Inlägg i kategorin Birgitta utan djuren

Prisvärd trädgårdsblomma

Jag gissar att mina bloggläsare har vitt skilda ekonomiska förutsättningar och jag tipsar därför gärna om budgetalternativ även om jag så klart vet att det finns mycket dyrare och finare saker att köpa.

Idag vill jag tipsa om en billig trädgårdsblomma som jag tycker både är billig, ganska fin, finns i olika färger, är dovhjortssäker och varar länge!

Om ni inte har råd att gå loss på Plantagen och dylika ställen så är mitt tips att köpa STJÄRNÖGA.

Jag har haft mina blommor i 3 månader (köptes i april) och de blommar fortfarande och ser hur fräscha ut som helst!

Penséerna har jag nyligen begravt och de är för övrigt INTE dovhjortssäkra.

Business-Birgitta funderar

En Facebook-vän delade denna bilden i sitt flöde och affärskvinnan i mig vaknade genast.

Skog har vi runt Ryhus så det räcker och blir över och faktiskt går det en bäck nästan vid vårt hus . Dessutom finns det en hyfsat stor ”sjö”/ damm med tvivelaktigt vatten nära så jag kan nog ordna lite skogs-simningar för de intresserade….

Skämt å sido…kolla priset….jisses!

Sprit-gåvor

Läser en tråd på nätet där någon undrar vad man kan ge en granne som inte ville ha betalt för ett mycket enkelt jobb som utfördes.

Förvånansvärt många svarade öl, whisky eller andra alkoholhaltiga drycker och det gör mig ärligt talat skitsur.

Ja, jag är måhända yrkesskadad framför allt eftersom jag sett hur enormt mycket skada alkohol orsakar generellt och ”world-wide” men det handlar inte bara om det.

Dels är det väldigt stereotypt att förutsätta att alla män vill ha/ dricker sprit för det är nästan bara till män detta föreslås medan kvinnor gärna kan få en blomma (suck….) och dels finns det faktiskt personer som det är direkt olämpligt att ge sprit till, fråga deras närmaste (been there….).

Själv är jag som många kanske vet i princip helnykterist (kan dricka cider med alkohol i men det är allt) och det beror framför allt på att jag avskyr smaken av alkohol som jag tycker ”tränger igenom” det mesta.

Min man är..tro det eller ej…allergisk mot vin (får utslag) så en aldrig så exklusiv flaska vin är helt bortkastad på oss.

Känner man personen man vill ge en gåva kan man absolut ge ”sprit” om man tvunget vill det men annars tycker jag verkligen att man ska låta bli…av så många anledningar!

Dårå och vad mer?

Efter att nyligen ha pratat med en stockholmare påmindes jag om deras utfyllnadsord ”dårå” 🙂 .

Jag började också fundera på vad vi i andra delar av Sverige säger ”i onödan” och som är LIKSOM ”landskaps-specifikt”.

För det där jäkla ”liksom” säger vi i hela Sverige men vad säger tex skåningar eller göteborgare som man inte säger i andra delar av Sverige?

Kan som en parentes nämna att jag hade en klient, ej från ett engelsktalande land, som sa ”like” i var och varannan mening när hon pratade engelska. ”I think like……”.

Folkskygg

Jag har aldrig varit mycket för handskakningar i allmänhet och kindpussar i synnerhet men märker att jag sedan pandemin utbröt verkligen tänker på avståndet när jag träffar folk jag inte känner, framför allt inomhus.

Jag har alltid ”tänk om xx har Corona” lite i bakhuvudet faktiskt, kanske för att jag hittills klarat mig från att bli smittad?

Har ni blivit mer försiktiga eller går ni som vanligt i affärer/ folksamlingar? Och tar ni folk i hand, står nära osv?

Min fot-fobi


Jag har vid något tidigare tillfälle skrivit om att jag inte kan begripa varför så många människor verkar så förtjusta i att publicera foton på sina fötter!

