Inlägg i kategorin Birgitta berättar/ tycker/tänker

Partnerpresentation

Bäst!

En sak jag sett flera gånger både IRL och på nätet och som stör mig så att jag måste skriva av mig är hur en del personer ”presenterar” sin partner.

IRL blir jag otroligt illa berörd när par tjafsar sinsemellan offentligt och jag skulle absolut ta upp det med min egen och be honom att aldrig göra det igen om det hände.

Fast just Henrik och jag tycker väldigt lika i den frågan så det lär inte hända.

Men även på nätet ser jag ibland hur, faktiskt bara kvinnor, liksom vill låta påskina att deras partner är en ”toffel”, hur de kan ”bossa” med denna person, vilka dumma saker personen gör osv.

Det kan uttryckas i ord eller bilder och det ska måhända föreställa att vara roligt eller ge sken av en tuff, självständig kvinna men det blir för mig bara pinsamt.

Och jag skulle aldrig tolerera att framställas så av min partner.

Man ska överhuvud taget vara försiktig med vad man återger kring andra, lätt identifierbara personer på nätet och bara för att man råkar stå någon väldigt nära är det inte säkert att den personen vill visas upp på ett visst sätt eller över huvud taget faktiskt!

God efterrätt

I helgen var jag och Henrik på en liten bjudning och blev då serverade en jättegod cheesecake!

Nu älskat jag ju just denna efterrätt väldigt mycket men det som var lite speciellt med detta bakverk var att det var gjort enligt ett vegan recept.

Vill man göra det enkelt för sig kan man prova denna varianten i stället men då blir det inte ett veganskt alternativ.

På tal om vegansk, har ni lagt märke till hur mycket godis som numera marknadsförs som veganskt?

Jättebra att detta alternativ finns tycker jag och nu vill jag bara, å Henriks vägnar hitta fler laktosfria choklad.

Det är fortfarande långt ifrån alla storköp som har dom; konstigt tycker jag.

Man tager vad man haver

Vickes hage är ju en grushage som det bara växer enstaka grässtrån i men i avvaktan på att vi kan använda sommarhagarna har han i alla fall mellanrummet mellan gräshagarna att gå och beta i då och då.

Så här har han gått sedan den 23 april när dessa kort togs och gräset har hunnit växa sedan dess.

Det blir bara ca 1 timme om dagen som han går där; eftersom det inte är en ”riktig” hage vill jag bara ha honom där under uppsikt men det är verkligen bättre än inget och att stå och handbeta honom ids jag inte.

Jag har hört att en del redan har släppt hästar på bete och jag har också hört varningar om hög sockerhalt i gräset och hög fångrisk pga detta men en timmes betande om dagen känns som riskfritt för min stora häst.

Här kan man läsa mer om invänjning på gräs!

Skönheten och odjuret

Perfekt exempel på mig och Vickster på samma foto.

Han vacker som en dag, jag….ja, jag ska inte säga vad jag tycker men ni ser själva 🙂 🙂 🙂 !

Av 10 kort ser 9 ut så här 🙂 !

Och nej…det är ingen tröst när min snälla man säger ”men älskling…det är ju så här du ser ut”!?!?

Please…låt mig leva kvar i min illusion 🙂 !

Svårfångad

Jag läser ibland om hästar som är otroligt svårfångade i hagen och är väldigt glad att jag aldrig haft något sådant djur.

Jag brukar tvärtom känna ett litet glädjehugg i hjärtat när Vicke oavsett hur lång eller kort tid han varit i hagen och även om han skulle vara fullt upptagen med att äta gräs, som han älskar, direkt kommer strosande när han ser mig.

Som sagt har jag läst om hästar som både jagats i timmar och fått lämnas kvar ute över natten för att man fått ge upp och det kan inte vara roligt!

En enda gång som jag kan minnas har jag haft problem med att fånga någons häst i hagen.

Det var på ridskolan för över 10 år sedan och eftersom hagen ändå var väldigt liten löste jag set genom att jaga på hästen lätt.

När den hade sprungit runt ett tag ville den stanna men då jagade jag på den igen och efter ett tag ville den inget hellre än att bli fångad.

Men det var som sagt en liten yta och jag behövde inte ens hålla på särskilt länge innan hästen lät sig fångas.

Hörde att en annan person som tillämpat samma metod fick hålla på i 2 timmar och att hästen var så trött till slut att den knappt kunde stå på benen. Den blev å andra sidan lättfångad därefter och inte bara den dagen….

Jag vill påstå att det för en vuxen, normalt hanterad häst till absolut största del handlar om ledarskapet eller bristen på detsamma om hästen inte vill låta sig fångas, precis som med lastning.

Sedan finns det säkert undantag men de är, åter igen precis som med lastningen, inte så många.