Som jag skrev för ett tag sedan hade jag gärna haft en häst till under några månader framöver (medan vi har en boxplats ledig i vårt stall och tills den häst som den är reserverad för kommer efter sommaren) men eftersom det verkar vara svårt att genomföra har jag hittat ett annat ”projekt” att roa mig med under en tid framåt.

Jag har ju aldrig haft/ ägt en yngre häst än en 3-åring (Décima och Archie) men tänkte nu ta mig an en 1-åring för att få lite egen vana i hur man hanterar så unga djur.

Den som ska få utstå mina omsorger och med sina ägares goda minne är ett snyggt rödhårigt sto som står på vår anläggning.

Rödluvan visade tidig mycket egen vilja och kommer nog att må bra av att få lite vägledning i hur vi människor vill att hästar ska uppföra sig.

Än så länge handlar det om att träna ”Messy” (som är efter Messenger) i att bli borstad över hela kroppen och att lyfta benen- vi har innan dess tränat på att gå till och från hagen självständigt vilket har gått utmärkt.

Fördelen med en så här liten varelse är att man inte behöver lägga några längre eller ens dagliga stunder på tex borstning- jag kommer att träna henne några dagar i veckan och så får vi se hur det hela utvecklar sig.

Det enda som redan känns lite jobbigt är att det ju kommer att dröja tills vi kan börja rida på Messy (vilket jag INTE planerar att ta hand om utan bara agera medhjälpare).

Tålamod är inte en av mina dygder utan jag vill göra allting nu, nu, nu så det är ju tur att det ändå finns en del man kan LEKA fram även med en bebis-häst.

Det gäller att vila upp sig…..

….innan den där besvärliga människan kommer och börjar…..

…..borsta och ha sig.

Men jag är sååå DUKTIG och uppför mig så fint!

En läsare ville att jag skulle göra ett eget inlägg om gårdagens avsnitt av Ryttareliten så här kommer det!

Som jag skrev till en bloggläsare i mail redan efter avsnittet så tycker jag att serien är jättebra och att karaktärerna växer mer och mer och blir nyanserade.

Har man något innanför pannbenet så tror jag nog att det framgår att deltagarnas liv inte är något surfande på en räkmacka- det är både hårt jobb, inre och yttre press att lyckas, leverera, tjäna pengar och precis som för oss hobbyryttare kan man otroligt snabbt stå och falla med en enda häst.

Just det sistnämnda har jag själv faktiskt inte riktigt tänkt på- jag har snarare tänkt precis motsatsen nästan ”ja, ja…det är väl inga problem när man har så många hästar att byta med”.

Sedan kan man ju vrida och vända på allt.

Alla deltagarna HAR som i alla fall jag ser det tveklöst haft (och/eller har) ”fördelar” som många hobbyryttare inte haft.

Att ha en stenrik pappa som Charlotte är få förunnat, att växa upp på Springfield farm och bara ha TILLGÅNG till hästar, ridhus, ALLT som har med ridning att göra och att som Peder vara uppvuxen i en familj som älskar hästar- visst har det högst sannolikt hjälpt dom alla på olika vis.

Men man ska också kunna FÖRVALTA det man omges av, klara pressen, vilja lägga tiden och energin osv.

Och som sagt; det tycker jag nog framgår i programmet att dessa personer gör.

Jaha…och idag är det första april vilket osökt leder mig in på frågan om ni någon gång har blivit lurade på ett verkligt minnesvärt sätt detta datum?

Själv är jag inte mycket för att luras- det ligger liksom inte för mig. Jag LJUGER aldrig utan är väl snarast ibland (för) ”brutalt ärlig”, på gott och ont. Ibland är det uppskattat…ibland verkligen inte.

Läste på Facebook att tidningen Ridsports aprilskämt är att ”Rolf-Göran Bengtssons ljumskar håller inte för hoppning- nu sadlar stjärnan om till dressyr”- det var väl ett ganska ”genomskinligt” skämt, eller hur?

