Har aldrig tänkt på ovan- har ni?

Sitter och läser en diskussion om vilodagar på nätet och blir både förundrad och lite full i skratt åt flera kommentarer i stil med: ”ett par dagars vila per vecka, för att musklerna skall kunna få tid för återhämtning /uppbyggnad.”

Det handlar alltså om hobbyhästar- inte djur som går världscupen och för mig blir det komiskt med ovan argument för om hästen behöver mer än en vilodag i veckan så måste jag fråga mig hur/ hur länge man egentligen rider?

Att man inte hinner/ vill/ har lust att rida då och då köper jag absolut- man kanske har annat i sitt liv som man vill prioritera men att ”skylla på” hästens behov av återhämtning tycker jag som sagt blir komiskt om vi talar om en fullt frisk hobbyhäst.

Jag är ju tvärtom av åsikten av de flesta av oss skulle kunna rida våra hästar långt MER- inte mindre och att vi inte gör det beror på en massa faktorer men låt oss vara ärliga med det och inte prata om våra djur som om de vore elitidrottare 🙂 .

Hur gör ni med vilodagar? Planerar ni dom? Hur många brukar det bli i veckan?

Jag ger Vicke en vilodag var 7-10:e dag ungefär, lite beroende på hur hårt han tränat, årstid, väder, eget behov av att få mer ledig tid någon dag osv.

Är som nämnts övertygad om att han hade kunnat motioneras 365 dagar om året men givetvis med olika intensitet.

Härom dagen rotade jag igenom lite gamla pärmar och hittade bland annat en diskett (!!!!) med Herons tävlingsresultat (vet yngre människor ens vad en diskett är ha ha ha???).

Hur som helst; det ena ledde till det andra och jag började fundera på hur många placeringar jag har skrapat ihop genom åren.

Tänkte att det nog borde vara runt 200 och när jag räknade efter så blev det runt 210 med en felmarginal på kanske 3-4 stycken.

Har ni alls koll på era resultat?

Sparar ni alla dressyrprotokoll?

Sparar ni alla rosetter/ plaketter?

Jag har faktiskt sparat alla protokoll i pärmar och rosetterna ligger i någon låda i källaren, plaketterna likaså.

En samvetsfråga måhända:

Om ni köpte en sak väldigt billigt på tex en rea eller outlet; skulle ni kunna tänka er att sälja den för mer än vad ni själv har betalat?

Varför/ varför inte?

Vill man handla billigt ska man definitivt åka till Ullared om man inte bor för långt bort.

Inte ovanligt att jag ser saker annonseras ut på nätet av privatpersoner till ett avsevärt dyrare pris än vad grejerna kostar där…

Min vackra Equipesadel!

För ett tag sedan tyckte Olof att min sadel kändes lite ”rickig” i sidled och för att göra en lång historia kort föreslog en sadelutprovare att jag skulle ”padda upp”  den framtill.

Jag köpte en fårskinnspadd med ilägg på Hööks, tog bort paddarna baktill och behöll 2 av 3 paddar framtill enligt rekommendation.

Red 2 relativt normala pass på Vicke, dvs inte osedvanligt ansträngande- hästen gick hur bra som helst MEN:

Jag hade så fruktansvärt ont i ryggen dag 3 så jag visste knappt var jag skulle ta vägen.

Som tur var skulle Olof rida och han satte fingret på problemet direkt; trots att paddarna bak var borttagna hamnade sadeln ändå, tack vare det tjocka fårskinnet, i en sådan vinkel att även han kände av korsryggen efter att bara ha skrittat omkring några minuter.

Och detta handlar alltså om centimetrar- inte att sadelns position har ändrats hur mycket som helst så att säga.

För att ytterligare korta ner historien så lämnades padden tillbaka och en av FILT är beställd i stället.

Jag har redan provat en sådan genom sadelutprovaren och den höjer bara sadeln framtill så det ska inte orsaka mig några fortsatta ryggbesvär.

Vad jag egentligen ville komma till med denna berättelse är hur ibland ytterst små justeringar av utrustning kan påverka ryttaren och hästen ganska rejält om det vill sig illa- eller så får man en avsevärt bättre känsla eller en häst som går mycket bättre än någonsin.

Så man borde kanske oftare se över sin utrustning för även om man är nöjd så kan det finnas sådant som verkligen gör märkbar skillnad och varför inte prova?

Om ni vill veta, om det finns det säkert många som vill gissar jag 🙂 , så är det rätta priset om man vill sälja en ”normal” hobbyhäst snabbt och utan komplikationer 60.000!

Jag har sett det så många gånger nu- i alla fall i Skåne så det stämmer absolut 🙂 !

Sålde för övrigt även Archie för 60′- honom köpte en ridskola OSEDD?!?!

Vill man få ut mer pengar får man räkna med många provridningar, ännu fler….ursäkta….idioter som ringer och ”klyddar” och under tiden tickar stallhyran, försäkringskostnaden, hästen ska skos och inte minst skötas och ridas dagligen fast man har tappat lusten för DEN hästen.

Har man riktig otur så skadar sig hästen under tiden och då går den definitivt inte att sälja på ett tag….

Nä…sätt 60.000 i annonsen och så är saken klar- tro mig!

Idag är det 1 år sedan världens finaste Soya lämnade oss!

Det är också 1 år sedan lilla ”Bebbi” (Kaching) föddes:

Dagens diskussion:

Brukar ni rida ut ensamma eller med sällskap? Är detta ett medvetet val eller har ni inget val?

Jag rider oftast ensam vilket framför allt beror på att det oftast inte är någon annan i stallet när jag är där.

Jag rider nästan alltid efter hagintag och då är de flesta fortfarande i skolan/ på jobbet medan jag vill hinna rida och ha några timmar på mig att vila INNAN jobbet (jag jobbar ju natt).

Annars är det roligare att rida med sällskap tycker jag- under förutsättning att man rider med någon som har en vettig häst.

Jag är inte intresserad av ”flängridning” eller att vara sällskap åt busig/ bockande/ stressad/ jättelat/ tittig häst utan vill kunna rida i ett sandat tempo och avslappnat.

Det är nog fler hästägare än jag som har tänkt den tanken ibland 🙂 !