Inlägg i kategorin Birgitta berättar/ tycker/tänker

Ny medhjälpare

Kolla vilken skönhet som kom till Ryhus igår!

Denna åkgräsklippare har Henke och jag köpt inte bara för att klippa gräset med utan också för att jag ska slippa harva utebanan och ridhuset med min bil.

Det går förvisso utmärkt per se men jag kommer inte riktigt ut i hörnen och det är ju så klart bättre om man kan göra det.

Sedan kommer jag inte heller att vilja använda min bil till harvning den dagen jag byter upp mig till ett nyare exemplar men förhoppningsvis kämpar Subarun vidare något år till.

Vad gäller gräsklippningen insåg vi snabbt att det är lite för mycket yta för en traditionell klippare särskilt då Henrik är pollenallergiker och jag får sköta all klippning när det är som värst.

Med en åkgräsklippare kommer det att gå både snabbare och utan fysisk ansträngning, dubbel vinst med andra ord 🙂 !

Flugfritt i stallet

När man flyttar till ett nytt stall är det oftast svårt att förutse insektstrycket såvida man inte kan fråga någon som redan haft häst där i något år.

Jag visste därför inte alls hur det skulle vara på Ryhus, varken i stallet eller hagarna.

Av den gångna sommaren att döma bor vi helt ok vad gäller flygfäförekomst.

Visst har hästarna haft en hel del olika insekter på sig i hagarna men det har absolut varit uthärdligt med Ultra Shield och var sin flugmössa.

Vill i detta sammanhang verkligen slå ett slag för mössorna jag köpte på Gekås; de kostade runt 70 kronor styck och har fungerat och hållit jättebra. Inga skav men sitter ändå på ordentligt:

Jag gör alltid så att jag använder mössorna selektivt och inte slentrianmässigt; således sätter jag inte på dom direkt på morgonen när insekterna fortfarande sover 🙂 och regnar det tar jag också av mössorna så att de inte ska skava när de är blöta. Blåser det rejält blir det också mössfritt.

Styngflugeäggen har jag inte haft några större bekymmer med faktiskt, en handfull dagar har hästarna haft lite ägg (kanske 20 ägg per häst) men de har jag lätt skrapat bort med min ögonbrynskniv eller en riktig styngflugeäggskniv jag fått av en annan stallägare:

Vad gäller stallet och faktiskt även gödselstacken har jag i princip knappt sett en fluga.

Jag köpte sådana där klisterremsor på rulle (se bilden högst upp) på Gekås och det var ju tur att de var näst intill gratis (kostade någon krona bara) för de var nästan bortkastade.

På 3 klisterremsor i stallet har jag fångat ungefär lika många flugor (helt sant) på lika många månader så nog har jag insektsfritt!

Enda stället där det i sommar vimlat av flygfän har varit i de intilliggande skogarna men det är inget konstigt och inget som har stört jättemycket eftersom jag haft andra ställen (gräsfälten) att rida på.

Nyfiken fråga: hur mycket insektsmedel gör ni åt per säsong?

Väderkoll?

Till mina dagliga rutiner hör att kolla väderleksprognosen via Klart.se.

Är detta en ”djur/hästägargrej” tro eller gör många vuxna så oavsett om de behöver fundera över om de kan rida ute, om hästen behöver ett regntäcke eller vad det kan handla om?

Väder är väl annars en av få saker ingen kan påverka men vi lägger ganska mycket tid på att både diskutera, hylla och förbanna det- har ni tänkt på det?

Varje sommar läser jag lika många hyllningar till solen som sura meddelanden från de som hatar värme, svettas kopiöst, får soleksem, vill ha skugga, kyla och bara längtar till hösten.

När hösten kommer läser jag hyllningskörer till vandringar i lövhögar, tända stearinljus och tjocktröjor medan jag själv suckar över leran i hagarna.

På vintern njuter vissa av snön och skridskoåkning på frusna sjöar medan jag gör allt för att hålla värmen både inom och utomhus och helst håller mig inne så mycket det går.

Det är nog bara våren som nästan ingen klagar på när jag tänker efter; kanske för att ”lagom är bäst”? Det är inte för varmt, inte för kallt osv?

Grattis!

Idag tycker jag att vi säger ett stort GRATTIS till den här lilla loppan som fyller 6 år och som nu har varit med mig och Henke i 4 år!

Vår älskling har verkligen landat sååååå bra här på Ryhus och det verkar som att hon trivs jättebra.

När vi bodde i Staffanstorp hände det att det smälldes med smällare och gud vet vad, inte bara på nyår tyvärr och efter varje sådant pangande märktes det att Molly blev negativt påverkad. Hon kunde tveka att gå ut i dagar och smällde det när hon VAR ute vågade hon inte kissa tex, urjobbigt!

Vi brukade också köra iväg till skog eller strand för mysiga promenader men eftersom bilåkandet var allt annat än mysigt för Molly (hon har alltid avskytt att åka bil och det har inte blivit ett dugg bättre) tror vi att hon har det långt bättre på Ryhus där hon kan få promenader på både ängar och i skog hur mycket som helst utan att vi behöver köra iväg.