Om ni frågar mig så har de flesta människor mer eller mindre fula fötter (jag också) och jag fattar inte varför man vill displaya liktornar, förhårdnader, krokiga tår, fult klippta tånaglar osv?

Ok om man vill visa något på sin fot specifikt (en skada tex) men varför måste fötterna highlightas när man vill illustrera att man tex  befinner sig på en strand eller sitter vid en pool-kant? Bilden hade om ni frågat mig sett mycket trevligare ut utan denna kroppsdel 🙂 🙂 🙂 ?

Så nej…

…nej….

….och nej!

Ryhus då och nu

Nyligen fick jag några bilder på hur det såg ut på Ryhus tidigare.

Denna bilden är från 1940 och inga av byggnaderna är kvar:

1991 såg det i stället ut så här:

Och numera ser huset ut så här:

Inte mycket som ändrats de senaste +30 åren, något igenmurat fönster och nersågade träd typ men desto större skillnad mot 40-talet.

Teknikens under….


….eller ”utvecklingen går framåt fast är det så bra”?

Har ni kanske någon gång sålt maj-blommor när ni var barn eller brukar ni köpa dessa av egna eller andras hugade avkommor?

Jag inser att tiden börjar springa förbi mig för nu kan man tydligen köpa maj-blommor digitalt och då av ett specifikt barn man vill gynna?!!

Så barnen behöver numera inte ge sig ut i samhällena, stå utanför Konsum eller wherever utan nu sköts detta via nätet.

Jag säger som jag ofta gör (Birgitta 95 år har uttalat sig): jisses!

Dagens tips från ordpolisen

Jag ser relativt ofta att en del inte kan skilja på DE eller DEM, dvs de vet inte när de ska använda det ena eller det andra!

Vet ni vad jag fick lära mig i skolan redan för nästan 50 år sedan? Om man inte VET så går det LIKA BRA att skriva DOM!

Just det…det får man! Det är inte talspråk eller obildat eller fel på något annat vis utan är 1000% mer rätt än att skriva ”dem ville inte ….”, ”dem som skulle….” och dylikt. Med DOM blir det ALLTID rätt, trust me….som alltid haft högsta betyg i svenska trots att jag knappt KUNDE svenska när jag började skolan (mina föräldrar är inte födda i Sverige)!

Jag vill också ordbajsa!

Ibland när jag lyssnar på radio på väg till eller från jobbet förundras jag över vad en del (läs: radiopratare) kan få betalt för att göra (läs: ordbajsa)!

Tänk att få pengar för att sitta och bladdra om vilket trams som helst i radio utan att skämmas och kunna försörja sig på detta!

De få gånger jag lyssnat på någon podd har jag tänkt samma sak.

Absolut är jag avundsjuk; jag älskar att höra min egen röst 🙂 och hade jag kunnat försörja mig på att prata om oväsentligheter som dessutom många uppenbarligen hade uppskattat (för annars hade jag väl blivit avskedad) hade det varit perfekt!

Som ett sidospår förundras jag inte bara över vad man pratar om utan även hur man gör det.

På en kanal jag ofta lyssnar på finns en kille som på ett Tourettes-maniskt vis säger ”vahettede” (vad heter det) konstant.

Var och varannan mening innehåller dessa utfyllnadsord och medan jag från början trodde att han var nervös och måhända oerfaren har han fortsatt med denna för mig irriterande ovana även efter lång tid som radiopratare.

Jag hade en lärare på Socialhögskolan som hade samma ovana; nu, +30 år senare har jag förträngt vilket ord han ständigt upprepade men jag minns däremot att jag till slut mer satt och lyssnade efter när han skulle säga det än den kunskap han faktiskt förmedlade.

Att folk som pratar även offentligt kan säga ”liksom” hela tiden eller pausa det som de vill säga med ”ehhhhh” konstant är vanligare än man tror om man börjar lyssna efter det; kanske det vore en affärsidé om jag inte får bli ordbajsare i radio; att ge tal-lektioner till de som är/ kommer att bli ”offentliga” 🙂 ?