Inlägg i kategorin Birgitta berättar/ tycker/tänker

Sann täckesnarkomani

Oj vilken sann film he he!

Nåja…kanske bara en aningens överdriven 🙂 !

Kom att tänka på den friska promenadhäst i sina bästa år jag såg i ridhuset för ett tag sedan.

Oklippt men med ridtäcke i ridhuset I PLUSGRADER ?!?! Why oh why 🙂 ?

Tja…täcket var snyggt i alla fall….

Er bästa stund?

Oftast kommer jag hem från stallet strax innan 16.00, kanske svettig efter ett ridpass och nästan alltid hungrig.

Efter att ha ätit, legat i badkaret för att få upp värmen och sedan lagt mig i myskläder i soffan med min kära I-phone i näven och en repris av Greys Anatomy som jag sett tusen gånger: det är min bästa stund i vardagen 🙂 !

Vilken är er?

Tappar ni motivationen?

Sitter och läser följande på ett forum på nätet:

Kära medlemmar!
Jag är inne i en totalübersvacka!
Jag tycker det är tråkigt att rida, hästen skenar, kastar sig, sticker.
Jag har heeelt tappat motivationen. Och hästen med känns det som.
Vad göra?

Hitta glädjen igen..? Men hur?
Ska försöka rida ut mer i helgerna, men jobbar 8-16 vardag så vad göra i veckorna?
Ridhuset känns såååå tråkigt. Försökt med bommar, tömkörning, löshopp.

Hittar inte glädjen.

Tipsa!

 

När jag läste hur hästen beter sig tänkte jag i mitt stilla sinne att jag hade mer än tappat motivationen- jag hade inte velat äga en häst som beter sig på detta vis.

Det intressanta var att personen fick massor av svar (allt från att lära hästen spansk skritt till att lägga ner ridningen ett tag) medan ingen verkade reflektera över att det både låter farligt och tveklöst ”icke-roligt” med en häst som skenar osv.

Nåväl; ovan fick mig att fundera över det här med tappad motivation för den inträder ofta vintertid bland hästägare har jag hört och läst.

Själv drabbas jag aldrig så länge hästen är frisk, jag är bara så tacksam över detta faktum (hälsotillståndet) och har dessutom inordnat mitt hästliv på ett sådant vis att det inte ska kännas motigt.

Det viktigaste i detta sammanhanget är nog dels närheten till stallet och tillgången till ridhus- hade jag inte haft det sistnämnda hade min motivation rasat ihop som ett korthus tror jag; jag har aldrig provat och vill inte göra det heller.

Men hur känner ni?

Tappar ni motivationen ibland och när inträffar detta? Vad gör ni åt saken och hur går det över?  

Tillgång till ridhus- framför allt när det är kallt och fruset ute: en förutsättning för min motivation!

Mer självklar forskning

Jag är av åsikten att man ibland forskar på för mig självklarheter och här är ytterligare ett exempel 🙂 !

Att hästar svarar bättre på en morotsbit än att man kliar deras manke har jag vetat i urminnes tider och brukar också skoja om ibland eftersom alla mina djur har varit matglada.

”Kunde man få Heron att förstå att ju bättre han gick i dressyr desto mer godis skulle han få så hade han gått svår dressyr inom en vecka” minns jag att jag skämtade om redan för snart 30 år sedan 🙂 !

Och för förtydligandets skull: nej, jag tycker INTE att forskning är onödigt men hade ibland önskat att det forskades på mer relevanta ting.

När man slutar på ett jobb

Har vid några tillfällen förvånat läst på Facebook hur folk ondgör sig över sina arbetsplatser.

En som precis slutat på ett jobb skriver något i stil med ”fy fan vad skönt att lämna XX” medan en som hade några veckor kvar att jobba på en annan arbetsplats liksom räknade ner dagarna och kom med upprepade uppdateringar i stil med ”bara 2 veckor kvar- längtar”, ”en vecka kvar- längtar efter att slippa XX” osv.

Det värsta var en anställd som medan hen jobbade och INTE hade sagt upp sig ständigt jämrade sig över hur fruktansvärt hemskt det var att behöva gå till jobb XX?!?! Och hade mängder av arbetskamrater som vänner på FB?!?!

Alltså; fattar man inte att ibland ”hela världen” kan läsa och hur fort rykten sprids?

Varför avsluta en anställning på detta vis och utan att uppenbarligen bry sig om eventuella referenser eller att presumtiva arbetsgivare kan läsa om hur man beskriver sin arbetsplats?

För mig är det korkat och onödigt; bättre att sluta ”med flaggan i topp” än att bjuda på sådana kommentarer som kan komma tillbaka och bita en hårt i röven….

Lösa licens

Då är eller börjar det bli dags att lösa tävlingslicens inför 2017 och precis som tidigare år är jag larvigt (?) skrockfull och löser bara endagslicens!

För massor av år sedan sa en luttrad hästägare som varit med i leken i ”tusen år” ungefär så här till mig:

”Lös inte licens förrän i absolut sista minuten- man vet aldrig vad som händer”.

Det var på den tiden man inte behövde ha löst licens för att kunna anmäla sig (på den tiden POSTADES anmälningarna) utan det räckte att kunna visa den när man kom till tävlingsplatsen men då var man å andra sidan tvungen att lösa årslicens direkt och kunde inte ”dela upp den” så som man kan nu.

Ja, jag vet att det är tramsigt och SKULLE hästen bli långvarigt så sjuk att man inte kan tävla är utlagda pengar för en licens säkert ”det lilla” i sammanhanget men jag är som sagt skrockfull….

Min älskade tävlingspartner!

Dagens hjälplösa människor

Med Internets frammarsch och tillgången hos (väl?) i princip alla hushåll blir man varse hur hjälplösa/ korkade/ lata/ bekväma/ okunniga (det är bara att välja) en del människor är.

Jag är medlem i en hel del Facebooksidor och där kan man läsa alla möjliga frågor som jag verkligen skakar på huvudet åt.

Var har det sunda förnuftet tagit vägen?

Eller ens sinnen (lukt/syn/ smak)?

Har man helt mist förmågan att söka information på annat sätt än att fråga andra internetanvändare eller ids man inte kolla upp något själv?

Här några random exempel:

* Är det någon som vet när City Gross i Staffanstorp stänger idag?

*Kan man frysa julskinka?

*Kan jag äta en nötchokladkaka som har stått framme i någon vecka?

*Kan man ha potatis till köttfärssås om man inte tycker om pasta?

* Behöver jag ringa efter veterinär när min häst har fått ett pyttesår som den inte är det minsta halt av?

* Vilken sadel tycker ni att jag bör köpa utifrån den här bilden tagen på min häst på 50 meters håll när den betar i hagen?