Att bara kunna öppna ytterdörren och ta hunden med sig när jag tex mockar eller fixar i stallet är guld värt för mig, slippa stressen att behöva skynda sig hem för hundrastning och dessutom sparar jag tid på att hon mycket mer naturligt kan vara med ute i vardagen.

Djurtjat på semestern

Något jag har funderat över är de som, när de reser bort, ständigt måste påpeka hur mycket de saknar sina djur.

Såvida detta inte är ett spel för de sociala medierna för att visa vilken bra djurägare man är så skulle jag vilja ge dessa ”djurlängtare” 2 råd:

1 Stanna hemma eller

2 Försök att njuta av din resa och inte tänka för mycket på allt där hemma

I min värld reser man bort för att få omväxling, njuta och vila och inget av detta åstadkoms optimalt om man ska lägga tid på att sakna och kanske rent av må dåligt för det man lämnat hemma.

Som partner till en ”längtare” och om man dessutom kanske inte själv äger djuret tycker man säkert inte att det är ett så trevligt sällskap om man inte kan njuta i nuet utan ska hålla på och kommentera sin saknad eller på annat sätt visa den.

Jag hade blivit både ledsen och faktiskt irriterad om Henrik, som avgudar Molly, hade fällt kommentarer i stil med ”åhhh vad jag saknar Molly” eller ”hoppas nu att Molly har det bra hemma” annat än någon enstaka gång.

Är man så orolig över sitt djur eller känner sådan saknad att man har svårt att slappna av är det kanske bättre att inte resa?

Sedan är jag övertygad om att många av oss djurägare har någon tramsig övertro till oss själva och att ingen annan minsann kan ta hand om vårt djur så bra som vi själva men det är oftast inget annat än just trams. Eller så har man inte letat upp rätt djurpassare.

Sedan kan man för all del ta med sig vissa djur på semestern men ibland undrar jag om inte djuret faktiskt hade haft det bättre hemma?

Det beror så klart på djurslag, semesterort och en massa andra förhållanden men att tex släpa med sig en hund till ett resmål där det är över 30 grader varmt från tidig morgon till sen kväll och där hunden ska gå på brännhet asfalt och ligga ensam i ett hotellrum eller på en varm strand….näe…det förstår jag inte faktiskt.

Bra broderi

Själv är jag oftast mycket glad för mina läsares kommentarer/ frågor/ synpunkter men det ska erkännas att jag också ibland blir lite trött på en del åsikter som någon känner sig tvungen att framföra trots att jag absolut inte efterfrågat dom.

Å andra sidan skulle jag nog lägga ner bloggen om ingen någonsin gav feedback på det jag skriver.

Sönder i stallet

När det diskuteras stallhyror på nätet framförs ibland som ETT argument för att ”det är en ren förlust att ha inackorderingar” att hästar och deras ägare förstör/ tar sönder allt möjligt som stallägaren måste laga/ köpa nytt= vinsten äts upp.

Jag har absolut själv sett detta med egna ögon, inte så mycket vad gäller hästarna men att deras ägare inte alltid är så rädda om tex redskap i stallet, skottkärror osv.

Men det här med att ”saker går sönder” började jag och en annan hästägare diskutera och vi kom faktiskt fram till att det enligt vår mångåriga erfarenhet av att ha häst inte är så himla vanligt att hästar faktiskt tar sönder saker.

För det är ju också något som folk häver ur sig ibland; ”med eget stall har man knappt tid att rida för det är så mycket annat man måste göra och laga …..”.

Men hur mycket lagar man egentligen om man bara har sina egna hästar hemma?

Det ser säkert olika ut beroende på häst/ar men så där generellt fattar jag inte vad det är för allt möjligt som man tydligen ska behöva laga hela tiden och den jag diskuterade detta med sa samma sak.

Framför allt hagar verkar en del anse att ”man” behöver laga ofta men där måste jag fråga mig hur mycket detta i så fall beror på hästen/ hästarna och hur mycket skicket spelar roll?

Jag har sett hagar där trådarna/ elbanden varit i så uselt skick och monterade så galet att strömmen inte har haft en chans att fylla sin funktion och då är det kanske inte så konstigt om hästar tar sig ut?

Visst finns det enstaka hästar som ingen strömstyrka i världen biter på men har man bra kräm i trådarna hjälper det utmärkt på de flesta.

Och vad gäller tex redskap; hur ofta går dessa sönder?

Jag har haft min spångrep i flera år och använt den dagligen, inte bara till mockning utan för att tex förflytta x TON grus faktiskt och den ser exakt likadan ut nu som den gjorde efter några gångers användning.

Så jag börjar undra om detta är någon slags myt med att så mycket går sönder i stall eller om jag bara har haft tur (?) med alla mina hästar?

Att slitage mm blir avsevärt högre osv när man är många som använder allt möjligt förstår jag men jag undrar:

Ni som har eget stall med ett fåtal hästar; lagar ni mycket, är det mycket som går sönder och VAD är det som lagas/ går sönder i så fall?