Och i tidningen Equipage kan man läsa att skimmelägare kan ansöka om ett bidrag på 10.000 av EU för att ”färgens bevarande”. Också väldigt ”ljusblått” får jag säga…vem går på sådana ”skämt?

Om ni undrar hur en anslagstavla hos en seriös *HARKEL* socionom kan se ut så kan ni studera bilden ovan.

I stället för en massa VIKTIGA papper kan man beskåda flera bilder på Vicks, vars en bild på Kreon och Arch samt 2 bilder på älskade Soya.

Jag har faktiskt även en gigantisk uppförstoring på Archie på den ena väggen- den fick jag av en arbetskamrat för flera år sedan.

Har man inga barn så….

Hur ser det ut på era kontor? Några bilder på era djur, barn, respektive?

…tejp!

Läste en tråd på Bukefalos igår som hette något i stil med ”skulle du kunna tänka dig att sälja din häst till en ridskola” vilket fick mig att tänka på Archie.

Jag brukar ju ”kolla upp” honom med ojämna mellanrum, dvs hur det går på den ridskola dit han såldes.

Och, inte för att tävlingsresultat säger ALLT, det gör de så klart absolut inte, men det är ändå glädjande att se att han tävlar i både hoppning och dressyr på klubbnivå och oftast med fina placeringar, senast för bara några veckor sedan 🙂 .

Så nej, jag ångrar absolut inte försäljningen.

Och så här ser Arch ut numera och presenteras på ridskolans hemsida:

Arcimboldo, eller Archie som han kallas, kom till ridskolan hösten 2011. Archie är en lugn och väldigt snäll häst och har tävlats i dressyr upp till MSV C med fina resultat av sin förra ägare. Han är en mycket välutbildad och lydig häst.

Vi har en tillfällig hyresgäst i vårt lilla stall- den nykastrerade minishettisen Egon.

Idag när jag gick förbi hans box med en spångrep i handen insåg jag att det skulle behövas ETT tag med denna för att mocka hela hans box så det gjorde jag faktiskt 🙂 !

Det tog som rubriken säger typ 20 sekunder!

Tänk om alla hästar bajsade lika ”smart”, läs: i en enda hörna av boxen.

Oj, vad snabbt man hade mockat ett helt stall och vad lite strö som hade gått åt.

Jag undrar om inte detta hörn-bajsande är lite typiskt för hingstar även om vi för ett par år sedan hade ett kallblodssto som gjorde likadant.

Hennes box mockade jag på någon minut och ströet som gick åt var obefintligt.

Vickes box kan för blotta ögat alltid SE mer eller mindre ren ut men det är för att han har så mycket halm i den att han kan begrava sina högar som finns både här och där.

För mig är det inte ovanligt att när något nytt kommer ut på marknaden och/ eller blir ett ”mode”, vare sig det handlar om kläder till mig själv  eller grejer till hästen så tycker jag initialt att det är fult/ ingenting för mig men ju längre tiden går desto mer vänjer jag mig och det kan mycket väl sluta med att jag själv köper den aktuella prylen och då så klart tycker att den är snygg.

Jag har väntat på att denna känsla ska infinna sig vad gäller LACK-produkter, både vad gäller huvudlag och stövlar men nej….ingen positiv reaktion från min sida (än?).

För mig har lack alltid varit ett ”billighetsmaterial” och jag ser liksom inte grejen med att som på tex huvudlag blanda vanligt läder med lack. Det ser bara konstigt ut.

Och lackstövlar- nej…det är på tok för mycket cirkus och ”Spanska ridskolan” över det hela- det ser inte det minsta ”classy” ut tycker jag utan bara billigt.

Men vad säger den samlade läsekretsen; är det jag som inte har fattat grejen?

Och ni som har lack-saker: håller de bra kvalité eller slits de onormalt fort och ser trist ut efter ett tag?

Läste för övrigt på nätet att Hööks har kommit med en billig variant på dressyrstövel med lackad utsida, den kan ni se här:

http://www.hooks.se/product.aspx?productid=200085