Skrivet
Något jag tycker att alla borde investera i och ha liggande i sitt hästapotek är detta skoskydd som finns att köpa på Hööks för 79:–.
Man vet aldrig när man drabbas av någon hovrelaterad skada eller ”bara” en tappsko och detta skydd kan vara till bra hjälp- i alla fall i boxen och sjukhagen.
En rulle silvertejp för några tior är inte heller fel…
Skrivet
Följer detta lilla djur på Instagram och varje gång en ny underbart gullig bild läggs upp säger jag skämtsamt till kärleken: ”kan vi inte skaffa en”.
Så klart 🙂 kommer vi inte att köpa en tvättbjörn hi hi men erkänn att den är söt som socker!
Skrivet
I förra veckan gick den årliga ”Bonnamarknaden” av stapeln i Staffanstorp.
Det är inget märkvärdigare än att man stänger av huvudgatan i centrum och så finns det en massa stånd som säljer det gamla vanliga krims-kramset som man hittar på alla marknader.
Ändå ett trevligt avbrott i småstadsidyllen kan jag tycka MEN:
Som vanligt på marknader och festivaler kan jag inte låta bli att undra över varför folk tvunget måste ha sina hundar med sig?!?!?
Att man inte kan lämna små barn ensamma hemma om man själv vill gå ut och roa sig/ strosa bland stånden kan jag absolut förstå men varför fyrfotingarna inte kan lämnas i hemmets lugna vrå förblir en gåta?
Ingen ska inbilla mig att hundar i allmänhet finner nöje i att trängas med en folkhop som rör sig i sakta mak och där de riskerar att bli trampade på eller ”överkörda” av barnvagnar.
Nej, lämna djuren hemma för allas bästa säger jag!
Skrivet
Bästa vännerna vid utsläppet.
Varje eftermiddag tar Lillis en eller flera siestor i mammans ensilage.
En rolig skylt jag såg på vår uteritt.
Skrivet
Läste på Facebook hur någon ondgjorde sig över en bild där remmen runt nosen (den JAG kallar nederrem men som många andra verkar kalla något annat som jag har glömt) var knäppt på fel håll.
Personen menade att detta är rätt sätt att knäppa remmen; så att ”flärpen” pekar neråt…..
….medan jag och flera med mig menar att det är så här man sätter på remmen:
Så klart en smaksak egentligen men hur gör DU?
Skrivet
Jag både har varit tillsammans med en snusare i en herrans massa år och är det just nu.
Innan första förhållandet med en snusare inleddes trodde jag att det skulle störa mig jättemycket men det har det faktiskt inte gjort alls.
Jag tänker inte ens på att nuvarande kärleken snusar för det märks liksom inte.
Hur som haver blev jag tipsad om att det finns en hel del nikotinfritt snus och det LÅTER väl bra, eller hur?
Men min fråga är: kan de va’ nåt?
Någon som provat eller vet någon som provat?
Ibland är ju diverse ersättningar (tex light-produkter, sockerfritt godis osv) väldigt långt ifrån orginalet vad gäller smak ( inte en åsikt jag generellt delar men vet många som tycker) så kanske är också detta ingen hit?
Men kanske värt att prova eller vad tror ni?
Skrivet
Då och då raljerar jag lite över ungdomar som så fort de får någon form av, som DE uppfattar det i alla fall, kritik kallar oss lite äldre för BITTRA.
Det verkar vara ett populärt ord för att klaga på andra och jag har hittat ett minst lika vanligt till- i alla åldersgrupper:
KRÄNKT!!!!
För det är väl inte bara jag som har reagerat på hur ”alla” numera känner sig kränkta av fan i mig allting!
Vad ÄR det med folk?
Är det berättigat eller är en del människor idag inte kloka och ”gnällrövar” rent ut sagt?
Vad tycker ni?
Skrivet
Skrivet
För säkert 30 år sedan hittade jag en fin dikt i en tidning och den har följt med mig sedan dess.
Jag är inte där än men kommer väl förhoppningsvis dit någon gång:
Till slut blir vi alla gummor, om vi lever länge nog, fast det trodde ju inte flickan när hon sprang i sin barndoms skog.
Hon som hoppade i höet, från ladans högsta topp och sprang ikapp med hästen, på ängen i vild galopp.
Då var det så fjärran tänka sig att ungdomens fröjder tog slut, så man måste sakta på stegen- fast i hjärtat är allt som förut.
Skrivet
Bläddrar i senaste numret av Ridsport och ser att de också äntligen har vaknat och tar upp ett problem som jag har belyst flera gånger genom åren på bloggen: hur ekonomiskt påfrestande det kan vara att ha ridande barn.
Jag tror att det kan kännas som en lättnad att läsa om att man inte sitter ensam i denna dyra båt och ett citat berörde mig extra mycket:
”Jag och min man bestämde oss för att vi ska satsa på barnens intresse. Vi har byggt stall och lånat till ponnyer. Utåt håller vi fasaden uppe men vi trampar vatten för att hålla oss över ytan. Jag skäms för vår medhavda matsäck…”.
Ja, så kan det alltså se ut och jag är inte ett dugg förvånad- tvärtom.
Fast jag tycker att det är sorgligt och hoppas innerligt att barnen förstår och uppskattar vad föräldrarna gör för deras skull.
Och jag tror som sagt att detta är en mycket vanligare verklighet än den där man utan uppoffringar köper lastbilar och exklusiv utrustning.
Senaste kommentarer