som är lite väl överdrivna i vårt tänk och ska man få ge andras djur lite godis om man vill eller måste man alltid fråga först?

PS. För övrigt säger jag ALLTID ja om någon vill ge Vicke godis för han börjar inte åbäka sig och det händer dessutom extremt sällan.

Ett råd jag själv försöker följa i alla fall.

Och hur många har inte diverse finporslin, bestick och dylikt som inte blir använt på åratal bara för att man är så rädd om det?

Egentligen vansinnigt när man tänker efter- det gör liksom ingen nytta i sitt skåp eller låda….

Denna måhända originella klippning är tänkt att förhindra att hästen får skav av ryttarens skänklar.

Vi får se om det hjälper!

Tycker att detta svart-vita foto på Molly taget av Henrik blev pricken över i:et på vår nymålade köksvägg!